söndag 8 februari 2015

Båtfynd: IF-BÅTEN - VÄLSEGLANDE KLASSIKER







 Vad sägs om en välseglande klassiker som kostar cirka 50 000 kronor i toppskick på den begagnade segelbåtsmarknaden? Det handlar om IF-båten som hade ett nypris 1987 på 150 000 kronor och som idag knappt 30 år senare kan kosta en tredjedel på den begagnade marknaden. 

  IF-båten kom i slutet av 60-talet ritad av Tord Sundén. Han hade tidigare ritat Nordiska Folkbåten som varit en av de mest populära segelbåtarna genom tiderna. 
  Tidningen Båtnytt testade nya "Folkan" mot den gamla "Folkan" år 1967 och angav omdömen som står sig än idag. Nya plastfolkan var snabbare än sin syster i vindstyrkan 5 meter per sekund vid testseglingarna utanför Marstrand. Styv, lättpassad "gick som en buss" enligt Leif Sandberg som gjorde jämförelsen till foton av Bengt Westlund.
  En orsak var att nya IF-båten hade en lägre tyngdpunkt än träfolkan. Totalvikten var densamma med plastskrovet är lättare och kölen 268 kilogram tyngre. Nya IF-båten var styvare vilket hänger med än idag. Hon kan seglas orevad upp till 12 meter per sekund.
  Det märkte jag i början av 70-talet vid en test av segelbåtar utanför Sandhamn i Stockholms skärgård. Frisk vind och hård sjö rådde vid tillfället Noterade att sittbrunnens raka sidor var en aning obekväma att luta sig i emot när båten krängde. 
  De första IF-arna hade inbyggd motorbrunn för en utombordsmotor - en detalj som försvann på senare modeller därför att den var opraktisk. Normalt för en IF-båt i dag är att ha en utombordsmotor på ett uppfällbart beslag bultat till akterspegeln. 
  På en modern IF-båt har mycket utvecklats och förbättrats. Storseglet kan ha genomgående lattor som ger det styvare profil och därmed ger båten bättre driv genom en utvecklad spalt. Focken kan även vara utformad som en  rullfock "gubbgenua" som hanteras från sittbrunnen. Alla fall och skot är naturligtvis neddragna i sittbrunnen. Andra finesser på däck kan vara en solcell som ger tillräckligt med el för att driva ett kylskåp planerat under stegen ner till ruffen. 
  Sprayhood är ett måste och gärna mantåg för en säkrare segling speciellt om barn är med ombord. Bra stuvningsutrymmen inombords.
  Detaljer som kan fixas på äldre IF:ar är till exempel utbyte av röstjärn och behandling av botten mot böldpest. Det senare kan ske genom blästring och sedan målning med någon tvåkomponents epoxyfärg. Ett tips är att fuktmäta skrovet om misstanke finns.
  IF-båten har ett aktivt klassförbund som kan ge råd och tips.
Slutomdömet är att denna familjeseglare ger säker båtglädje till ett lågt pris. Mycket båt för pengarna

  • Data:
  • LÖA: 7,85 meter
  • LIV: 6.03 meter
  • Bredd 2,15 meter
  • Djupgående: 1,21 meter
  • Kölvikt: 1.268 kilogram.
  • Segelyta 26 kvadratmeter.
  • Pris 1967 :26 500 kronor
  • Pris 1987:149 500
  • Tillverkare: Marieholms Bruk (Boats) 


söndag 1 februari 2015

Båtfrågan: VAR FÖR HETER DET RÖSTJÄRN?

Bildtexter: Olika typer av röstjärn. Översta bilden visar sprängskisser från fritidsbåt.
Andra bilden  röstjärn av traditionell typ på ett segelfartyg. Tredje bilden visar förstärkning av röstjärn utförd ini i ruffen på segelbåt. Fjärde bilden visar röstjärn med fästbultar som placeras på däck. Femte bilden visar båt under segling. Röstjärnen syns tydligt på segelbåtens utsida.







Fråga: Jag skall byta röstjärn på min 30-åriga segelbåt. Mycket utförliga instruktioner har jag fått från båtens intresseklubb men varför heter det röstjärn? Varför inte fästpunkt för mastens vant? Är ordet möjligen en kvarleva från gångna tider. Tacksam för svar!
        "Vantspridaren"

Svar: Jovisst, röstjärn är ord som hängt med från förr i "det lyckliga båtspråket", för att citera legendariske båtboksförfattaren Åke Janhem. Röstjärn kan härledas till ordet röst (eng channel, chains - ty. Rüste. Pütting) som är en utbyggnad utanför bordläggningen tvärs masten vid skarndäck. Denna detalj skall ursprungliga ge mer spridning åt vant och barduner. På en tremastad fullriggare heter det till exempel fockröst, storröst och kryssröst med hänvisning till de olika masterna.
  På moderna segelbåtar varierar denna detalj men den kallas allmänt för röstjärn. Syftet i första hand är att förstärka den område i däck och skrov som utsätts för hårda belastningar på vanten vid anspänning av riggen och under hård segling till exempel kryss bidevind.
  Ett röstjärn på en träbåt kan bestå av en stålplatta som bultats tills skrovet. På en plastbåt är motsvarande rostfria stålplatta inplastad i skrovet. 
  I sjömansvisans värld finns ordet röst som till exempel i visan "Möte i Monsunen" av Evert Taube, fjärde versen:

  • Vi fick ända från backen och lejdare midskepps
  • och vår fjärdestyrman äntra upp på den,
  • men i röstet står en svensk sjöman som jag nu återser
  • Fritiof Andersson min gamle barndomsvän.