Båtar med flyt

(Bilden visar flytprov med en segelbåt J 17 från 80-talet.)

Vilken småbåt under fem meter har tillräcklig flytkraft? .
Att småbåtar skulle flyta vattenfyllda var ingen självklarhet i början av 1970-talet. En granskning av marknaden avslöjade att kända varuhuskedjor sålde småbåtar i plast som sjönk om de vattenfylldes. Denna uppenbara brist i kvaliten startade en hård debatt inom båtindustrin om vem som skulle ta ansvaret för att ta fram flyt- och stabilitetsnormer för småbåtar. I slutänden blev det sjöfartsverket som fick ansvaret delvis i kamp med konsumentverket som då befanns sig i nydaning.
När båtprovningens legendariske chef sjökapten Göran Karlsson med smeknamnen ”byråkapten” slutade sin tjänst i januari 1982 efter tio år av tuffa båttester så lyfte han fram flytsäkerheten som den största framgången för båtprovningen.
”Vi blev begabbade för vårt flytsäkerhetsarbete. Nu kan knappast någon tänka sig bygga eller köpa en mindre båt som inte är flytsäker även vattenfylld. Men för större båtar stoppades flytbarhetskravet av båtkonstruktörerna” sade ”byråkapten” Karlsson i en avskedsintervju.
Sjöfartsverket började testa båtar den 17 september 1971. Fram till 1980 hade båtprovningen typgodkänt 195 båttyper och kontrollerat 126 båtfabriker. Även större båtar lät sig typgodkändas. 1982 typgodkändes bland annat segelbåtarna ”Albin 78”, ”Maxi 100”, ”Nimbus 3000” och ”2600”, ”Vindö 45”. ”Ansa 42”, roddbåtarna ”Alert Höga Rodd”, fyra Ryd-båtar, Utterbåtarna ”560”, ”720”, ”760”, ”Saltö 31” plus fem större fiskefartyg.
Flytbarhetskravet blev aldrig vedertaget på de större båtarna över fem meter i skrovlängd.
”Man kan framställa en sak hur hårt som helst. Vill inte båtkonstruktörerna så blir det inget”, sade ”byråkapten” Karlsson.
Den gradvis större flytsäkerheten lämnade avtryck i den aktuella dödstatistiken. Antalet dödsolyckor i småbåtar minskade därför att olycksbåtarna flutit även i vattenfyllt tillstånd.
I 25 år fram till 1995 kom båtprovningens arbete och den ”Blå Skylten” att dominera sjösäkerhetsarbetet i Sverige. Vid den tidpunkten anslöt sig Sverige till den gemensamma europeiska marknaden. De svenska och nordiska säkerhetsnormerna sögs in i det nya EU:s fritidsbåtsdirektiv och ut ur denna högst byråkratiska process som den så kallade CE-märkningen, som gäller idag 2010. CE-märka småbåtar skall vara flytsäkra – förhoppningsvis. Flyttester med småbåtar görs alltmer sällan och inte av någon opartisk myndighet.
Varför flöt inte ”Ady Gil”? Den frågan kom upp i mitt huvud när den 78 fots extrema trimaranen ”Ady Gil” den 6 januari rammade av en japansk valfångare och sjönk i Antarktis. Samtliga ombord räddades. Båten som kostade 2,5 miljoner dollar att bygga i de exotiska materialen kolfiber och kevlar hade ingen flytkraft inbyggd och sjönk i det kalla havet. Synd på en då cool farkost byggd för att med en toppfart på 45 knop slå ett världsrekord för motorbåtar jorden runt. Möjligen kunde vitala delar ha räddats efter haveriet, om båten haft flytmedel.
Till saken hör dock att en flytsäker båt för den skull inte är en absolut sjösäker båt.
”Jag brukar skoja om att det borde sitta en liten svart låda i varje båt som hindrar den att gå ut från land när det blåser över 15 meter per sekund,” sade ”byråkapten” Karlsson när han lämnade sin tjänst.

Maersk satsar på Ryssland

(Bild: Vänster Norviks planerade djuphamn i Nynäshamn. Höger Maerskbåt under anlöp var som helst i världens storhamnar.)
________________________________

Norvikbåt till St Petersburg ,Ett unikt fartygsanlöp noterade nyligen i St Petersburg, Ryssland. Då anlöpte ett av det danska rederiet Maersk stora containerfartyg till den ryska hamnen, Med sina 210 meter i skrovlängd var hon det största fartyg som hittills anlöpt det ryska hamnen. Anlöpet är intressant eftersom det är denna storlek av containerfartyg som kan bli aktuellt för den planerade Norviks djuphamn i Nynäshamn.
Maerksbåten anlöp i Ryssland ingår i rederiets nysatning av direktförbindelse på traden Sydamerika-Ryssland, enligt rederiets hemsida. Tjänsten som kallas ECUBEX aviserar transporter mellan Ecuador och Ryssland. Direktförbindelsen ger kortare transporttider för varor som skall till den ryska marknaden. Det gäller till exempel känsliga varor som bananer som mår bra av korta transporttider i rätt temperatur. Sex nybyggda isklassade containerfartyg skall operera i denna ECUBEX-tjänst. Den 22 mars låg båten Maersk Niamey i St Petersburg.
För det planerade Norviks-projektet som nu skall miljöprövas en andra gång är Maersk-satsningen på Rysslans högintressant. Norviks djuphamn har kapacitet för att kunna ta emot fartyg av denna storlek vars kapacitet avsevärt förbättrar för kunder att importera viktiga varor. Miljövinsten är uppenbar då direktförbindelse med till exempel Sydamerika avsevärt förkortar driftstiden. Det aktuella Maersk-anlöpet i Östersjön visar på ett positivt sätt att sjöfarten fortsätter att vara det bästa transportmedlet för denna typ av importerat gods från fjärran länder

Sjöord för dagligt tal

Planeten Jorden består av 75 procent vatten och resten är bara till att förtöja vid, sa den gamle sjöbjörnen. (Se bilden av sardinfiskare i hamn!)För oss fåtöljseglare och andra marina nördar går det att överleva genom att använda marina uttryck för dagligt tal.

__________________________________________________________

Här en ständigt efterfrågad lista på några sjöuttryck som ibland används i dagligt tal:
· Sitta i samma båt (används i fackliga och politiska sammanhang)
· Att få på båten (kan killen få av tjejen)
· Dumpa (som ovan betyder till sjöss att kasta något överbord)
· Kölvatten (hamnar någon i som blir förbisprungen av någon)
· Vind i seglen (framgångssnack)
· Segla i medvind (dito)
· Stå vid rodret (ofta i politiska sammanhang)
· Rorsman (Jesus eller Fredrik Reinfeldt)
· Styrfart – god eller dålig ( projektsnack)
· Hålla streck (gör kanske inte ett politisk utspel)
· Strandar (gör ibland förhandlingar)
· Uppsegling (är ju en konflikt under…)
· Bredsidor (argumentation, pajkastning) Till sjöss samtliga kanoner avlossas på en gång mot fienden,
· Gå på en mina (råka på ett oväntat hinder)
· Ta loven (av motparten det vill säga överta intiativet)
· Stryka flagg (ge upp)
· Kovändning ( helt ändra åsikt)
· Galjonsfigur ( person i förgrunden utan makt)
· Ro i hamn (göra upp en förhandling)
· Slagsida (obalans i någon)
· Ledfyr ( mentor, föredöme)
· Tungrott (svårjobbat)
· Segla under falsk flagg ( vara nåt som man inte är).
· Lik i lasten (onödigt bråte).
· Röd tråd ( hålla sig till ämnet efter den röda tråden i engelska flottans tågvirke)
· Kapa förtöjningarna (skilsmässa)
· Sätter alla klutar (högsta fart i vad som helst)
· Sjösätta (Båtnytt sjösätter ett nytt nummer)
· Trimma (in organisationen)
· Sacka efter (är möjligt i en konkurrenssituation)
· Gå iland (gör du när du lyckas med något)
· Gå överstyr (så går du åt pipsvängen)
· Haverera (kan ett äktenskap göra sjöterm från arabiskan)
· På fallrepet ( är en person på väg att bli alkoholist)
· Akterseglad ( är någon som inte hänger med i utvecklingen)
· Redlös och vinddriven (dito ovan)
· Tacklat av (blivit äldre av sjötermen ta ner riggen)För gott (definitivt avslutat. En sjöman som avlider mönstrar av för gott

Sjöhjältar: Gustaf Nordin - rekordpaddlare

För över hundra år sedan paddlade Gustaf Nordin(bilden) sin kanot ”Svea” från Stockholm till Paris. Det var ett år när det politiska läget i landet var skakigt och Norge och Sverige beslutat skilja sig. Karl Staaf bildade den första liberala regeringen. Ryska revolutionärer sökte fristad i Stockholm. Greta Garbo föddes och 115 motorfordon fanns i det nya bilregistret,
En halvnaken skäggig Gustaf Nordin nådde Paris den 10 december 1905. En folkmassa hade samlats vid Pont de l`Alma. Hattar och mössor svängdes och hurraropen skallade.
Föremålet för denna franska hyllning var ivrigt sysselsatt med att äta på en brödbit och ett äpple. Från kanotens akter vajade svenska flaggan som enligt en reporter på plats ”företagit den mest våghalsiga resa sportannalerna känner”.
Efter viss möda lyckades folket på land få en lina till mannen i kanoten som drogs upp på kajen in i ett skjul.
Fyra månader tidigare med 25 kronor på fickan hade han lämnat Stockholm. I en sparsam utrustning ingick en oljetygsdräkt och en flanelltröja.
Första etappen gick via Göta Kanal till Göteborg. Resan höll på att ta slut på sjön Roxen då han hamnade i en stormby som klarades med nöd och näppe.
Från Göteborg sattes kursen i Kattegat mot Helsingborg förbi Ost- och Sydsjälland till Svendborg. På vägen betvingades rasande stormar som tornade upp ofantliga vågor. Lotsar och sjöfolk som varnade för att fortsätta resan men fick till svar den tyske filosofen Fichtes maxim:
”Människan kan allt hvad hon vill”.
Nästa mål var Kiel och resan gick vidare på Tysklands, Hollands, Belgien och Frankrikes kanaler. För det mesta blev han bemött med vänlighet och hjälpsamhet utom i Holland där gatpojkar kastade sten och spottade på honom från broarna han passerade.
I den belgiska staden Antwerpen fick han sin unionsflagga utbytt till en ren svensk blågul flagga då Sveriges union med Norge var upplöst.
Under sin fyra månaders kanotfärd mot Paris kom Gustaf Nordin att passera fem stora sjöar, fyra öppna hav, sju floder, 13 kanaler och 300 slussar sammanlagt en sträcka på cirka 3 000 kilometer.
Längsta dagsetappen var cirka 100 km som ”roddes” på tio timmar. En månad tid gick till spillo i väntan på bra väder.
Vid orten Courbevoie utanför Paris möttes han av franska roddföreningar som mötte svensken med kanonskott, blommor, fotografering och – pengar. Han var rikare vid ankomsten än vid avfärden.
Med svenska flaggan axeln åtföljd av människomassan styrde han kosan till Place de la Concorde där han hyllade de franska roddklubbarna och naturen.
Gustaf Nordin var 34 år när han anlöpte Paris efter rekordfärden från Stockholm. Han var en riktig äventyrare som i unga år flyttade till Finland och sedan till Amerika där han upplevde riktiga hundår.
Åter i Finland blev han inblandad i politiska spörsmål under Nikolaj Bobrikovs regemente. Denne hatade man var generalguvenör och mycket illa omtyckt av det finska folket för sina försök att förryska Finland. Gustaf Nordin höll på att bli utvisad till Sibirien och lämnade därför Finland.
Ett år innan kanotfärden sköts den hatade Bobrikov till döds med tre skott i ett attentat utfört av finländaren Eugen Schaumann.
Gustaf Nordin var en man med enkla vanor och dessutom vegetarian. Hans kost bestod av bröd, nötter, mandlar och annan frukt. Under sin långa kanotfärd hade han sovit utomhus i en säck ibland inomhus i lador.
Ett syfte med rekordpaddlingen var att försöka uppmärksamma mänskligheten på att den levde fel. Människan förstör bland annat sina födoämnen genom att koka dem så att alla nyttiga ting försvinner och i ställer åstadkommer sjukdomar.
- Vi gå på restauranger och har förtroende för kockar och sockerbagare som äro fullständigt okunniga om verkningarna av deras egen sköna konst, sade han.
Aktuella uppgifter från Paris talar om att minnet av Gustaf Nordin ännu lever över 100 år efter rekordpaddlingen.

Sjövet: Läsvärt om sjömärken

Förra bloggen om tunnor och farledsmärken resulterade i en glad flaskpost med en fråga om det finns något att läsa om detta i en tid då GPS-en alltmer dominerar navigationen i fritidsbåtar. Här kommer ett tips:
För oss båtfarare som envisas med att navigera efter traditionella terrestra metoder är skärgårdens sjömärken tydliga vänner som talar om var vi råkar befinna oss just då. Därför känns det extra högtidligt att få presentera en ny bok ”Sjömärken – vägvisare och kulturminnen” av Johnny Söderlund. Pris 175 kronor. I tre års tid har författaren på uppdrag av Statens maritima museér och Riksantikvarieämbetet inventerat och dokumenterat hundratals fasta sjömärken i svenska farvatten. Boken har ett register med 429 sjömärken från Svinesund till Haparanda som kompletteras med 280 fotografier och ritningar. Flera sjömärken har Johnny Söderlund fotat från sittbrunnen på sin kajak.
För oss båtfarare som strövar i farvattnen kring Nynäshamn är det extra roligt att läsa om klockstapeln på Måsknuvs fyrplats sydost om Nynäshamn som år 1900 fick en klockstapel tillverkad 1867 för Paternosters fyrplats där den tidigare varit uppsatt. Klockstapeln är ett utmärkt sjömärke och finns fortfarande utsatt på sjökortet.
I boken får vi också lära känna udda sjömärken som till exempel Dassastenen i Karlshamn. Där fanns ett grund som skärgårdsborna positionsbestämde efter en enslinje mellan en liten udde och ett dass. När den nye husägaren rev dassen blev han uppvaktad av en grupp ilskna lokala fiskare som menade att han berövat dem möjligheten att navigera!
Det är mycket givande att läsa denna nya bok om sjömärken i en tid när GPS och elektroniska plottrar alltmer tar över navigationen i fritidsbåtarna. De gamla båkarna, stångmärken och kumlen som fortfarande tjänar oss terrestra navigatörer har nu dessutom höjt sin status genom att bli kulturminnesmärken.

Vi ses vid Gubbö Kupa!

Sjövet: Sjötunnor och slitsar

Två ovanliga sjöord har flutit upp med senaste flaskposten nämligen tunnor och slitsar. Här ett försök att svara på frågorna,
1. Om TUNNA som flytande sjömärke i farled bör påpekas att sådana är sällsynta då de riskerar att flyttas på av hård vind, strömmar, påsegling av fartyg, och då i sin nya position kan lura sjöfarare. Vanligast är under överskådlig tid flytande sjömärken som remmare eller prickar.
2. TUNNBOJ förekommer i äldre språkbruk som beskrivning av boj som har formen av en tunna. Dessa lysbojar kan ha konisk eller cylindrisk form, TUNNFORM.
3. Äldsta förordningen jag hittat är från 1798. Två principer har gällt sedan urminnes tid – väderstreckssystemet och sido-systemet. Det senare gäller helt och fullt nu och innebär att en farleds huvudrikning anges i sjökortet ned röda sjömärken om babord och gröna om styrbord.
4. Moderna flytande sjömärken som påminner om tunnor kan i så fall vara lysbojar och angöringsbojar.
5. TUNNA som ”utkikstunna” kallas också ”mastkorg” (eng. crows nest) en tunnliknande anordning på förliga masten avsedd för utkiken till väders.
6. TUNNBAND avser du då TUNNRACK som är en hylsa av plåt eller trä som har formen av en tunna (Se Smiths nautisk ordbok sid 146)
7. LITSA innebär att sätta fast ett segel med lina och halvslag genom varje LITSHÅL eller att dra linan i spiral runt seglet.
8. SLITSAR har jag ej kunnat spåra i mina marina källor. .SLITS av tyskans ”schlitzen” betyder annars ”skåra” eller”urtag”. SLITSNING innebär bearbetning av trästycken så att de får slitsar och tappar som passar i vinkel mot varandra. Användes i hörnförband, (CM Ekbohrn).TUNNEL eller AXELTUNNEL är ett valv byggt av stålplåt som går i bottnen av ett fartyg från maskinskottet till propellerhylsan

Sjövet: Vasaorden - tung och trögstyrd

Fråga: Hur svår att manövrera är kungaslupen “Vasaorden” som skall användas den 19 juni vid det kungliga bröllopet I Stockholm. Slupen ser lång ut och måste vara svår att vända med alla dessa sjömän som sitter vid årorna. Hur bär de sig åt för att det inte skall gå åt pipsvängen när världens alla ögon är riktade mot brudparet?
”Lord Nelson”
Svar: Kungaslupen Vasaorden är mycket riktigt svår att manövrera. Så här skriver Bo Nyman sjöofficer och tidigare skeppare på ”Vasaorden” i boken om slupen (1985): ”Hon är tung, 11-12 ton, och har således en mycket stor levande kraft. Skrovet är lång och smalt, vilket innebär stor girradie. På strömfritt vatten och lugnt väder glider slupen gott och väl 100 meter efter det att rodden upphört. I Stockholm är det nästan alltid strömt vatten när vinden ligger på från sjösidan”.
De sjömän som ska ro ”Vasaorden” måste träna mycket. Rodd ingår numera inte i marinens utbildning. Rodden utförs med så kallad ”giggrodd” med fem sekunders vila mellan varje årtag. Takten hålls av aktersta roddaren. Vid frisk vinden måste takten ökas och gränsen för att ro kungaslupen ligger vid en vindstyrka av 10 till 12 meter per sekund.
Några allvarligare incidenter med kungaslupen har inte inträffast. Svåraste tillbudet hittills inträffade i april 1930 då slupen i en kraftig snöby hotade att driva iland på Beckholmen. Ombord fanns stoftet av drottning Victoria som låg i en blytung katafalk som hade hämtas från den uppankrade pansarskeppet med samma namn.
Brudparet befinner sig under rodd i aktra sittbrunnen och eventuellt sällskap är hänvisade till salongen.
Lite historia: ”Vasaorden” är Sveriges kungliga slup ritad och byggd av Fredric Henric af Chapmen år 1773. I denna slup mottog kung Gustaf III flottans hyllning efter segern mot Ryssland vid Svensksund 1790,
Orginalslupen brann upp 1921 och en kopia byggdes och i denna skall kronprinsessan Victoria och Daniel Westling färdas den 19 juni. Slupen är kravellbyggd i ek och järnnaglad. Data: längd 17,88 meter, bredd 3,1 meter, deplacement 12 ton, 18 åror 3 reservåror, djupgående 1,19 meter byggd på Galärvarvet 1923. Bildgallerier i förgylld ek.