fredag 30 november 2012

Båtspaning: GRUNDSTÖTT FLOTT


 Det grundstötta containerfartyget "Trans Agila" har dragits loss från grundet strax norr om Ölandsbron i Kalmarsund, rapporterar TT. Fartyget har bogserats in till Kalmar för vidare inspektion. Två bogserbåtar klarade lossdragningen utan problem. All annan sjötrafik i Kalmarsund stoppades under lossdragningen. Länsor har lagts runt fartyget i Kalmars hamn för att hindra att eventuell olja sprid i området.
  I sjöfartskretsar spekuleras nu om orsaken till grundstötningen. En återkommande teori är trötthet hos det vakthavande sjöbefälet. Moderna fartyg har ofta minimibesättningar till exempel en befälhavare och en styrman som går vakt om vakt och sedan måste klara lastning och lossning i hamn. Sömnbrist kan leda till felbedömningar av läget vilket kan få allvarliga följder. Fortsatt utredning och sjöförklaring får visa varför "Trans Agila" gick på grund.

torsdag 29 november 2012

Båtspaning: GRUNDSTÖTT I KALMARSUND



Containerfartyget Trans Agila har grundstött i Kalmarsund nära Ölandsbron. Ingen olja har runnit ut, rapporterar Kustbevakningen som har tagit fotona ovan. Av positionen framgår att fartyget kommit babord om den rekommenderade farleden och grundstött innanför fyren Krongrundet.
  Hur kunde det ske? Nu kommer sannolikt en sjöförklaring ge ett svar. En sådan förklaring är ett juridiskt verktyg för att söka sanningen. Då får ansvarigt sjöbefäl på fartyget under ed redovisa sina nautiska bedömningar. Fartyget har sannolikt GPS och detta system visar rätt position på några meter när. Efter sjöförklaring kommer eventuell fortsatt rättslig prövning.
  Fartyget skall nu förmodligen dras flott efter undersökningen av eventuell bottenskador. Möjligen måste hela eller delar av lasten lossas först för att minska djupgåendet.

Spaning,: PENDELBÅTAR I STOCKHOLM


  
 Flera båtpendlingslinjer i Stockholm, föreslår Handelskammaren. En båt skall gå från Hemmesta på Värmdö till Gamla stan/Slussen. En annan båtpendel skall gå från Näsbypark via Djursholm, Stocksund, Lidingö och Värtan till Nybroviken. Tredje båtpendeln skall gå från Tappström på Ekerö via Gröndal till Riddarholmen, det vill säga inne i Mälaren.
  Miljöpartiet vill i samband med Slussenbygget främst satsa på en linje från Ålstäket - nära Hemmesta - på Värmdö via Norra Lagnö och Nacka strand till Slussen. En annan linje Miljöpartiet vill ha skall gå från Gustavsberg via Hålludden till Saltsjöbaden.
  Både Miljöpartiet och Handelskammaren tror på kortare linjer från innerstaden upp mot Alvik och Ulvsunda och en pendelbåt över Riddarfjärden mellan Norr Mälarstrand och Söder Mälarstrand.(DN)

onsdag 28 november 2012

Båtspaning SNOOPY SNOOP TVINGADES BRYTA

Bildtext: Robert Lovelock med sin seglande "drönare" Snoopy Snoop före start i sin misslyckade Atlantsegling.
_____________________________________
 Datastyrda obemannade 4-fots segelbåten Snoopy Snoop fick snöpligt avbryta sin Atlantsegling sju timmar efter start i farvattnen kring Isle of White på engelska sydkusten, enligt engelska media.
  Snoopy Snoop är inte vilken modellbåt som helst utan konstruerade och byggd under fyra år av Robert Lovelock som tidigare jobbat som forskare åt försvarsalliansen NATO.
  Om målet kan vara att bygga en havets drönare, typ de flygande obemannade farkoster som används i modern krigföring är osagt - men Snoopy Snoop skulle segla över Atlanten till USA. I så fall den första obemannade farkosten som klarat detta. Segelbåten är utrustad med den senaste moderna tekniken GPS satellitnavigator som drivs med solceller, med mera.
  "Jag har inte tappat sugen. Sådana här haverier får man räkna med", säger Robin Lovelock till den engelska webbtidningen Mail on Line. Allt talar för ett nytt försök.

tisdag 27 november 2012

Cupspaning: AINSLIE SATSAR


  Bildtext: Ben Ainslie seglarvärldens högst rankade seglare tog OS-guld i London och satsar nu på att vinna Americas Cup(kolla pokalen) åt Storbrittanien
_____________________________________
En av seglarvärldens högst rankade seglare Ben Ainslie satsar på att försöka vinna Americas Cup åt Storbrittanien. Ainslie avstår därmed från att segla i nästa OS i Rio år 2016.
  Ben Ainslie har fyra guld och ett silver i fem raka OS i Laser och Finn. Han startade med ett silver i Atlanta år 1994 och tog sedan raka guld i Sidney, Aten, Peking och London.

Isnytt: AMUNDSENS SKEPP MAUD RÄDDAS!


  Bildtexter:. Norska polarforskare Fridjof Nansen (vänster) och Roald Amundsen (höger). Fartyget i isen är "Fram" som var förebild till tremastaren "Maud" som nu eventuellt skall bärgas ur isen utanför Kanadas kust.
______________________________________
 Den norske polarforskaren Roald Amundsen båt tremastaren "Maud" ska eventuellt bärgas ur Kanadas arktiska is. Norska intressenter säg vilja ta hem "Maud" som efter restaurering kan bli medelpunkten i ett museum.
  Roald Amundsen som var först till sydpolen med sina mannar år 1911 planerade en ny expedition med "Maud" och kom iväg sommaren 1918. Målet var att gå in i packisen i Berings sund och sedan driva mot Nordpolen samtidigt som besättningen genomförde vetenskapliga undersökningar. Tremastaren "Maud" var konstruerade med "Fram" (Colin Archer) som förebild. Efter första världskriget hade kunde expeditionen bara ta vägen genom Nordostpassagen. Där mötte svåra isförhållanden och först i juli 1920 kom Maud fram till "Beringstredet".
  Efter ett kort uppehåll på Alaskas kust gjorde "Maud" ett nytt försök att ta sig nordvart in i packisen men fartygen det mot Ryssland och Sibirien och tvingades till en ny övervintring. Fartyget blev skadat av ispressen och 1921 anlöpte hon till Seattle i Washington för reparation. Hon avseglade igen nordvart 1922. Ombord fanns ett flygplan vilket användes för att förbättra navigationen. Flygplanet skadades vid flera tillfällen.
  "Maud" misslyckades till slut att ta sig till Nordpolen som det var tänkt men de vetenskapliga undersökningarna som gjordes ombord sägs ha haft stort värde för polarforskningen. (Källa Frammuseet Oslo)

måndag 26 november 2012

Signalspaning: HÅLL UNDAN FÖR MIG!




  Att kommunicera med signalflaggor är en gammal tradition till sjöss. När sociala medier ger hål i själen så är de färggranna signalflaggorna en väg till ett gladare humör.
  Till sjöss kan en kod av en eller flera signalflaggor hissas i mastens spridare och kan läsas av andra båtar i närheten. Koden betyder samma sak på olika språk, vilket framgår av den internationella signalbok som är skriven på flera språk.
  Om vi till exempel möter en japansk segelbåt som har signalen AE2 hissad så betyder den "Jag kommer att överge mitt fartyg om ni inte stannar hos mig färdig att hjälpa".
  Lättast att förstå är de enställiga signalerna, då det räcker att bara hissa en flagga. Osäkra skeppare som vill vara i fred kan hissa bokstaven D som betyder "Håll undan för mig. Jag manövrerar med svårighet".
  Deppiga besättningar, som lider brist på sociala kontakter, kan hissa signalflagga K som betyder "Jag önskar upprätta förbindelse mer er".
  För kritiska situationer till sjöss finns det många signaler. Signalen V betyder kort "Jag behöver hjälp" och AC "Jag måste överge mitt fartyg". Om skepparen hissar koden AD som betyder den "Jag överger mitt fartyg, som drabbats av atomolycka och kan tänkas avge farlig strålning".
 Signaler för kollisioner börjar med bokstaven H och HV betyder "Har ni varit i kollision?" Signalen HY2 betyder "Jag vet inte vad som hänt det fartyg som jag kolliderade med". Börjar segelbåten att läcka går det bra att hissa HZ som betyder "Jag är i trängande behov av läcktätningsmatta".
  För osäkra navigatörer passar koden PL2 "Skall jag behålla min nuvarande kurs?" eller varför inte signalen PK "Jag kan inte styra utan hjälp" eller PMI "Gå före och visa vägen!"
  Vädersignaler börjar på signalbokstaven V och möter ni en båt med signalflaggorna VL i spridaren så reva seglen ordentligt. Signlen beryder "Tropisk orkan närmar sig. Vidtag lämpliga försiktighetåtgärder".  

lördag 24 november 2012

Sjövet: ACHTERRAUS

Bildtext: Rorsman och gast i denna segelbåt sitter i sittbrunnen akterut och håller utkik föröver.
________________________________
   En av sjöspråkets vanligast förvecklingar är nyttjandet av orden "akterut" och "akteröver". Ordet "achteraus" ovan är det tyska ordet för akteröver vilket betyder riktning mot eller utanför fartygets akter. Engelska ordet för akteröver är "astern", fransk ordet är  "à l àrrière"  och spanska " a popa". 
   Engelska "astern" finns till exempel på fartygets maskintelegraf på bryggan typ "dead slow astern" eller "half astern" eller "full astern" det vill säga order för backmanövrar med olika motorkraft. 
  "Akterut" är ett ord för belägenhet inom den aktersta delen av fartyget. "Styrman gick nyss akteröver för att läsa av släploggen akterut". kan det heta. 
  Uttrycket "akter om" förekommer i definitioner som "akter om tvärs"och vid defintioner av lysvinklar för gångljusen till exempel "två streck akter om tvärs".
 Motsvarande ord i motsatt del av fartyget är "förut" respektive "föröver". 


torsdag 22 november 2012

Båtspaning: INTE FEL ATT HJÄLPA FYLLECHAFFIS!



  Bildtext: Kustbevakningen spanar efter misstänkta båtfyllerister.
___________________________________
  Nu är det okej att ta hjälp av en lätt beskänkt person i besättningen om du som nykter fyllechaffis i en båt har problem med manövreringen. 
  Det visar en dom i Uddevalla tingsrätt där rätten ogillade åtalet för sjöfylleri riktat mot en hjälpande lätt beskänkt besättningsman. 
  Historien handlade om att sjöpolisen bordade en båt i öppen sjö då båtföraren misslyckades att manövrera båten på plats då den lätt berusade besättningsmannen hjälpte till att köra båten på plats. Sjöpolisen menade att mannen hade sannolikt så mycker alkohol i kroppen att det översteg gränsen.
  Rätten menade att mannen - trots att han druckit fyra starköl - hjälpte den spiknyktre men någon ovane båtförare att manövrera korrekt och därmed bidrog till den övergripande regeln till sjöss - gott sjömanskap. 
  Med "fyllechaffis" menas person som spik nykter har ansvaret för fordonets framförande vilket ofta användes av motorburen ungdom för att inte polisen skall lagförare den som kör bilen eller i detta fall - båten. I det aktuella fallet valde åklagaren att inte överklaga den friande domen.

Miljöspaning: SPOLPLATTOR PÅ GÅNG!




Spolplattor för rengöring av båtbottnar breder ut sig i båtklubbar över landet. I Pukavik tog båtklubben ett helhetsgrepp och förnyade sin tvättning av båtar med en helt ny spolplatta med en komplett filteranläggning och en ny toatömning i hamnen och en kommunal anslutning av servicehuset.
 I stället för beräknade 25 minuter per båt för att tvätta botten tog det 5-8 minuter för en 30-fotare. Varje båt som spolades gav cirka 50-100 liter spolvatten som nu tas om hand av reningsanläggningen Resterna hamnar i de nya filtren.
  Nya spolplattan i Pukavik - på gränsen mellan Skåne och Blekinge - grävdes ut en halv meter ner i backen som fylldes ut med makadam och på detta gjöts en 20 cm tjock betongplatta med kantförtyvning. Båtklubben har 75 platser.
  Ett annat liknande miljövårdsprojekt har gjorts i Oxelösund med 430 båtplatser där klubben investerat i spolplatta och reningsanläggning. Anläggningen ENWA Water Treatment levererade en komplett anläggning placerad i en container. Båtägaren betalar 10 kronor per minut max 200 kronor i en kortläsare och intäkterna skall finansiera anläggningen. 
     Filtreringen av avloppsvattnet sker i tre steg, barkfilter, kolfilter och UV-filter. Det går åt betydligt mindre vatten från tidigare 300 liter per spolning till ca 30 iter.
 I Östertälje båtklubb har båtklubben byggt en spolplatta i asfalt på en minibudget på 160 000 kronor. Tyvärr blev inte asfalten godkänd i en spolplatta och båtklubben jobbar på att lösa detta.
  Båtklubbarna ovan har fått LOVA-bidrag från länstyrelserna för att bygga spolplattor.
_______________________________________
  Mer att läsa om dessa spolplatteprojekt finns i senaste numret av Båtliv (6-2012) som har spolplattor som sitt temanummer. Båtliv är medlemstidning för SBU Svenska Båtunionen.

tisdag 20 november 2012

Brospaning: SEGLARE VILL HA BROÖPPNING

  Bild: Skeppsholmsgårdens skolfartyg Lagaren passerar en uppfälld Danviksbro i Stockholm.
_______________________
 En kommande brostängning av  Danviksbron i Stockholm har fått seglare i Mälaren att reagera. Bron som har en segelhöjd på 12,5 meter skall renoveras och då kan bron inte öppnas. Segelbåtar med höga master får segla till Södertälje för att ta sig ut i Saltsjön och det blir en rejäl omväg.
  Bakgrunden är att den den södra av de båda broarna är så sliten att den kräver en renovering. Broklaffen måste renoveras inför den stora ombyggnaden av Slussen. Varje år öppnas bron för större segelbåtar cirka 3 000 broöppningar har det varit.
  Brorenoveringen skall ta cirka åtta månader och då måste den öppningsbara klaffen vara nedfälld under hela tiden. Det kan innebära att hela nästa båtsäsong 2013 går åt pipsvängen för de Mälarseglare som vill ut i Saltsjön och inte kan ta sig till Södertälje. 265 båtklubbar finns i Mälaren.
  För fyra år sedan ville Stockholms stad hålla bron stängd från mitten av april till mitten av juni. Båtklubbarna överklagade till länsstyrelsen och regeringen och fick rätt. Stängningen sköts upp till efter båtsäsongen.

måndag 19 november 2012

Roddspaning: ELSNURRA I METSJÖN?

  Är det dax ett testa elmotor i Metsjön nu när regeringen stöttat förbudet mot motorbåtar i den lilla fiskesjön utanför Rimbo? Varför inte, om roddarmarna känns sega kan du som ror i stället dra på gasen till sin tysta 12 volts elmotor på akterspegeln och susa fram i det närmaste tystnad utan att störa fåglar och fiskar.
    Elmotorer i båtar och kanoter har jag testat och rapporterat om senaste på denna blogg tisdagen den 1 december 2009. Vi testade i sjön Tiken utanför Tingsryd i Småland på Linder 440 och på en kanadensare och det funkade fint,
  I små fiskesjöar vars vattenyta inte störa av friska vindar är elmotorn suverän och enkel att hantera. Batteriet är den svaga punkten och hur länge räcker strömmen? Under de år som gått innan vi testade elmotorer har säkert batteritekniken utvecklats.


  Linderbåten 440 kördes i ett fartområde mellan 3-4 knop och det räcker för lilla Metsjön. Finns intresse för testet 2009 så är artikeln kvar på bloggen.
  Just nu känns det som en elmotor till jollen på skärgårdsön blir en möjlig investering för att försöka få in ett miljötänk i barnbarnens medvetande. Någon lävik skall vi nog hitta.

söndag 18 november 2012

Roddspaning: FRITT ATT BARA RO I METSJÖN

  Nu är det fritt fram att bara ro i Metsjön en liten sjö nära Rimbo väster om Norrtälje i Uppland. Det går att ro över sjön på tio minuter enligt uppgift.
  Orsaken till att det är fokus på att bara ro i sjön är att det lokala fiskevattenägareföreningen ansökt om förbud mot maskindrivna farkoster för att rädda fåglar och växter i sjön. Länsstyrelsen godkände kravet på förbud, vilket överklagades av privatpersoner. 
     Regeringen har nu sagt sitt och att köra motorbåt på Metsjön är från och med nu ett lagbrott. (DN)
  

torsdag 15 november 2012

Roddspaning: BLÅSOR I HÄNDERNA!



  
  Blåsor i händerna (eng Blisters. ty Blasen) är en plåga för den som vill pröva på den ädla konsten att tag sig fram baklänges genom vattnet mot framtiden. Under min tid på sjöbefälsskolan i Stockholm åren 1959-62 övade vi rodd med tiohuggare för att kunna möta våra sjöbefälskollegor vid Ålands sjöfartsläroverk i ädel kamp. Vi förlorade för det mesta men blåsor i händerna fanns kvar,
  Emil Smith skriver så här om denna plåga i Nautisk Ordbok som utgavs första gången 1914:
  "Roddblåsor i händerna får lätt en båtroddare som ej är van att ro, helst om han ej håller handtaget på åran torrt. Har man emellertid fått blåsor, bör man försöka tömma ut vattnet ur dem utan att luft kommer in i stället, och detta går bäst om man träder in en fin nål tätt under hunden börjande ungefär en half cm från blåsan och slutande med spetsen väl inne i denna. Genom den kanal. som härvid bildas, klämmer man försiktigt ut vattnet under och efter nålens utdragande. Lämnas blåsan i fred sedan, torkar den snart ihop".
(Bilden visar en ny tiohuggare från Käringön på västkusten. Foto: G. Arvidson)

tisdag 13 november 2012

Costa Concordia: BÄRGAS ELLER HUGGAS UPP?


  Hur skall det bli med kryssningsfartyget Costa Concordia som ligger på snedden nära land intill den italienska ön Giglio ? Bärgas eller huggas upp på plats? Frågorna hopar sig samtidigt som en eventuell bärgning drar ut på tiden.
  I december skulle fartyget ha placerats på pontoner och med hjälp av vajrar. Därefter skulle luftbehållare hjälpa till att räta upp fartyget.
  Koll visar att det finns risker för att båten går sönder till exempel bogpartiet. Därför måste antalet pontoner ökad från tre till sex. Bärgningen lär kost i nuläget strax under 3 miljarder kronor.
  Det finns andra bärgningsexperter som menar att det enda vettiga är att hugga upp fartyget på plats det vill säga med skärbrännare stycka upp Costa Concordia bit för bit. 
   Hon lär hur som helst blir en snackis i sjöfartskretsar för lång tid framöver.

måndag 12 november 2012

Sjövet: PARADRODD I KUNGASLUPEN


 Att ro ingår numera inte i det marina insatsförsvarets utbildning. Så när kungaslupen Vasaorden sjösattes inför kronprinsessan Viktorias bröllop för ett par år sedan så fick 18 roddare lägga sig i hårdträning.
  Vasaorden som väger  cirka 12 ton ros med så kallad "paradrodd" som är en variant av "giggrodd" med fem sekunders viloläge mellan varje årtag. Roddarna följer noga den aktersta roddarens takt. Vid hård motvind måste takten kunna ökas till så kallad "rundrodd"
  När kronprinsessan med maken prins Daniel embarkerade Vasaorden vid bryggan på Djurgården för att ros till slottet så sade en TV-reporter i direktsändning att nu skulle de unga tu sjövägen transporteras i kungaslupen med hjälp av "rorsmän". Hon skulle ha sagt "roddare".
  "Ur led är tiden", sade den gamle skeppsgossen och minns dagarna som gick i flottans 10-huggare där han som en av slupens roddare tränade "paradrodd" med blåsor i händerna.

lördag 10 november 2012

Sjövet: L´AVIRON








 Åra heter på franska l´aviron (pluralis les avirons) -  på tyska det Rimen och på spanska remo. En åra är enligt traditionen uppdelad i olika delar. Först har vi handtaget eller greppet, som på engelska heter handle och på tyska der Griff.
  Sedan kommer delen mellan läget och handtaget som kallas lom på engelska loom och på tyska der Schaft.
  Efter läget kommer stången som leder fram till årbladet. Stången kallas också skaft på engelska web och på tyska die Stange.
  Slutligen årbladet engelska blade och tyska die Blatt,
  Om detta läser jag i en sammanställning av skepps- och sjötermer skriven av Lars Barkman som arbetade på Tekniska Sektionen på Sjöhistoriska museet i Stockholm den 4 maj 1972.
  På Ön har vi sex par åror av olika längd och hur de brukas finns möjligen anledningen att återkomma till.

torsdag 8 november 2012

Fyrspaning: FORTSATT NYTTA FÖR SJÖFARTEN

  
 Många av Sveriges dryga 2 000 fyrar fortsätter att göra nytta för sjöfarten. Om de elektroniska systemen ombord fallerar så ska fyren finns där som en backup för traditionella terrestra och astronomiska nautiska metoder. 
  Det är budskapet från fyrarnas myndighet Sjöfartsverket i senaste numret av verkets tidning Sjörapporten. Trots nya navigationshjälpmedel som satellitnavigator GPS , AIS med mera elektroniskt godis. Varje fartyg under gång kan numera fastställa sin egen position nära på decimetern och även se omkringvarande fartygs positioner, destinationer och kurser. Det är lätt tro att ett system som bygger på optisk kontakt spelat ut sin roll. Så är det inte säger myndighetens fyrexperter som spår fyrarna "en ljus framtid".
  Känns tryggt för oss som lärde oss krysspejling, två bäringar och utseglad distans, radarcheck, Decca navigator, Loran, haversinteoremet och annat trigonometrisk kunskap som krävs för att räkna fram sin position. För att inte tala om död räkning med departur och sådant som numera påminner om poesi.
  Sjöfartsverket bygger till och med nya fyrar oftast en fackverkskonstruktion som drivs med solcellsdriven LED-armatur. Esbjörn Hillberg, ordförande i Svenska Fyrsällskapet har inget emot denna utveckling - men de gamla fyrmiljöerna får inte förstöras. De är en del av vårt kulturarv.
  Sjöfartsverket gör nu nautiska bedömningar om vilka fyrar som behövs ur nautisk synvinkel. De som blir över måste underhållas, säljas eller vad det nu bli - och så blir det diskussion om vem som skall betala. 
    I september 2013 kommer en statlig utredning vilka fastigheter av kulturhistoriskt värde som staten bör äga.
(Bilden föreställer Landsorts fyr - en av Sveriges äldsta och vackraste.)

onsdag 7 november 2012

Båtspaning: VM segling i Luleå 1988?



Minns ni VM-seglingarna i Luleå sommaren 1988? Midnattsolen sken dygnet runt och kappseglingarna med 12:orna - Americas Cup - båtarna (se bilden ovan!) blev magiska i det norrländska ljuset. En sommar att minnas, skrev media och Dennis Connor från USA megakändis i dåtiden seglarvärld var där och öste beröm över arrangemanget.
  Notan för evenemanget blev 20 mkr för Luleås skattebetalare - värt varenda öre, sade opinionen.
  Notan för 1912 år Jubileumsregatta i Nynäshamn blev 2 mkr back med 70 000 besökare och fantastiska arrangemang. Vilken flyt och vilken fin vågbrytare!
  Värt varenda öre och om det svider lite i pluskan kan det vara värt att sända en tanke till Luleå 1988 då det begav sig i Midnight Sun Race

tisdag 6 november 2012

Båtspaning: MILOS NYA BOK








Nu har den sjösatts - långsseglaren Milo Dahmanns senaste bok som heter "Mot pingvinernas land. En seglats till Antarktis". (Norstedts) Vi har läst boken med stor behållning och kan utlova en Milo i toppform. Författaren är förutom veteran i långsegling - miljöaktivist och idealist som inte är rädd för att tycka till i de mesta viktiga livsfrågor för vår planet. Hon grottar inte ned sig i de tekniska mödor i båten som alltid drabbar långseglaren då segel och material utsätts för ständiga nötningar efter veckor till sjöss. Artemisia II skötte sig väl, enligt skepparen. I texten lägger hon mer krut i vittnesmål om miljöförstöring i känsliga områden. Hon triggar ständigt våra samveten för vår planet. Lever som hon lär? Ja hon försöker med bland annat mulltoa och septitank för gråvattnet ombord.
  Milos senaste segling som beskrivs i boken startade 2009 från Sverige och hon återvände hösten 2011. Målet Antarktis nådde hon efter segling över Atlanten till Stilla havet via Panamakanalen till Galapagosöarna och vidare sydvart mot Chile och sedan genom Patagonien till Sydamerikas sydspets och sedan mot Antarktis. Hon ensamseglade i två etapper cirka 70 dygn sammanlagt.
   Långsegling med nöjesbåt har på 2000-talet förenklats genom GPS satellitnavigering jämfört med tidigare seglingar som krävde astronomiska och matematiska kunskaper för att ta sig fram. I det perspektivet ger Milo i sin bok lite mer än traditionella långsseglarböcker inte minst den samhörighet hon känner med naturen. Intressant i dagens IT-värld är om boken kommer ut som E-bok till alla som har läsplattor i sittbrunnen eller fåtöljen. 

Sjövet: Ankaret upp!


 Nu är kannhalningen av datorn avslutad och döm om min förvåning fick jag sladdarna på plats. Per Isaksson på Websupport i Nynäshamn har gjort jobbet och bland annat lagt in lite mer minne vilket via behöver lite till mans. Datorn är snabbare och känns ny - en stationär d:o som har några år på nacken.
  Ankaret är lätt och dead slow ahead på maskintelegrafen. Dax att ge sig ut på det digitala Sjöhavet. En sjöman går som bekant när han vill och kommer när han kan.
  Datorer och Internet ger mig ibland ett hål i själen - men inte idag!