onsdag 31 oktober 2012

Sjövet; UPPANKRAD!

  Det blir ett litet uppehåll i bloggen då datorn skall in på reparation. Om sjöordet "uppankrad" är relevant så innebär det att fartyget lägger sig i någon skyddad vik lite extra förankrad.
  Under mina sjöresor med Johnsarna på Pacific-kusten under 50-talet låg flottor med amerikanska Liberty-fartyg från andra världskriget uppankrade här och där i väntan på upphuggning.
  Lägger ut en bild av franska bankfiskarna och återkommer från Sjöhavet så snart det funkar.

måndag 29 oktober 2012

Sjövet: ZUSAMMENSTOSS

  

Ett sällan använt sjöord är "Zusammenstoss" som är det tyska ordet för svenskans "ombordläggning" och som förekommer i sjöjuridiska sammanhang. Kort så betyder ordet "kollision till sjöss".
 C Smith skriver 1899 om ombordläggning så här:
  "Ombordläggning av våda är bland de fatalaste olyckshändelser som kan träffa en båtseglare, ty dels är hans båt i regel den svagaste af de två mötande, så att den får den värsta skadan, dels har han äfven i regel på sin sida färre vittnen än motparten vid en blifvande rättegång, och det är ett faktum att vid intet tillfälle i verlden ljuges det så mycket som vid en rättegång rörande ombordläggning".

söndag 28 oktober 2012

Båtspaning: SKOTTLAPP OCH VRICKNING




 Skottlappen i Kjellbergs roddbåt från Trosa väckte en del huvudbry. En "skottlapp" är en löstagbar durk som tas bort vid ösning av båten. Då friläggs utrymmet över kölen där vattnet samlas i en lägsta punkt. Skottlappen i min första roddbåt låg längst akterut vid akterspegeln. 
   Sjöord kan vara mycket lokala i linje med den dialekt som finns runt båtar och båliv. Min hustru som är från Norrbottens inland där det ros friskt och fiskas på träsken säger "mynja" när jag ber henne "stryka" det vill säga backa med årorna. Kan också heta "mynda" ellet "mynna" liksom att även "hamla" förekommer. Om roddaren är vänd föröver under rodd så "skåtar" han enligt tradition.
  Under min sjötid i hanndelflottan lärde jag mig "vricka" den flotte som användes vid målning av fartygets vattenlinje. I flottens akterstäv satt en klyka i vilken åran placerades. Årbladet lyftes aldrig ur vattnet och skars växelvis snett från sida till sida. Att vricka lillbåten var vanligt i handelsflottan liksom i orientens fartyg. Venedigs gondoljärer vrickar i princip sina långsmala flytetyg.

fredag 26 oktober 2012

Båtspaning: RODDTRÄNING I VASSEN





 Roddövningarna i Långsundaviken på 40-talet har följt mig genom livet. Min första årtag ensam i Kjellbergs roddbåt togs när farsan stod på bryggnocken och jag fick ro runt en stolpe nedbankad i vikens dybotten. "Sitt i båten grabben!", var den ständigt återkommande skeppsordern när jag vinglade till och försökte resa på mig.
  Nästa moment var när vi skulle vittja ryssjorna. Dessa strutformade nätkonstruktioner stor stadigt förankrade längst inne i vassen och fiskarna lät sig luras in av ingångsnätet in till hålet inne i ryssjan som var så litet att de inte kunde simma ut.
  Det krävde samarbete att vittja en ryssja, Farsan stod i aktern och lyfte upp struten och jag försökte hålla båten rätt med årorna. 
  En dag fick jag för mig att ensam ro ut och kolla ryssjan. Då fick jag se en stor svart skugga inne i struten och blev skraj och rodde hem. Farsan gav mig en åthutning att jag rott ut ensam - jag var kanske sex år gammal - men när han hörde om skuggan så stack vi omedelbart ner till bryggan. Skuggan var en gammelgädda på en så där 5 kilogram Farsan bökade länge innan han fick upp den stora fisken som på sätt och vis var min. Gäddan var så stor att morsan malde ner köttet och gjorde mumsiga fiskbiffar.

torsdag 25 oktober 2012

Båtspaning: FÖRSTA BÅTEN






LÅNGSUNDAVIKEN 1945. Min första båt var en klinkbyggd roddbåt i trä med två tofter och fasta årtullar byggd på Kjellbergs båtvarv i Trosa något år när andra världskrigets pågick som värst.  Roddbåten var klinkbyggd med löstagbara skottlappar och en avsmalnande akter med en liten köl.
I parrodd - det vill säga med dubbla åror - var hon snabb. Årorna hade små blytyngder inborrade i greppet för att ge bästa balans. Över-allt-hal-ut var det som gällde.
  Min far Ivar hade varit skeppsgosse i Kungliga Flottan och också tävlat i kapprodd och visste allt. "Sitt i båten!" var hans första kommando till mig när jag som femåring fick en start på min båtvana.
  Vi rodde ofta drag på kvällarna i viken. Jag fick ro med korta tysta tag medan far höll i reven i aktern och ibland högg en gädda.
 Att ösa båten var en av mina första uppgifter. En skottlapp i aktern togs bort och sedan östes slagvattnen med ett öskar av trä. Varje gång öskaret drog mot insidan av bordläggningen hördes ett smattrande ljud.

tisdag 23 oktober 2012

Båtspaning; VARFÖR OFFRAS SERVICEN?


 Varför offras servicen på befintliga båtar när nybåtsförsäljningen störtdykt och lokala båtfirmor minskar öppethållande och friställer personal? Frågan dök upp i hamnen under dagens båtspaning.
  En båtfixare var på väg med skramlande nyckelknippa för att hämta en båt. Nya jobbet för duktiga båthantverkare är "all exklusive" dvs kunden vill att båtfixaren tar hand om rubbet. Båten lämnas in på hösten och hämtas på våren servad och nytankad.
  I Nynäshamn - årets båtkommun för ett par år sedan  - så märks krisen inom båtbranschens nybåtsförsäljning på att en av de lokala båtfirmorna drar ner på personal under vintern. Nybåtar säljer inte så bra länge - möjligen för att de är för dyra men också för att "gammelbåtarna" från 70-talet och 80-talet väl hållet måttet och än ger glädje och ägarna. Marknaden är helt enkelt mättad och eventuella nyköpare har inte den tjocka plånbok som behövs.
  Men varför går det inte att skapa serviceföretag genom att ta hand om "gammelbåtarna"? Vinterförvaring inomhus, motorservice, genomgång av styrning och elsystem med mera - lätt att får ihop en kravspec. I vår kära hemstad Nynäshamn finns många duktiga båtfixare som har jobb dygnet runt. De är genomgående enmansföretag.
  "Men jag tar inte vad som helst. Inga V8:or och jag vägrar att krypa in i trånga segelbåtar vars motorer knappt gå att komma åt. Numera gör jag bara båtjobb som är roliga"....säger en luttrad båtfixare som varit med om det mesta.
 Vem tar hand om V 8:orna och motorerna i de trånga segelbåtarna?


söndag 21 oktober 2012

Båtspaning: VAD KOSTAR BÅTEN?

 
Båtbranschen kvider under sjunkande försäljning och för att få en hum om vad det egentliger kostar att ha båt gick jag till banken och frågade och jag kunde få låna pengar till en drömbåt. Visst sa banken och stack en broschyr i min näve.
  Om jag hittar en båt som kostar 350 000 kronor och slantar up 70 000 kronor kontant så får jag låna resten mot 5,95 procent ränta med en uppläggningsavgift på 500 kronor. Lånetiden är 15 år och det jag skall betala är 423 900 kronor på 15 år och månadskostnaden blir då 2 355 kronor.
  Vilken båt kan jag få för pengarna? Jag bläddrade i ett tjock ex av Båtbörsen som lovar hjälpa mig till ett bästa båtköp.
  Jag hittar effter viss letande en öppen sportbåt med kraftig motor en Buster XL-12 för 342 000 kronor.
  Är det mycket båt för pengarna? 28.260 kronor skall jag betala varje år plus bränse, båtplats och försäkring
  Jag får nog fundera ett tag till.

lördag 20 oktober 2012

Hamn-spaning: ÖKNING AV CONTAINRAR TILL STOCKHOLM


 Under de första nio månaderna har containervolymerna i Stockholms Hamnar ökat med tio procent i jämförelse med föregående år. Ökningen sker på en globalt vikande marknad, vilket indikerar en tydlig trend att allt fler varuägare och rederier väljer att ta godset sjövägen, så nära den växande Stockholmsregionen som möjligt.
– Det är oerhört glädjande att marknaden nu väljer att ta mer gods sjövägen till och från den växande Stockholmsregionen, säger Henrik Widerståhl, vice vd och marknadschef i Stockholms Hamnar. Det ger miljöfördelar och avlastar väg och järnväg.
Den positiva volymutvecklingen förstärks nu ytterligare när MSC, ett av världens största containerrederier, väljer att från och med oktober 2012 gå till Stockholms Hamnar.
Till containerterminalen i Stockholm anlöper nu Unifeeder, Teamlines, SCA Transforest och MSC. Det innebär att det nu finns så gott som dagliga anlöp i Stockholm för feeder-trafik till och från Rotterdam och Hamburg. (Källa: Stockholms hamnar)

fredag 19 oktober 2012

Norvik-spaning: BYGGSTART I HÖST?


 Byggstart vid vägen redan i höst? - den förhoppningen framhöll Frank Andersson NCC:s projektledare för den framtida företagsparken med mera i Norviksudden strax norr om Nynäshamn.
  Driftstart för hamnen är satt till 2016 med tidsplanen kan förskjutas av olika skäl. Målet är att den nya hamnen skall miljöklassas enligt gällande regelverk.
  Det kontaminerade bottensediment som hittats utanför "Oljan" Nynäs är gamla synder och det är i första hand företaget som skall kolla upp eventuella åtgärder. Mycket talar för att låta det var som det är.
  Läget för den framtida godshamnen för Stockholmsregionen var temat för en infokväll i Folkets Hus torsdagen den 18 oktober. Det var Företagarna som bjudit in tillsammans med kommunen och de som informerade Henrik Widerståhl, marknadschef Stockholms hamnar och Magnus Sjöberg projektledare och Frank Andersson byggföretaget NCC:s projektledare.
  I storleksordningen 500 anläggningsarbetare står på start linjen den dagen alla tillstånd är klara och hamnen kan börja byggas. Det juridiska läget är att hamnen får byggas - men hur den skall byggas skall villkorsprövas av miljödomstolen i Nacka.
  De 500 anläggningsarbetare kommer sannolikt att bo i husvagnsläger eller hyrda villor i Nynäshamn. Många i kommunen har redan hört av sig med erbjudande om att hyra ut bostaäder. Företag har också hört av sig till NCC som etablering i Norviks framtida förtagscenter, men Frank Anderssin betonade att NCC inte ännu gått ut och marknadsfört sig.
  Först skall 25 miljoner ton berg sprängas bort och malas ner till grus som sedan säljs som byggmaterial. Bortsprängningen skall ske i etapper. Järnvägsspår skall vara byggt ner till hamnen innan anlöp kan ske. I första hand inriktas järnvägstransporterna till 2 tåg per dygn möjligen på natten för att inte störa pendeltågstrafiken. Det kan också bli fråga att köra naturgas LNG på järnväg - AGA har hört sig för om den möjligheten. En av Vikinglinjens nya färjor skall köras på naturgas från Nynäshamn.
  Norviksuddens godshamn pekas ut som en framtida "Core Hamn" i Europa i en region som växer ibland de snabbaste i hela Europa och intresset för stora rederier börjar nu skönjas. Färjerederiet Stena Line etablering i Nynäshamn är exempel på vad som komma skall och det kan blir nya färjelinjer till Europa.
  Norviksudden skall bli en godshamn för containers (TEU:s) och Ro-Ro- last - någon flytt av Gotlandstrafiken från sin nuvarande plats till Norvik är inte aktuell, sade Magnus Sjöberg på en fråga från en person  i publiken. Bertil Lindberg, kommunens planeringschef underströk att en sådan prövning inte är aktuell.
  En viktig fråga är hur kravet på 0,1 procent svavel i fartysbränslet skall finansieras. Det är en dyrbar reform som rederierna har svårt att mäkta med. En tänkbar lösning är att de farledsavgifter som sjöfarten betalar för att finansiera sjöfartsverket skulle tas bort och investeras i denna viktiga miljöfråga.
  I problemet ligger också om Ryssland på andra sidan Östersjön kan möta EU:s krav på minskad svavelhalt i fartygens bränsle. Den ryska sjöfarten på Östersjön har ökat kraftigt och de stora containerbåtar som olyckskorpar tidigare påstod aldrig skulle trafikera Östersjön är redan på plats i "Mare Balticum".
  En annan viktigt fråga är elförsörjningen till godshamnen. Det krävs mycket el för att serva fartygen och hamnanläggningen - tillräckligt mycket för att släcka ned halva Nynäshamn om det befintliga nätet skulle nyttjas. 
  Vad gäller prognosen för TEU:s som kommer idag cirka 1,7 miljoner containrar till Sverige på ett år och cirka 900 000 TEU:s landas i Göteborg. 30 000 kommer till Stockholm i nuläget innan Norviks godshamn är byggd - och i första skedet skall ca 105 000 TEUs hanteras i hamnen.
  Nästa info möte om Norvoks godshamn kommer våren 2013, lovade Bertil Lindberg, kommunens planeringschef.

torsdag 18 oktober 2012

Öspaning: JOBBA PÅ SANDÖN!



Vill du jobba en vecka på Gotska Sandön - paradisön i Östersjön? Hembygdsföreningen gör varje år 3 markvårdsresor i Kapellänget och Gamla gården på uppdrag av Länsstyrelsen på Gotland. Det är ca 10 personer som åker ut som ett arbetslag. En i laget sköter planering av och matlagning under veckan.
  Markvårdsresorna 2013 är:
  • 9 maj - 17 maj.            Fagning (räfsning och plockning)
  • 28 juli - 4 augusti         Slåtter
  • 4 augusti - 11 augusti   Höbärgning
  Siv Mattsson kan ge mer information epost siv_mattsson@hotmail.se tel 0498-224275, 073-6224275
  Du skall vara arbetsför då arbetet tidvis är ganska tungt.
    Detta står att läsa i senaste numret av tidningen "Gotska Sandön" som medlemmar i öns hembygdförening får. Innehåller bland annat  mysiga nostalgibilder från 1980-talet.
  Öns pengabekymmer tycks tillfälligt vara lösta då Försvarsmakten slantat till 1,5 miljoner kronor och nu skall försök göras för att Naturvårdsverket ökar anslagen. 4 450 besökare var där denna säsong.
  Vi som bor i Nynäshamn har det väl förspänt för en Sandö-resa. Båten "Gotska Sandön"  tillhör Utö Rederi som rattar skärgårdstrafiken och har sina hemmabrygga nere i fiskehamnen. Bara att kliva på när det går.
  Vi i familjen har varit på Sandön tre gånger - senast 2008 - och en av oss låg på svaj med galeasen Shamrock på 80-talet när vädret begav sig. Många Nynässeglare har varit där med egen båt.
Ön har en egen hemsida www.ghs.nu  och webbansvarig är Tiina Mänty.

tisdag 16 oktober 2012

Båtspaning: EN SMYGARE DYKER UPP




EN DIMMIG DAG I ÖSTERSJÖN. Tjockan kommer i sjok och det är svårt att orientera sig. Så plötsligt skymtar en kantig siluett och på avstånd hörs en svagt brummande. Ser vi den mytomspunna Flygande Holländaren?
  Nej, det visade sig vara en av de nya smygande korvetterna som numera är en del av det svenska insatsförsvaret. När prototypen byggdes under 90-talet kallades hon Smyge och vi som är uppväxta med jagare, kryssare och lyssnat till före försvarsministern Roine Carlsson raljerande över "plåtschabrak" hade svårt att ta denna kantiga uppenbarelse allvar,
  Nu förstår vi att kantigheten var noga uträknad för att radarvågorna från den lede Fi:s radar skulle studsa åt alla håll utom tillbaks och då skulle Smyge inte synas.
  Idag 2012 när vi längtar efter den eviga freden och EU fått fredpriset så har Sverige fem korvetter i Visbyklassen alla med HMS före stadsnamnet Visby, Helsingborg, Härnösand,Nyköping och Karlstad. Varje båt har ett deplament på 600 ton och är 78,5 meter lång och 10,4 meter bred. Gasturbinen i maskinrummet driver två vattenjet till en toppfart av 40 knop. Besättningen består av 44 sjömän. Beväpningen omfattar kanon, torpeder, sjömålsrobot med mera.
  Sverige är som bekant Östersjön störste strandägare med ca 270 mil kust från Strömstad till Haparanda och denna långa kustlinje måste bevakas upp till territoralgränsen 12 sjömil. De nya korvetterna är en slags multibåtar som kan lösa de flesta sjömilitära uppgifter. Båtarna är byggda av Kockums och nu skall en utprovad sjömålsrobor monteras på samtliga korvetter i skrovhallen i Karlskrona är båtar för flottan byggts och utrustad sedan 1600-talet.
  Vi som gjorde rekryten i "Pinan" i början av 60-talet under det kalla kriget minns att kryssaren Göta Lejon då ville ha flera hundra värnpliktiga till att bemanna sina kanoner och annat. Hon försvann sedan till Chile och är numera bara ett minne blott.
  De nya smygande korvetterna har tagit över - utan att synas så mycket.
 

torsdag 11 oktober 2012

Horsfjärden 30 år: VAD VISSTE PALME OM UBÅTARNA?

 
Vad ansåg statsminister Olof Palme om ubåtskränkningarna? Tyvärr fick vi aldrig riktigt veta det då han mördades i februari 1986. År 1982 mitt under ubåtsjakten i Horsfjärden tillträdde han som statsminister efter några år i opposition. När U 137:an grundstötte i Gåsefjärden i oktober 1981 var Thorbjörn Fälldin statsminister i den borgerliga regeringen och fällde kommentarer "Håll linjen!" när han fick veta att en ryska örlogsfartyg var på väg att frita ubåten inom svenskt militär område.
  Olof Palme tog dock till orda i ubåtsdebatten år 1984 i en militär tidskift och vad han skrev återges här nedan. Det var samtidigt som de mystiska ubåtarna fortsatte att uppträda i svenska farvatten efter U 137:ans grundstötning år 1981 och ubåtsjakten i Horsfjärden 1982 – två incidenter som båda resulterat protester gentemot Sovjetunionen.
Under det följande året fortsatta de mystiska ubåtarna att uppträda på svenskt vatten och ÖB konstaterade i sin årsrapport:
 Främmande undervattensfarkoster uppehöll sig inom svenskt sjöterritorium under 1983 i en omfattning som ligger på fortsatt hög nivå. Antalet observationer av ubåtar, ubåtsliknande föremål och av sådana havsfenomen som kunde tyda på närvaro av ubåtar var mycket stort.
   Incidenter har förekommit under hela året men med en starkt koncentration till maj – september och november, Farvattnen vid Töre, Norra Kvarken mellan Härnösand och Hudiksvall, Upplands, Stockholms, Södermanlands och Östergötlands skärgårdar, vid östra Gotland, i Blekinge skärgård och i Öresund har berörts.
Omfattande resurser har tidvis satts in för att försöka tvinga upp farkosterna till ytan för att därefter identifiera dem. I samtliga fall har de dock lyckats lämna territoriet oidentifierade.”
Det säkerhetspolitiska läget i Europa var allvarligt år 1984..
Det militära språkbruket hade ändrats och de mystiska ubåtarna kallades ”undervattensincidenter”, vilket betydde händelser som innebar att resurser måste sättas in för att möta incidenten av typ örlogsfartyg eller flygplan.
  Om det ansågs bevisat att utländsk militärt fordon, örlogsfartyg eller stridsflygplan gått in i svenskt territorium utan tillstånd så klassificerades ett sådant intrång som ”kränkning”. Om bevisläget var ofullständigt kallades det ”möjlig kränkning”.
  Det säkerhetspolitiska läget i Europa var dystert. Försvarsallianserna Nato och Warszawa-pakten genomförde landstigningsövningar i Nordsjön och Östersjön och alliansfria Sverige såg ut att ligga i kläm mellan stormaktsblocken.
Statsminister Olof Palme tog till orda som gästtyckare i den militära tidskriften Marin Nytt ( 4/84) under rubriken ”Det allvarligaste läget sedan Kuba-krisen”.


Olof Palme hänvisade till det internationella institutet för strategiska studier i London i bedömningen av läget som bottenfruset och med stora motsättningar
  ” I detta läge med djupfrysta förhållanden mellan supermakterna skall vi med stor fasthet och konsekvens fullfölja den svenska neutralitetspolitiken. Det måste finnas - och jag kan inte nog understryka allvaret i detta - ett drag av orubblighet i svensk neutralitetspolitik....
.....Vi kan inte i vår säkerhetspolitik bortse ifrån att vi upplever ett försämrat klimat mellan supermakterna och att detta också smittat av sig i vår närmaste omvärld. Kränkningarna av vårt sjöterritorium är ett uttryck för detta. Mot dessa har vi reagerat med kraft och alla ska veta att sådana kränkningar skall bemötas med kraft och med alla till buds stående medel.”
.....Men utan ett stöd av ett efter våra förhållanden starkt försvar, kan inte den traditionella neutralitetspolitiken fullföljas......"
  
  Palme betonade ofta under denna tid av kalla kriget att i ett läge när supermakterna fortsätter att förstärka sina vapenarsenaler är det av största vikt att åter får igång dialogen mellan öst och väst, att få supermakterna till förhandlingsbordet, att få dem
 Efter två års intensivt arbete lyckades man våren 1982 formulera ett program för nedrustning som byggde på tanken om gemensam säkerhet sammanfattad i följande mening:
  Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för hot om ömsesidig förstörelse” (Ur Palmekommissionen rapport 1982 ”Gemensam säkerhet).
  På hösten samma år i oktober inleddes ubåtsjakten i Horsfjärden med den största vapeninsatsen sedan andra världskriget.

fredag 5 oktober 2012

Båtspaning: VAR FINNS FOLKETS NYA BÅTAR?


Vinna eller försvinna? - dags på allvar sikta mot allt det nya i samhället, signalerar Mats Eriksson, VD i båtbranschens organisation Sweboat i senaste numret av organisationens egen tidning. I år har det sålts 10-15 000 båtar samtidigt som de stora båtföretagen har det tufft och när Nimbus konkursade nyligen drog dödens vind över båtbranschen. Nu har Nimbus räddats av investeringsbolaget R12. Får se om det hjälper - någon välgörenhet lär inte förekomma.
   Nästan samtidigt får vi tillsammans med morgontidningen publikationen "Vi ses!" som är Stockholmsmässan program för hösten 2012. Ingen båtmässa finns med att synas på. Det är mat, Zumba fitnes concert, hundmässa, hem och villa, underbara barn, syfestival, hjärntillskott och annat mässgodis - men inga båtar!
  Storbåtsmässan Scandinavian Boatshow kommer i mars 2013 till
Stockholmsmässan klassiker Allt För Sjön första veckan i mars.
  Det oroande med hösten program som sannolikt går ut till en miljon människor i Stockholmsregionen är att båtar inte länge är självklara objekt. Vi lever i en region som ökat med en fullsatt SL-buss per dag ungefär 30 000 nya invånare per år och det känns konstigt att  känna att inte båten är ett självklart för denna grupp.
  Vi som var med när det begav sig på 70-talet då "all time high" var år 1976 då ca 50 000 båtar såldes på ett år i landet. Vad som oftast mörkas när sådana siffror kommer upp var att marginalsskatten var hög liksom inflationen på ca 10 procent. För den som köpt en villa  kunde på den tiden enkelt få in en båt mellan vindbjälklaget och skorstenen och utnyttja ränteavdrag på skatten och att inflationen sakta gröpte ur kapitalskulden. Familjen köpte två segelbåtar på detta upplägg - våra bästa köp hittills - och vi tillhörde då som nu en hushållande medelklass som sätter en balanserat budget högst på listan och numera inte sysslar med köp på kredit. 
  Kärlek är som bekant fint - men inget går upp mot en balanserad budget, är ett talesätt. Så sant inte minst när det gäller båtköp. I dagens ekonomiska verklighet är denna låne och inflationskarusell ett minne blott.
  Samtidigt som båtbranschen kvider så noterade vi denna säsong miljonbåtar i gästhamnen i Nynäshamn - 7 000 gästande båtar  stora fina 40 och 50-fotar många med slurpande bogpropellrar - och ibland nån enstaka Ballad som ser ut som en liten jolle.
  Vem köper dessa miljonbåtar? Jag försökte en gång på en båtmässa spåra nya ägarna till de dyraste lyxbåtar men misslyckades kapitalt.
   På nätet läser i dagsläget vi om IF-båtar som är till salu för 20 000 spänns och det sägs att 20 000 begbåtar finns att köpa på nätet - båtägare skänker nästan bort sina kärlekar.
   Har vi som älskade båtlivet när det begav sig tröttnat på detta liv av åldersskäl?
  Vid sidan om allt detta så skriver båttidningar om den ena nya båtmodellen efter den andra för det mesta med fokus på funktion - sällan på hur båtköpet skall finansieras.
  Var finns de plånboksvänliga båtarna? Finns det några över huvud taget. Var finns det nya båtfolket som har råd?
  Det är gubbigt att säga att det var bättre förr - men båtlivet var annorlunda -  mycket annorlunda.

 

onsdag 3 oktober 2012

Norvik: SVAVLET MÅSTE NER!


 
Är det nuvarande höga svavelhalten i fartygsbränslet ett hot mot miljön i Norvikuddens godshamn när den blir klar för anlöp av stora fartyg om några år?
  Frågan är högst relevant eftersom svavel orsakar 50 000 människor död varje år bara i Europa.
  I den bästa av världar så sänks gränsle för godkända svavelhalter i bränsle från 1.0 procent till 0,1 procent inom SECA-området - det vill säga  Österjön, Nordsjön, Engelska kanalen och nordamerikanska kusten.( SECA står för SOx-Emission Controll Area.)
  Det innebär i tid att svavelhalten i bränslet är så pass lågt 0,1 procent när de första fartygen väntas anlöpa Norviks godshamn ca år 2015.  För att uppnå detta viktiga miljömål måste rederierna hitta en teknik att rena avgaserna från svaveloxid och en sådan teknik är inte ännu framtaget, vilket oroar rederna.
  "Vi jobbar för fullt tillsammans med forskare och tillverkare för att hitta en lösning men vi måste få mer tid på oss, säger Christer Schoug. vd Sveriges Redareförening till sjöfartverkets tidning "Sjörapporten".
  Svavelfrågan har diskuterats under minst tio år i sjöfartskretsar och beslutet inom IMO kom redan 2008,
  -Fortsätter sjöfarten med "business as usual" kommer utsläppen från sjöfarten att år 2020 överstiga samtliga landbaserade utsläpp, säger Lena Ek, miljömminister till tidningen.
  Hon jämför debatten inom sjöfarten med den tidigare debatten inom bilindustrin och katalysatörerna och resultatet betydde mycket för människors liv och hälsa.