Mitten visar NATO-trupp som övar landstigning på den baltiska kusten vid ett tidigare tillfälle. USA överväger att placera stridsfordon i Baltikum för att förstärka försvaret mot bakgrund av den ryska aggressionen i Ukraina.
Den svenska attityden gentemot försvarsalliansen NATO är för närvarande ett blankt NEJ till att utreda frågan. Samtidigt har det varit en NATO-ledd amfibieövning där Sverige deltar tillsammans med flera NATO-länder. Övningen heter Baltops och i den ingår 4 500 soldater, ett 50-tal fartyg, en ubåt, stridsflygplan från 17 nationer. Svenska försvarsmakten deltar med cirka 300 militärer i olika befattningar.
Nya lagändringar ska ge krishjälp från NATO, skriver DN den 15 juli 2015 och hänvisar till Försvarsdepartementet som i en utredning föreslår lagändringar. Från den 1 juli 2016 vill regeringen att det genom ett värdlandsavtal skall bli lättare för NATO att använda svenskt territorium vid en kris eller ett krig.
Av de länder som under försommaren deltagit i övningen Baltolps fanns Finland, Polen, Storbrittanien och USA. I den taktiska övningen som genomfördes nära Ravlunda skjutfält på Österlen övades landstigning och minfällning från bombflyg. I aktuella tänkta krigsscenarier vid Östersjöns flacka stränder ingår snabba landstigningsoperationer med trupp och minering av kuststräckor för att hindra fientlig trupp att landstiga.
Svensk försvarsmakt skall också träna på att genomföra havsövervakning som är nödvändigt mot bakgrund av en ökad marin aktivitet i Östersjön nära den svenska territorialgränsen på 12 sjömil.
Den NATO-ledda övningen reser en del frågor om eventuell svensk anslutning till försvarsalliansen.
Sverige gick år 1994 med i NATOs Partnerskap för fred (PFF) utan att ha något direkt inflytande i alliansen. Sverige har dock deltagit i NATO-ledda fredsoperationer i Bosnien, Kosovo, Libyen och Afghanistan.
Sedan 1995 finns ett avtal som reglerar när fredsförband inom PFF övar i Sverige. Samtliga krigförband måste övas närmaste åren också i samarbete med NATO-förband. I september skall svenska JAS-Gripen och en svensk styrka delta i manövern Trident Juncture i Spaningen med uppåt 25 000 deltagare. I Norge är en liknande storövning planerad till 2018.
Här några frågor som den svenska allmänheten ställer sig mot bakgrund av den allt intensivare debatten om svensk anslutning till försvarsalliansen NATO.
Kan Sverige fortsätta att vara alliansfria för att vara neutrala i krig?
Det kräver i så fall ett starkt försvar som är så pass trovärdigt att det kan verka avskräckande på en fiende. Nuvarande ÖB:s uttalande att "vi kan stå ut högst en vecka" satte ett stort frågetecken kring den frågan. Idag har vi ingen värnplikt. Det fasta kustförsvaret är avrustat. Marinen har inga helikoptrar att sätta in mot misstänkta ubåtar. ÖB:s "klubba" flygvapnet har sina JAS.Gripen med högst stridsvärde. Det bästa vi har.
Vi saknar i första hand tillräckligt många samövade trupprt på bataljons och brigadnivå som kan samverka med högt stridsvärde. För att nå detta mål krävs motiverade soldater som ett resultat av en bra utbildning. Försvarsmakten har i linje med sitt nya ledarskap många bra utbildare.Hur skall detta mål nås?
Gotland eller "hangarfartyget" skall nu befästas igen med ett stridsvagnskompani av vagnar typ tyska Leopard. Det är närmast en gåta ur ansvariga politiker har nedrustat denna strategiskt viktiga ö som vid en väpnad konflikt i Baltikum blir ett attraktivt krigsmål .
Försvaret kostar idag dryga 40 miljarder kronor per år. Räcker inte dessa pengar? Var går gränsen för vad neutraliteten får kosta?
Bra fråga. Undrar just vart pengarna tar vägen. Elaka tungor talar om att vi tycks ha många amiraler men få kanonbåtar. Senaste ubåtskränkningen i höstas pekade på detta. Inga vapeninsatser men regering och försvarsmakt var eniga om att det var en kränkning. "För djävligt" sa ÖB.
Nu lovar nuvarande regeringen med stöd av allianspartierna mer pengar till försvaret. Folkpartiet, som länge varit för ett svenskt NATO-medlemskap vill ha ännu mer.
Mot medlemskap är som väntat Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I nuläget säger statsminister Stefan Löfven blankt nej till att utreda frågan. Allmänna opinionen tycks bli mer NATO-vänlig. Ungefär 50 för och 50 emot, enligt olika undersökningar.
Vilket hotbild motiverar en svensk upprustning och ett eventuellt NATO-medlemskap?
Rysslands annektering av delar av Ukraina har skapat ett nytt allvarligt säkerhetsläge i Europa. Vissa bedömare tror på en rysk invasion i augusti för att ockupera hela landet. Stora pågående truppsammandragningar vi gränsen talar för det. Mot en invasion talar de allvarliga politiska konsekvenser för Ryssland som en sådan invasion skulle innebära.
Utöver kriget i Ukraina så har Ryssland stor militär aktivitet i Östersjön till sjöss och i luften. Ubåtsoperationer riktade mot Sverige måste också vägas in i hotbilden.
Rysslands agerande i nuläget visar att landet inte följer de regler som finns i FN-stadgan från 1945. Med Putin vid rodret tycks vad som helst kunna hända.
Ryssland genomför i nuläget flera komplexa militära övningar i närområden som av olika bedömare uppfattats som "provokativa"
och utmanande. Enligt olika källor har ryska förband övat för att inta Nordnorge, Åland, Gotland och Bornholm. Peter Hultqvist (s) försvarsminister vill inte kommentera detta men utvecklingen pekar mot att Sverige måste stärka sin militära förmåga tillsammans med Finland och övriga Norden.
Något krigshot mot Sverige finns inte nu. Oroade över utvecklingen är också de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen som är medlemmar i NATO.
Vad skulle ett svensk NATO-medlemskap ha för fördelar?
Vi skulle få hjälp vid ett angrepp. Enligt artikel 5 står 28 länder beredda att hjälpa oss. En samlad militär kapacitet skulle då sättas in för att försvara landet.
Svenska försvarsmakten samövar idag med finska dito och med NATO-styrkor inom ramen för de samarbetsavtal som finns.
Blir Sverige som medlem i NATO automatiskt en kärnvapenmakt?
Nej, men vi hamnar under "paraplyet" vilket vi i praktiken redan är. Förvisso har vissa länder kärnvapen USA, Frankrike, England till exempel. De är i första hand avskräckande ytterst med den amerikanska strategin. Om ändå det fasansfulla skulle inträffa så kommer svenskt neutralitet att naggas i kanten av att kärnvapenbärande missiler passerar över svenskt territorium. Så har det varit under hela det kalla kriget men få talat om det.
Kärnvapenländernas avskräckningsstrategi har fungerat nästan 60 år. Det är bara att hoppas att det fortsätter så.
Har ändå inte neutraliteten tjänat oss väl? Sverige har ju varit utanför krig i över 200 år.
Förvisso har det varit så. Men inte utan moraliska svåra beslut. En miljon tyska soldater passerade Sverige under andra världskriget. På väg mot ostfronten. Svenska malmgruvor försåg Hitlers vapenfabriker med stål under hela kriget. Ledtrafriken efter svenska kusten då svenska örlogsfartyg skyddade fartygstransporter som skulle vidare mot ostfronten.
Mot slutet av kriget räddade Sverige många flyktingar inte minst judar som kom undan förintelsen.
I krig är alla parter förlorare, Även neutraliteten.
