tisdag 26 maj 2015

Beg-Båt: ALBIN EXPRESS - SVÅRSLAGEN SNABBSEGLARE








 Snabbare än dubbelt så dyra båtar. Så är vårt omdöme att segla en Albin Express i 15 år mellan 1980 och 1995. Då skildes vi med en tår i ögat  hos dåvarande Albinhallen  i Södertälje. En tröst var att vi i stort sett fick tillbaka vad vi gett för henne. 
  En vårdag kom båten till Nynäshamn och ställdes upp på en industritomt. Vi började skruva ihop inredning och sätta dit beslag. Hon var då ett så kallad 3/4-fabrikat. Med lite pill fick vi ihop henne och med ny blå snobbrand blev det sjösättning. Masten på och så premiärsegling.
  Det blev en vådlig första segling. I byig vind på Gårdsfjärden la hon ner sig och rusade upp i vind. Vi höll på att trilla i sjön av pur förskräckelse. Efter att ha seglat en ganska trög Monark 540 i några år var "Elisa" (henne dopnamn) som att stiga i sadeln på en vildhäst.
  Med tiden kom våra jolleseglande söner att kalla henna för "jollen med lock på". Vi lärde oss att trimma genom att ha rätt spalt och luft ur och lova när det pep i och i ett visst läge hittade vi "skruven" det vill säga hon börja segla snabbt som attan. Båten gick som tåget och vi började segla om båtar större och dyrare än vår 70 000 kronors segelbåt. 
   Genom åren blev det sedan mycket kappsegling mot andra båtar. En detalj som höll sönerna kvar ombord. Vi körde till och med spinnaker i 8 meter per sekund. I besättningen fanns också vår älskade boxer Ale som med viss möda flyttade sig från ena sidan till den andra när vi slog. "Skota hem farsan - honom ska vi ta", lät det. Många minnesvärda seglingar. De flesta mellan Nynäshamn och Västervik och i Stockholms skärgård. En gång grundstötte vi vid Huvudskär men kölen satt kvar. Expressen har en fenköl som förstärkts i akterkant för att tåla en grundsmäll. Känslig detalj son vållade livlig debatt efter att fenkölar börjat lossna.
  Några omdömen och data:

  • Att bo. Bekväm inredning för sin storlek. Ståhöjd under rufflucka. Rymlig förpik. Löstagbart bord i mitten. Spritköt och kartbord om styrbord. Kylbox vid nedgången.
  • Att segla. Mycket bra sittbrunn med lutade säten för bekväm sittning även när det lutar. Skotbänk i mitten att jobba på för gast för balans i seglingen. Skot och fall neddragna i sittbrunnen.
  • Tips. Löstagbart bord i sittbrunnen att rekommendera. 
  • Konstruktör Peter Norlin
  • Längd 7,77 m.
  • Bredd 2,49 m
  • Djup 1,45 
  • Vikt 1 800 kg utan motor (snurra på akterspegeln)
  • Storsegel 17,5 kvm
  • Fock 14,5 kvm
  • Kojplatser 5
  • Typgodkänd enligt samnordiska regler.
  • Standardutrustad båt med motor kostade 1987 119 000 kronor
En välvårdad båt kostar strax under 100 000 kronor i dagsläget 2015, enligt annonser.


   

tisdag 19 maj 2015

Båtspaning: KLASSISKA IF-BÅTEN NYTILLVERKAS!


  
En välseglande klassiker IF-båten nytillverkas i Tyskland. Båtbyggaren heter Seacamper www.seacamper.net ligger i Berlin. Priset är satt till 32 000 EURO för segelklar båt. Bakom den tyska satsningen finns Jörgen Sundén son till konstruktören Tord Sundén.
   I Sverige har tillverkningen av IF-båten legat i malpåse några år. Båten kostade 1987 ca 150 000 kronor. Priserna på begagnade IF-varierar. Fina exemplar säljs för ca 50 000 kronor.

söndag 17 maj 2015

Sjövet: KÄRA ELLER TJÄRA?






Bildtext: Tre exempel på båtar som kärat land lite för mycket.

Fråga: Hittade på landet ett gulnat ex av legendariske kåsören Gits Olssons båtböcker. I ett kåseri raljerade han över ordet "kära". Han satt till rors i en båt då skepparen bad honom "kära bryggan så går vi klara" och Gits undrade varför han måste ta fram en pyts tjära och pensel och kleta ner bryggan för att kunna åka vidare.
  Ett roligt kåseri om ett ord i det gåtfulla båtspråket. 
  Vad är det egentligen som gäller?
    "Kär och galen"

Svar: Att "kära" betyder "att hålla nära" till sjöss. Engelsmännen säger "Keep under the shore eller hug the coast". Tyska båtfarare säger "Sich dicht am lande halten".
  Under gång kan ansvarig navigatör säga "kära udden så går vi klar grynnan" men kan naturligtvis också säga "håll nära udden"
  "Att kära vinden" betyder att vid kryss ligga så nära vindögat som möjligt.
  Möjligen kan "kära" härledas till "kärlek" som kan uppfattas som närhet i ett förhållande.

torsdag 14 maj 2015

Sjövet: KLARSPRÅK OMBORD!





Bildtext: Styrbord är grön och babord röd på natten. Ett kom-ihåg-sätt är att ha strumpor i rätt färg eller måla naglarna i rött och grönt.

  Sjöspråket uppfattas ibland som nördigt och krångligt. Oavsett detta så har termerna används av generationer båtfolk och sjömän för att inga missförstånd skall uppstå i svåra situationer till sjöss.
  Styrbord och babord är två vanliga sjöord. Om du står akterut och tittar föröver så är styrbord båtens högra sida och babord båtens vänstra sida.
  Om du står förut och ser akteröver så är båtens vänstra sida fortfarande styrbord och högra sidan fortfarande babord. Landordet vänster-vänster höger utgår alltid från den riktning som du stirrar i. På en båt är styrbords sida och babords sida alltid samma sida.
  Är denna skillnad tydlig nog?
  Du går alltid ombord i en båt. Trillar då i sjön från båten så går du över bord.
  Ombord i båten inne i kajutan eller ruffen är du under däck.
  I en båt är det skillnad mellan över-ord och ut-ord. Ord som slutar på -ut anger en position i båten. -Överord kan visa på föremål eller händelser utanför båten. Att gå från sittbrunnen till båtens främre del kallas att gå förut. Ett grund som dyker upp framför båten befinner sig för över.
  En rorsman som styrbåten från sittbrunnen står akter ut. Om du tappar en sko över bord så flyter den akter över.
  I en segelbåt under segel kan det vara bra att hela tiden kunna ange riktningar. Här går att använda urvisare på en klocka typ "styrbord klockan två" eller "babord klockan nio". Det senare kan också markeras med tvärs babord.
  Den del av skrovet på båten som rundar av mot aktern kallas av hävd för låring. Sjö som kommer in snett akterifrån kallas låringssgjö.
  Riktningen rätt ut från båtens midskeppspunkt kallas tvärs åt styrbord eller babord. Ett föremål som strax passerar tvärs sägs vara för om tvärs och akter om tvärs efter passagen. Riktningar för över och akteröver kan också var mer precisa typ rätt föröver eller rätt akteröver. Viktig vid kollisionsrisker typ mötande båt rätt föröver.
   Målet för en besättning är att under gång alltid förstå varandra.
En skröna från yrkessjöfarten är den någon osäkre och nymönstrade jungmannen som stod utkik på backen och såg en ljus strax föröver om babord. 
   Han varskodde vaktvande befäl bryggan via telefonen:
    - Styrman! Jag ser ett ljus på samma sida vårat skithus!

måndag 4 maj 2015

Fredsspaning: EN UBÅTSTVIVLARE HAR GÅTT UR TIDEN



    En ubåtstvivlare på toppnivå har gått ur tiden. Förre utrikesministern Lennart Bodström (bilden ovan) avled den 30 april i en ålder av 87 år. Förr oss inom media som följt  de misstänkta ubåtskränkningar i över 30 år  går han till historien som den ansvarige minister som inte ansåg bevisen tillräckliga för att peka ut dåvarande Sovjetunionen som den kränkande makten. Den så kallade "Bodströmaffären" utmynnade i ett misstroendevotum i riksdagen - en historiskt sett en unik situation.
  Året var 1985. Dagens Nyheters medarbetare Harald Hamrin som bevakade utrikes- och säkerhetspolitiska frågor bjöd på middag i DN:s representationsvåning. God mat och dryck serverades. Inbjudna var förutom utrikesminister Lennart Bodström hedersgäst som infann sig tillsammans med Christer Wretborn och Lars Lönnback från UD.
  DN:s Harald Hamrin hade också bjudit in till middagen några särskilt utvalda kollegor. Dessa var Inger Arenander, Dagens Eko, Lars Christiansson, Svenska Dagbladet, Mildred Eriksson, Rapport, Lennart Lundh, Aktuellt och Inger Viklund.-Persson från TT (Tidningarnas Telegrambyrå). 
  I sina memoarer (Mitt i Stormen) berättar Lennart Bodström hur journalistmiddagen kom till.

  "Vid mottagningen 1984 på Sovjetunionens ambassad med anledning av landets nationaldag träffade jag Harald Hamrin, utrikesredaktör på Dagens Nyheter. Han ville att vi skulle träffas för att diskutera relationerna med pressen och det hade jag ingenting emot".

  DN bjöd på god mat och dryck och värden Harald Hamrin höll ett välkomstanförande. 
   Så här berättar Lennart Bodström om middagen.

  "Besöket hos Dagens Nyheter varade i tre timmar. Eftersom vi bara var nio personer runt middagsbordet och alla kändre varandra kändes det lite egendomligt när Hamrin reste sig och stående höll ett välkomstanförande. Som man kunde vänta sig var hans tema värdet av goda relationer mellan myndighet och media. I den konversation som sedan följde deltog av journalisterna främst Christiansson och Hamrin samt i någon mån Lundh. De övriga deltagarna nöjde sig med att lyssna."

  Ubåtskränkningarna kom upp mot slutet av middagen - ett samtalsämne som Bodström ogärna ville delta i, men han lät sig övertalas. Lars Christiansson från Svenska Dagbladet upprepade sim kända tes att om det varit sovjetiska ubåtar i Gåsefjärden och Horsfjärden borde man kunna dra slutsatsen att det varit sovjetiska ubåtar också vid de fortsatta kränkningarna.
  Bodström försökte förklara att en regering måste ha säkra bevis för att kunna utpeka en främmande makt. Utrikesministern försökte vara pedagogisk i ett svar:

  "Jag sade att om en granne åker skidor över min tomt vid ett tillfälle och jag senare såg ett nytt skidspår, drog jag inte av detta utan vidare att spåren denna gång var grannens".

  Nya kränkningar kunde automatiskt inte läggas på Sovjetunionen utan ytterligare bevisning.
  Bodström menade att antalet kränkningar omöjligt kunde vara så stort dom antalet rapporter om misstänkta intrång. Han hänvisade till en ubåtsjakt i Töre-älven nära Bottenviken i Norrbotten år 1983. Där var arméförband engagerade i en ubåtsjakt och byggde spärrrar av timmer i älvmynningen för att försöka stänga in den undervattensföremål som observerats. Bodström trodde inte på Töre-incidenten.
  Vad gällde Gåsefjärden 1981 och Horsfjärden 1982 stod han bakom regeringens uttalande även om bevisen i Horsfjärden inte var lika starka som i Gåsefjärden - men en kedja av incidenter pekade mot Sovjetunionen i denna incident.

  "Vad jag sade om Horsfjärden presenterade av en del journalister som ett underkännande av ubåtskommissionens yttrande, vilket det inte alls var. I själva verket överensstämde mina uttalande väl vad Olof Palme yttrat."

   Bodström syftade på ett uttalande i ubåtsfrågan av Olof Palme den 9 oktober 1983 efter Töreincidenten i augusti. Statsministern sade i en DN-intervju:
 "Jag kan inte som ansvarig regeringschef säga att kränkningarna pågår. men jag kan inte säga att de upphört. Om vad gäller såväl kränkningar som nationstillhörighet, så menar jag att det finns en klar kvalitetsskillnad mellan observationerna - i så att säga en glidande skala - från Gåsefjärden där de var entydiga, till Horsfjärden då de var varierande och övertygande som indicier, till vårens och sommarens, som inte alls hade samma kvalitet.
  Palme betonade också att utbåtskommissionens utpekande av Sovjetunionen i Horsfjärden byggde på spekulationer, enligt Bodström.
  Sällskapet lämnade DN.huset. Ingen var då speciellt upphetsad över vad som avhandlats med landets utrikesminister. Ekots Inger Arenander berättade för fackets tidning "Journalisten" (1985:5) om middagen:
 "Jag skildes från de andra sent den där onsdagsnatten och hade då inget intryck av att vi hörde något uppskakande. Jag blev därför nästan lika förvånad som alla andra när jag öppnade morgontidngarna på söndagen."
  Vi reportrar på DN Nyhetsredaktion som bevakade ubåtsincidenterna sedan länge visste ingenting om denna "ubåtsmiddag" och vilka som var med och smörjde kråset. Ingenting sades om middagen vid den dagliga nyhetskonferensen då morgondagens tidning diskuterades och uppdrag delades ut. Vi som häll i ubåtsfrågan ingick i  den speciella "Nyhetsgruppen" som bildades hösten 1977 och som varit med i ubåtsbevakningen från 1980 och framåt.
   Den så kallade "Bodström-affären" som utlöstes av utrikesministerns tvivel ledde senare till att de borgerliga i riksdagen ställde misstroendevotum mot utrikesministern. De främmande ubåtar hade därmed skapat en unik situation i svenskt säkerhets- och utrikespolitik. Statsminister Olof Palme gick de hårt angrepp mot de borgerliga och sade att broarna var brända när det gällde utrikespolitiken.
  För misstroendevotum röstade 160 borgerliga ledamöter för och 182 socialdemokrater emot. 
   Senare kallade Olof Palme det publicistiska resultatet av DN-middagen för "journalistskvaller".