måndag 21 september 2015

Båtspaning: BRIGGEN SEGLAR VIDARE!

  

Briggen "Tre Kronor Af Stockholm" (bilden) seglar vidare med alla klutar satta. Hon sjösattes och döptes för 10 år sedan och inom kort blir det jubileumsfest på Kastellholmen i Stockholm vid Kolskjulskajen som är hennes hemmahamn.
  Den 4 oktober blir det stort partaj på Kastellholmen där "Tre Kronor" ligger förtöjd. 
  
  I våras var det tjugo år sedan föreningen bildades och strax därefter så blev också föreningen aktiebolag för att kunna bygga, finansiera och driva skeppet. Den 27 augusti 2005 döptes briggen av kronprinsessan Victoria och sjösattes under pompa och ståt.
  Förutom seglingar under åtta säsonger med betalande passagerare typ "paying crew" så har skeppet knutits till marina miljösatsningar.  I projektet "Hållbara Hav" knöts nyligen en ny partner Tallink Silja Line som är ett av Östersjöns ledande rederier. 
   Rederiet  har en uttalad miljöprofil vilket bland annat innebär att tömma allt svartvatten från fartyget till de reningsanläggningar som finns iland. Passagerarfartyg i Östersjön utanför 12 sjömilsgränsen från svenska kusten tömmer fortfarande sitt svartvatten i havet vilket ökat miljöbelastningen på detta känsliga bräckvattenhav.

Mer info kan fås på hemsidan;
WWW.BRIGGENTREKRONOR.SE
  

onsdag 16 september 2015

Miljöspaning: HAVETS LIV FÖRSVINNER!

   
Nytt larm om världshaven. Hälften av livet har försvunnit rapporterar Världsnaturfonden. Populationen av marina däggdjur, fiskar, fåglar, och kräldjur har minskat med 49 procent sedan år 1970. 
  5 800 av 1 234 arter har granskats. Vissa arter har drabbats hårdare till exempel makrill och tonfisk som minskat med 74 procent. Var fjärde art av haj och rocka är hotad.
  Överfiske - det vill säga nationers fiskeflottor som rovfiskare anges som en av orsakerna. Den globala fiskeflottan är två till tre gånger större än vad som kan anses hållbart.
  Hälften av världens koraller och ungefär en tredjedel av sjögräset har försvunnit globalt.
  I Sverige finns flera alarmerande siffror. Ålgräsängarna på västkusten har minskat med 60 procent sedan 80-talet. Sjögräsängar är viktiga områden "barnkammare" för marina arter.
  FN skall inom kort ha ett möte i Paris där rapporten kommer att presenteras tillsammans med andra. Nya hållbarhetsmål skall bestämmas innan FN:s stora klimatmöte i november.
  Fisken vi äter per person och år globalt har ökat sedan 1960-talet från 9,9 till 19,2 kilogram. 
  Mer än en tredjedel av all olja och gas som tas upp kommer från havet.
Källa: Världsnaturfonden WWF

lördag 12 september 2015

Båt-Frågan? KAN MIN SEGELBÅT TAPPA KÖLEN?


Bildtexter: Överst Drum som tappade kölen i havskappseglingen Fastnet Race år 1985. Besättningen väntar på räddningen sittande på det upp-och-nedvända skrovet.
 Nedan två typer av fenkölar på vanliga segelbåtar. Kölarna bör tåla en grundsmäll på ca 7 knop. Nedersta bilderna visar olika typer av förstärkningar som skall fördela krafterna vid en grundstötning.








Fråga: Vi äger en känd segelbåt byggd på 80-talet som vi är mycket nöjda med. Båten har en fenköl. Tyvärr har det börjar läcka in vatten vid kölbultarna. Det rör sig inte om stora mängder. Vi minns att det var en debatt om fenkölars vara eller inte vara i början under 70-talet och senare. 
     Kan vår båt tappa kölen om det vill sig riktigt illa?
   Peter R

Svar: Det verkar osannolikt. Men kontakta gärna båtbyggaren om denne finns kvar. Läckage vid kölbåtarna inne i båten kan betyda att fenkölen möjligtvis kan ha lossnat något vid infästningen.
  När fenkölarna dök upp i samband med att segling blev en riktig folksport för så där en 40 år sedan så avslöjades flera tekniska brister. Det var ett billigt sätt att skruva fast en köl på ett plastskrov jämfört med att bygga en långkölad segelbåt i två halvor.
   Svagheten i kölkonstruktionen visade sig vid kraftiga grundstötningar. Kraften i kölens förkant så stor att kölens bakkant trycktes upp i båten. För att motverka denna svaghet förstärktes fenkölen med bottenstock inne i båten så att krafterna vid en grundsmäll fördelades bättre. 
   Alla var överens om att en fenkölad segelbåt skall tåla en grundsmäll. Sjöfartsverkets fritidsbåtsprovning krävde också att kölen skulle hålla för en grundsmäll i 7 knops fart. Det var flera segelbåtar som till synes inte skulle klara detta. Debatten blev stundom hätsk. Seriösa båttillverkare tog larmen på allvar och förstärkte kölinfästningarna. Några båtmodeller försvann från marknaden. 
  I några fall tappade segelbåtar kölen. I ett fall gick kölhaveriet till domstol med förlikning mellan båtägare och båtbyggare i slutänden.
  Känd i sammanhanget blev havskappseglaren Drum som 1985 tappade kölen under kappseglingen Fastnet Race år 1985. Med ombord var den svenske seglaren Roger Nilson. Båten ägdes av popgruppen Duran Duran.  
  Drum fick en ny köl och kunde vara med i kappseglingen Whitbread  - en jordenruntsegling som senare blev Volvo Ocean Race.
   

tisdag 8 september 2015

Båt-Frågan: SJUNKER STORA BÅTAR?





Fråga: Att småbåtar skall vara flytsäkra känns självklart. Men hur är det med större fritidsbåtar? Finns det några tvingande krav på att även stora båtar skall flyta om de vattenfylls. Hur löser vi ett sådant problem tekniskt om jag till exempel vill flytsäkra min båt. Är inte denna ytterst en fråga för försäkringsbolagen?
    "Mar-Bettan"

Svar: Inbyggd flytsäkerhet har aldrig blivit någon större hit på större fritidsbåtar. Vare sig ibland båtfolket eller hos försäkringsbolagen.  
  Uppgifter från fransk båtindustri från den tiden sade att det skulle krävas ca 3 000 liter plastskum för att göra en 26 fotare flytsäker. Mängden skum skulle stjäla mycket utrymme ombord. Inte säkert att båtägare skulle vilja avstå detta utrymme för en "osannolik" olycka.
  I Fastnetstormen 1979 övergavs 24 båtar varav 5 av dessa försvann och förmodas ha sjunkit. Varför övergavs de 19 båtar som höll sig flytande? En het debattfråga. En orsak antogs vara psykisk kollaps hos besättningarna.
       Debatten på 60-talet utmynnade i en juridisk diskussion om när en båt kunde betraktas som livsfarlig eller ej. Sensmoralen blev att en båt som flyter utan att vara flytsäkrad inte behöver vara  livsfarlig. Att båtar kan sjunka var inget säljargument. Så debatten tystnade.  
  Men idag 50 år senare så uppstår problem som kunde ha undvikits om båten varit flytsäker. 
    En båtgranne har en båt som sjönk överraskande vid bryggan. Tidigare hade skepparen trasslat in en tamp i propellern som han lyckades få loss med viss möda efter att ha dykt. 
   Båten hade genomgående axel till motorn. Vad han inte kunde se under vattnet var att propelleraxeln vid backmanövern med den intrasslade tampen hade ruckats några centimeter bakåt så pass att vatten sipprade in genom propellerhylsan. Båten sjönk långsamt till botten. Stora skador inte minst på all elektronik.  Om motorrummet varit flytsäkrat med vattentäta skott med ett dito föröver hade sannolikt båten kunnat flyta vattenfylld i marvatten.
  I början av 70-talet kollade jag efter ett larm från en båtbyggare en dubbelruffad motorbåt som fått pris som årets båt. Båten visade sig vara ett fuskbygge med viktiga detaljer som lossnade däribland gummilisterna till fönstren (ventilerna) som gick att trycka in med fingrarna. Det var lite cutym på den tiden att sälja båtar "som inte fanns" det vill säga en prototyp levererades och sedan tecknades order. Ett fuskbygge i skandalklass. 
  Ansvarig experter i juryn gjorde ingen självkritik. Jag utmålades som "båtbranschens dödgrävare". Personer som köpt båten ringde och skällde hotfullt. Jag kände mig som pianisten som blev skjuten när han spelade en usel melodi.
   Snällast var båtbyggaren som delvis erkände att produktionen gått lite för snabbt. För mig blev denna affär startskottet för en hårdare granskning av nöjesbåtars kvalitet. 
   Båtköpare - konsumenten - skall inte vara någon testbänk för oseriösa båtbyggare
   Men tiden höjdes kvaliten på båtar upp till nivå dagens CE-märkning som kom med Sveriges inträde i EU - den europeiska marknaden. Fritidsbåtdirektivet är tvingande vid försäljning av nya båtar. 
  Vad gäller flytsäkerhet på till exempel en 30-fots motorbåt så skall  öppningar (fönster, luckor, ruffnedgångar m.m.) var så anpassade att vatten inte kan tränga in. . 
  Stora båtar som nyttjas i öppen vatten med risk att möta grov brytande havsjö skall vara flytsäkra. Havsgående segelbåtar har till exempel självlänsande brunnar? 
   På stora cruisingbåtar och oceanracers finns kollisionsskott föröver som skall hindra att båten sjunker om den kolliderar med till exempel en container i vattenytan.
  Inför vintern kan det vara skäl att kolla alla skrovgenomföringar till motor, tvättho eller vad det nu är. Skall båten ligga i över vintern - vilket förefaller bli allt vanligare - så är det särskilt viktigt. Dubbla slangklämmor. Fräscha slangar. Glykol i ledningen. Varje år sjunker båtar för att skrovgenomföringar frusit sönder och vatten strömmat in. Kan bedömas som ovarsamhet av försäkringsbolagen vilket kan höja självrisken betydligt.
  Båtliv med flyt - inte självklart!