söndag 29 november 2015

Östersjöspaning: ETT INNANHAV I FOKUS!



Östersjön - ett innanhav i fokus. Hotas av miljöförstöring. Ett spänningsfält mellan försvarsalliansen Nato och Ryssland som spänner musklerna. Ett bräckvattenhav som genom århundraden präglats av en kamp om vem som skall ha inflytande,
  Det sägs att Rurik som var svensk en gång på 800-talet rodde uppför floden Neva och grundade den första statsbildningen som senare blev Ryssland.
  Under det kalla kriget på 80-talet var den baltiska kusten rödmålad som en del av Sovjetunionen. Efter murens fall 1989 och unionens upplösning är de baltiska staterna med i både den europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.
     Kampen om inflytande växlar.
1719 året efter den svenske krigarkungen Karl XII stupade i Norge brände Tsar Peter svenska ostkusten i fem veckor med sin galärflotta. 
  I dag 2015 fortsätter främmande ubåtar att gäcka Stockholms skärgård samtidigt som vårt alliansfria land har begränsade möjligheter att försvara sig.
  Kolla den fantastiska satellitbilden (Nasa) nyligen fotograferad när månen sken starkt över norra delen av jordklotet. Sverige är som synes största strandägaren från Smygehuk i söder till Torne älv i norr.

måndag 23 november 2015

Båt-Frågan: VINTERFÖRVARING I SJÖN - GÅR DET?






Fråga: Jag bor i Nynäshamn och råkade passera Seglarbryggan i hamnen. Där låg en segelbåt som hade sjunkit till botten. Bara masten och spridarna stack upp. Senare kom en arbetsbåt med kran och lyfte upp båten som såg ömklig ut. Det var ingen is vid tillfället. Är det vettigt att låta båten ligga kvar i sjön under vintern? Vad skall jag tänka på?
  "Vatten över huvudet""

Svar: De flesta båtar sjunker vattenfyllda. Ofta är det genomföringar till motor, disko, toalett, självläns med mera som inte klarar kylan. Även propellerhylsor kan läcka in vatten. Säkrast är att frostskydda genomföringar med till exempel glykol. Se till att slangklämmor kring självlänsar med mera är fräscha så att de inte glipar.
  Allmänt så bör båtägaren veta att en båt byggd i glasfiberarmerad plast tar upp ca 10 procent av sin vikt i vatten varje båtsäsong. Fördelen att ha båten på land är att laminatet får torka ut. Böldpesten som är ett hot mot flera äldre plastbåtar har en tendens att visa sig oftare för plastbåtar som legat i under vintern. Vissa bedömare menar att 75 procent av alla plastbåtar inte minst nere på kontinenten förr eller senare kan drabbas av böldpest. Har du en segelbåt så kolla med ditt klassförbund som brukar ha koll på just denna fråga och kan rekommendera bra åtgärder.
   Slutligen kolla med ditt försäkringsbolag. Det är inte alltid som båtförsäkringen täcker skador orsakade av frost och is.

tisdag 17 november 2015

Mediaspaning: KLARAR BÅTPRESSEN MEDIAKRISEN?






  Ska papperstidningarna försvinna och ersättas av nätet? Kan båtpressen överleva utan att vara traditionella papperstidningar?
   Svaret på dessa frågor är högst aktuella mot bakgrund av den första delen av en Mediautredning som nyligen presenteras. Kvällstidningen Aftonbladet spås till exempel lägga ner papparet om två år.

  En nedmontering av papperstidningar inleds om fem till tio år med färre utgivningsdagar eller rena nedläggningar. I ett scenario lägger Aftonbladet ned print redan 2017 och Expressen 2023.
  I tre av fyra scenarier som är hämtade från en nederländsk studie går den traditionella journalistiken kvävningsdöden till mötes. Dessa dystopier bygger på osäkerhetsfaktorer som teknikanvändning och förtroende. 
Så här låter det:

  • Om ny teknikanvändning anammas snabbt och medieföretagen inte lyckas med sin förändringsprocess kommer de traditionella medierna att ha spelat ut sin roll inom tio år, enligt prognosen. Mediekonsumenterna vänder sig antingen till de digitala jättarna för nyheter och den nationella journalistiken upphör i små språkområden;eller till enskilda journalister eller nischade nyhetskällor, enligt facktidningen Journalisten
  • Om däremot ny teknik anammas mer motsträvigt kan den traditionella journalistiken ha en chans till överlevnad om man lyckas behålla sitt förtroende hos allmänheten, om inte kommer journalistiken att få en ytterst tillbakadragen roll i och med att tidningar och magasin går under och nyheter sprids via lokala eller vertikala webbplatser där alla bidrar med innehåll.
   Slutrapporten Mediautredning kommer 30 april 2016. Den andra fasen skall ha en tydligare inriktning mot bransch och marknad. En första satsning av Journalistförbunder är en enkät som gått ut till samtliga medlemmar.

  Regeringen utredare Anette Novak (bilden) säger till Journalisten:

-Utmaningen är att hitta affärsmodellar som bär. Att ställa om till ett digitalt medielandskap där användarna i viss mån är snabbare än medieföretagen - det är ett jätteproblem. Det har varit väldigt trögt i branschen, vi har hållit på i 20 år med fortfarande tjänar man inga pengar. Frågan är hur länge till tiden räcker till för de som ännu inte är riktigt ute ur startblocken.
- Att kunna programmera tror jag är framtidens språk. Vi har mer och mer datadrivna sajter. Om du inte förstår hur det är uppbyggt har du tappat, tycker jag, den kontroll som du som journalist eller redaktör bör ha.

torsdag 12 november 2015

Båtfloppar! GUMMIRODER OCH ASYMMETRI!

    

Förra bloggen om båtjournalisten Lasse Genberg har väckt intresse. Flera frågor har ramlat in via de sociala medierna. Finns det några riktiga "floppar" i den svenska båthistorien är ett exempel. Här nedan svarar redaktör Genberg själv på några frågor.

Fråga: Läste med intresse om redaktören Genberg som under sina år på motorbåtstidningen Vi Båtägare sett det mesta i båtväg. 900 tester varav vissa inte borde ha publicerats? Inte dåligt Vilka då?
  Kan inte Genberg ( bilden nedan) berätta om några konstruktioner båtar eller prylar som inte riktigt blev som båtbyggarna tänkt sig? Det är ju inte säkert att en produkt som bedömts dålig i fackpressen var sådan i verkligheten
 "Sjöfiken





 


    Fråga Lasse 

  • Jovisst finns det båtar och prylar som inte riktigt passat konsumenten. Ibland kan de till och med vara mycket bra och båtriktiga men före sin tid. Ett exempel är när klassiska Uttern tog fram sin modell Uttern 6800 SC (Bildens överst). För att förbättra  framkomligheten från akterutrymmet till fördäcket hade ruffen byggts asymmetriskt för att ge plats åt ett rejält gångbord att kliva på. 
  •   När Uttern-båten presenterade på båtmässa i Göteborg 1996 så blev mässans snackis båtens konstiga utseende i stället för den goda framkomligheten i jämförelse med "vanliga" båtars skarndäck.
  •   Huruvida denna opinion påverkade båtens försäljning är oklart med modellen var borta ur sortimentet efter två år. Utternbåtar var på den tiden en av båtbranschens marknadsledare så nya modeller var alltid intressanta.
  •   Till saken hör att konstruktören John HV Lindblom var 20 år före sin tid med sina "sidewalk" Nimbus serien har sedan länge gångbord om styrbord.

  •   En klassiker ibland "båtflopparna" är Monarks gummiroder som togs fram i samarbete med Trelleborgs gummifabrik. Året var 1974. Monark Crescent i Varberg hade tagit fram ett gummiroder till sin snipa 690:an (Mellanbilden) som skulle vara något extra. i synnerhet vid backmanövrar. För att prova denna nyhet for Bengt O Allskog legendarisk chefredaktör för Båtnytt ned till Varberg för att se om gummirodret höll vad det lovade. Han kastade loss med 690:an som efter att ha fått fart genom vattnet inte gick att styra. Rodret hade låst sig och båten girade bara åt ett håll. Att backa med båten gick inte alls
  •   Allskog var inte nådig i sin recension av gummirodret i Båtnytt.


    /forts.följer.....

   

tisdag 3 november 2015

Båt-Nytt:AVMÖNSTRING EFTER 900 TESTER!




  En nestor inom båtpressen har mönstrat av. Sjökaptenen och journalisten  Lasse Genberg har efter 40 år och 900 tester slutat skriva om båtar i Vi Båtägare. Tidningen går vid årsskiftet upp i konkurrenten Båtnytt som ägs av samma mediakoncern som heter Egmont. 37 tjänster skall bort varav 19 redaktionella.

  Lasse Genberg var med när båtpressen stod som högst i upplaga ca 54 000 ex för Båtnytt och 34 000 ex för Vi Båtägare. Året var 1973 och tre år senare kom "all time high" för svensk båtbransch med ca 50 000 sålda båtar på ett år.
  Idag är motsvarande siffra möjligen strax över 10 000 sålda båtar och båttidningar ligger på samma nivå. Någon måste lämna båten i takt med att efterfrågan har sjunkit. Lasse Genberg valde att trappa ned gradvis och sedan sluta.
  Lasse har inte haft som utgångspunkt att klanka ned på en ny båtmodell.
- Jag har för det mesta frågat vem som skall köpa den här båten. Sedan har jag kollat den. 
  Han har upplevt ett visst motstånd att få låna båtar. Det finns även båttillverkare som vägrat låna ut båtar för provning. Något som han inte tycks ha tagit särskilt hårt.
  Vilket är de bästa båtarna av de 900 du testat genom åren?
- Möjligen kan det vara lite övermaga att välja ut några.Men också ganska kul. Här följer en lista utan inbördes rangordning med några minnesbilder från ibland hårda provkörningar.


  • Albin 25 motorbåt - elegant planering, uselt bygge.
  • IF-båten - obekväm sittbrunn.
  • Albin Express - snabbseglare som går att bo i
  • Nimbus 26 DC - slår Nimbus 26
  • Hallberg Rassy Monsun - byggdes i 904 ex - inte många säljs på Blocket .
  • Targa 27 Motorbåt. Den ena kopian avlöser den andra men ingen slår orginalet.
  • Nauticat 33. Sjöduglig skönhet.
  • Ingmarsönipan. Gott traditionellt träarbete.
  • Maxi 95 segelbåt. 10 personer kan bekvämt vara i sittbrunn en midsommarafton.
  • Forbina 9000. Genial placering av toaletten
  • Flipper 640. Konstruktören Sigurd Isacsson pikade med den båten.
  • Smaragd. En familjebåt från 5.5:an - en av de vassaste kappseglarna genom tiderna.
    Lasse Genberg har en förflutet till sjöss som sjöman i handelsflottan. Han seglade elev ombord i bramsegelskonerten Flying Clipper som anlöpte Kuba innan Castro tog över 1959. Efter sjötid sökte han in på sjöbefälsskolan i Stockholm och avlade examen som styrman och sjökapten efter tre års studier.
Vi möttes i värnplikten 15 månader i Kungliga Flottan i början av 60-talet och delade hytt på gamle statsisbrytaren Oden.
   Senare gick Lasse iland och började med journalistiken. Jobbade bland annat på lokaltidningen Fagerstaposten innan han klev in i båtpressen.
  Han mönstrar av båtskrivandet samtidigt som båtpressen går något av en kräftgång i skuggan av en båtindustri som trots vissa optimistiska tongångar har det kort sagt svajigt.
  Båtjournalistikens uppgift har varit att upplysa läsekretsen om nya båtar gärna med ett kritisk öga. Båtskrivandet i krisens spår tenderar att bli mer slätstruken vilket kan vara ett men för läsekretsen.
  - Vi får kanske nu lita på grannars omdöme och vad som sägs på ljugarbänken, säger han.

söndag 1 november 2015

Båtspaning: DÖDSOLYCKA MED RIBBÅT I SANDHAMN!


1,5 promille i blodet hade den förare av en ribbåt (bilden) som omkom i en båtolycka utanför Sandhamn i oktober förra året. Ribbåten kolliderade i mörker med en lotsbåt. Staten Haverikommission som granskat dödsolyckan slår fast att olyckan orsakades av att båtarnas förare inte såg varandra i den grova sjö som rådde. 

Att ribbåtsbesättningen var alkolholpåverkad bidrog till olyckan. enligt SHK- Lanternorna på ribbåten var heller inte påslagna på föreskrivet sätt.
  Det var två berusade män som tidigare lämnat Seglarhotellet i Sandhamn för att köra ribbåt i havet klockan ett på natten Vid tillfället blåste det cirka 10 meter per sekund och sjön var grov med ca två meter höga vågor.
  Samtidigt var en lotsbåt på väg in till Sandhamn efter att ha hämtat en lots från en utgående fartyg. Ingen ombord i lotsbåten såg ribbåten som kom i låg fart och kolliderade med lotsbåten söder om Korsö.
  Vi kollisionen försvann ribbåtens förare och hittades död först morgonen därpå. Besättningen i ribbåten sägs ha hållit på med att ta på sig flytvästarna när kollisionen inträffade.
  Polisen har lagt ner förundersökningen då den som var misstänkt hade omkommit vid olyckan. (KÄLLA TIDNINGEN SKÄRGÅRDEN NR 44)