skip to main |
skip to sidebar
Hur fort får en båtförare köra i dålig sikt och mörker och samtidigt hålla utkik för att anses uppfylla regeln om gott sjömanskap? Inte snabbare än att det går att få stopp på båten på ungefär en båtlängd.
En spontan reaktion efter att ha läst mediauppgifter om den motorbåtsförare som av hovrättens dömts att betala 100 000 kronor i böter efter att i 17 knops fart ha kört på en segelbåt (bilden ovan Foto: POLISEN) med fyra personer som låg och sov. Svajbåten hade inte föreskriven ankarlanterna vid kollisionen.
Olyckan inträffade i Stockholms mellanskärgård för snart tre år sedan och nu har rättvisans kvarnar malts upp till hovrätten. Hovrätten dömde för att ha brustit i gott sjömanskap och för smitning från olycksplatsen men friades för sjöfylleri då rätten ansåg att bevisningen inte höll.
"Rimlig hastighet", - så där 7-10 knop hade varit rimligt det ville säga i deplacementfart. Att i mörker vräka sig fram i 17 knop är inte sjömässigt. Att den uppankrade båten inte hade förskrivna ankarljus var inte heller sjömässigt - det finns inga så kallade "skyddade" farvatten antingen är båten på väg eller också ligger hon förtöjd vid en brygga. En minst sagt konstig diskussion.
Elektroniska manickers tillförlitlighet fanns med i underlag till rätten - båtföraren hävdade att han kört efter "plotterspår" i sin GPS och nu diskuteras tillförlitligheten i detta. Ingen tillförlitlighet alls är en erfaren navigatörs bedömning - känns som att tro på en isränna vintertid som antas gå klart för grynnor trots att den flyttat sig av vind och ström. Ingen GPS ger garanti för vad som finns innanför sjökortets tremeterskurva - där det finns brister i sjömätningen. Antingen vet navigatören var hon eller han är - eller också inte. Att skylla på en manick håller inte..
Varför finns inte en trovärdig sjöförklaring när det gäller olyckor med fritidsbåtar?. Detta juridiska verktyg innebär att parterna under ed får ge sin version av händelsen som sedan ligger till grund för eventuellt åtal. Så är det inom yrkessjöfarten när det smäller till.
Sista ordet lär inte vara sagt i denna fråga.
Tio ungdomar fick föras till sjukhus efter en våldsam brand i en nöjesbåt på sjön Siljan i Dalarna under midsommarhelgen. Båten låg förtöjd vid en brygga och ungdomarna låg och sov ombord när båten plötsligt började brinna. Branden kunde ha slutat med en total katastrof, sade brandkåren efteråt. Ungdomarna kunde snabbt ta sig iland från den brinnande båt - några var rökskadade och chockade och fick hjälp på sjukhuset. Orsaken till branden är okänd men "ett tekniskt fel" anges som möjlig orsak.
EXTRA: Två män saknas efter en båtolycka på Hjälmaren vid Foren söder om Arboga. Männen som uppges vara sjövana var ute för att vittja nät i ett grundfyllt farvatten då deras båt misstänks ha slagit runt. Båten hittades flytande upp och ner.
Ett stort räddningspådrag har sökt efter de försvunna männen utan resultat, enligt uppgifter på morgonen.
Hur ser en nybörjare ut som skall gilla båtliv? Är hon eller han en landkrabba? Så kallas lite skämtsamt en person utan erfarenhet eller kännedom om sjöförhållanden och sjöliv. Det engelska ordet för landkrabba är "land-lubber".
Min landkrabbeperiod varade fram till 9 års ålder då jag på allvar fick lära mig sjömanskap av min far som seglat skeppsgosse i flottan och varit fiskare. Vad han inte visste om båtar och sjömanskap var inte värt att veta.
Onda tummar är mitt första minne av nybörjarfel. Vi hade en roddbåt med dubbla par åror med fasta årtullar. Årorna var väl avvägda med bly i handtagen med det gällde att vid varje årtag hålla isär händerna något för att inte klämma sig. Jag hade ständigt blåsor i tummarna i början innan det riktiga avståndet infann sig automatiskt.
Min andra lärdom var att kvajla upp en tamp i handen. Oftast var det förlinan eller ankartåget i samband med fiske. Lagom stora öglor som låg rätt i handen skulle det vara. i nödfall fick jag kvajla upp tampen runt armbågen. Metoden funkar om inte linan spänns för hårt i varje bukt för då kan den skruva ihop sig senare.
"Sitt i båten!", är annars de ord jag minns bäst från den tiden. Ibland stod jag upp ensam i båten och viftade med årorna som en annan landkrabba. Flytväst var det inte tal om - fanns några var de hårda rackare som skavde.
"Sitt i båten!". är nog det viktigaste när det gäller att röra sig i småbåtar. En vuxen stående person flyttar tyngdpunkten uppåt och gör båten rankare. Vår roddbåt var smäcker och välformad i aktern för att få bästa släpp vid rodd men stabiliteten var inte den bästa. Senare i båtlivet såg jag att moderna småbåtar med höga fribord är usla som roddbåtar.
Sedan var det att "Håll kursen!" Det är inte samma sak som att styra rakt fram utan det förutsätter att det finns ett mål att hålla kursen på. I en roddbåt där du färdas baklänges framåt gäller det att hitta ett styrmärke akter som för är överens med målet föröver och sedan låta kölvattnet bli rakt vid rodd. Kräver viss träning då det är jobbigt att hela tiden vrida på huvudet av osäkerhet.
Min första ocean var en nybörjarvik i mellanskärgården men en farsa som mentor. Det kunde inte vara bättre. De grundregler av vilka jag nämnt några har följt mig genom båtlivet på stora och små båtar.
Hoppas båtlivets ungdom har samma förebilder som idag?
Sedan många år är jag förälskad i "gubbsnurran" som är ett nedsättande ord för de tvåtakts utombordsmotorer som hänger lite varstans i sjöbodarna. De flesta startar efter första eller andra rycket. Min gubbsnurra som är en 20 hästare har inte körts på två säsonger. 5 timmar gick den senaste säs
ongen 2012 - förra året låg den ensam och övergiven på land.
Med ny olja i växelhuset och med vältorkade tändstift startade den efter ett par ryck och bolmande oljerök spred sig över viken. Det var rester från konserveringsoljan som gick upp i rök innan utblåset blev mer diskret. Min gubbsnurra körs på seperat oljeinblandning med miljövänlig olja.
Ljudet från snurran får mig att minnas min första kontakt med en utombordsmotor någon gång på 40-talet. Vi hade ett sommarställe i mellanskärgården strax söder om Waxholm. Av familjen två småbåtar i trä hade en båt en aktersnurra av märket Penta U21 (bilden). Det var en stor tingest som tyngde akterspegeln och med ett roterande öppet balanshjul ovanpå som snurrade farligt nära den som lutade armen över aktern Motorn startades med snöre efter att den snedställda bensinkranen öppnades och förgasaren flödades. Motorn startade snällt efter ett par ryck och så puttrade vi iväg driven av en hiskeligt stor propeller. Bensintanken akter om balanshjulet fylldes då och då med oljeblandad soppa ur en kletig dunk.
Denna tvåcylindriga motor U21 gjorde Pentanamnet känt över hela världen. Den första motorn kom år 1921 och producerades fram till år 1962.
Vår Penta som vi älskade - var naturligtvis ett miljömonster med dagens mått. Man vi kom ut på sjön och gjorde korta dagsturer till abborrgrunden där vi släppte i draggen och metade abborre.
Pentan hängde med till långt in på 60-talet då den ersattes med en yankesnurra som inte gav lika sköna vibbar. Pentan inledde sannolikt sin svanesång på en långfärd från vår abborrvik i mellanskärgården ut till havsbandet där vi under några år med gubbsnurrans hjälp pilkade torsk av bara den medan dyningen rullade in från havet.
Frid över hennes minne - vårt oljeosande miljömonster som aldrig svek.
_____________
Omläsnigen: För den som vill fördjupa sig i svenska båtmotorer - som varit världsledande periodvis - kan läsa "Svenska båtmotorer" av Lars Biström och Bo Sundin (Båtdokgruppen) 1991. Under tiden 1890 till 1980 tillverkades i runda tal ett par miljoner motorer i 250 fabriker och verkstäder i Sverige. Många motorer gick på export till Afrika, Sydamerika, Asien och även till USA. Första svenska båtmotorn tillverkades av John Weyland år 1893.
Bildtext: USA:s president BarackObama skakar hand med den polske premiärministern Donald Tusk vid besöket i Polen.
______________________________________
USA:s president Barack Obama lovar försvarsalliansen NATO ett bidrag på sju miljarder kronor för att förstärka försvaret i öst bland annat i Polen. I landet finns för närvarande 150 soldater och stridsflygplan. Löftet om pengar kopplar den amerikanske presidenten till att NATO-länderna i Europa också höjer sina försvarsanslag.
Obama är på besök i Polen som firar kommunismen fall. Östblockets sönderfall började i Polen och i år är det 25 år sedan de parlamentsval hölls som markerade slutet för kommunismen.
Obamas besök i Polen skall ses mot bakgrund av den pågående Ukrainakrisen och bedömare ser det som att USA vill visa sin pålitlighet gentemot NATO-länderna i nuläget även om tillskottet bedöms som blygsamt. USA:s flotta skall utöka sin närvaro i Östersjön och Svarta havet där ryska flottstyrkor sedan länge genomför marina övningar.
På fredag den 6 juni är det 70 år sedan de allierade landsteg i Normandie och inledde en offensiv för att störta Hitlertyskland. Den så kallade D-dagen skall hedras med bland annat besök av USA:s president Obama som även under sitt Europa-besök skall träffa Rysslands president Putin.
Bildtext: Wilhelm Agrell (infälld i bilden) ser en återgång till det kalla krigets retorik i det kritiska ryska uttalandet om debatten om svensk och finsk anslutning till försvarsalliansen NATO.
_______________________________________
Ryska makthavare gillar inte att Sverige diskuterar eventuellt medlemskap i försvarsalliansen NATO. Det var ryske vice utrikesministern Vladimir Titov som vid ett möte med diplomater från bland annat Sverige och Finland i Helsingfors gav sin syn på den svenska och finska NATO-debatten. Finland talar om att folkomrösta om medlemskap vilket inte alls gillas av de ryska makthavarna.
Ett finsk och svensk NATO-medlemskap skulle ge "upphov till farliga negativa förändringar i regionen" sade han.
Ett svenskt och finskt NATO-medlemskap skulle förändra maktbalansen runt Östarsjön, enligt tidigare ryska uttalanden.
Wilhelm Agrell (bilden)svensk professor i underrättelseanalys säger till DN att uttalanden innebär att Sverige nu tillsammans med de baltiska staterna definieras som ett område där Ryssland hävdar legitima säkerhetsintressen.I de baltiska staternas fall med samma argument som i Ukrainafallet.,i Finlands och Sveriges fall som en preventiv varning mot en NATO-anslutning,säger Wilhelm Agrell.
Han ser uttalandet från rysk sida som en återgång till kalla krigets retorik från 1940-talet och framåt som möjligen kan syfta till "självavskräckning",
Ingen från svenska UD har hittills kommenterat det ryska uttalandet.
