LÅNGSUNDAVIKEN 1945. Min första båt var en klinkbyggd roddbåt i trä med två tofter och fasta årtullar byggd på Kjellbergs båtvarv i Trosa något år när andra världskrigets pågick som värst. Roddbåten var klinkbyggd med löstagbara skottlappar och en avsmalnande akter med en liten köl.
I parrodd - det vill säga med dubbla åror - var hon snabb. Årorna hade små blytyngder inborrade i greppet för att ge bästa balans. Över-allt-hal-ut var det som gällde.
Min far Ivar hade varit skeppsgosse i Kungliga Flottan och också tävlat i kapprodd och visste allt. "Sitt i båten!" var hans första kommando till mig när jag som femåring fick en start på min båtvana.
Vi rodde ofta drag på kvällarna i viken. Jag fick ro med korta tysta tag medan far höll i reven i aktern och ibland högg en gädda.
Att ösa båten var en av mina första uppgifter. En skottlapp i aktern togs bort och sedan östes slagvattnen med ett öskar av trä. Varje gång öskaret drog mot insidan av bordläggningen hördes ett smattrande ljud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar