lördag 29 november 2014

Hamnspaning: NYA MILJÖREGLER GYNNAR STOCKHOLM-NORVIK!



Nya miljöregler gynnar Stockholmsregionens framtida godshamn Stockholm-Norvik strax utanför Nynäshamn. Det handlar om nya strängare gränsvärden för båtarnas rökgaser som träder i kraft den 1 januari 2015 De nya utsläppskraven innebär att rederierna måste sänka svavelinnehållet i bränslet från 1,0 till 0,1 procent.

  Det väntas bli en mycket dyrbar miljöreform för de rederier som bland annat trafikerar Östersjön. Att miljöanpassa ett normalstort fartyg kan kosta flera 100 miljoner kronor.
  I slutänden kan det innebära större och färre fartyg på Östersjön. Därmed minskade utsläpp. Inseglingen till nya godshamnen Stockholm - Norvik är ca 15 meter vilket gynnar mycket stora fartyg så Östersjömax som klarar inseglingen via Stora Bält i Danmark. Ett Norvik-anpassat fartyg med 15 meters djupgående kan frakta upp till 10 000 TEU:s containrar.
  I jämförelse kan nämnas att Södertälje hamn lång inne i skärgården kan ta emot fartyg med ca 9 meters djupgående. Det begränsar deras storlek. De fartyg som byggs om anpassade till de nya svavelreglerna får lägga kostnader för ombyggnad på frakten som blir dyrare. I slutänden blir det billigare att frakta containrar på de större fartygen än på de mindre. Konkurrensfördelarna med de större fartygen blir de fördel för Stockholm - Norvik med sitt överlägsna djupgående på 15 meter..
    Historien visar att sjöfarten kan ändra sig snabbt om det finns pengar att tjäna. Sjöfart brukar jämföras med kameleonten som snabbt kan skifta färg.
- Ge oss en hamn så kommer vi, brukar redare säga när nya hamnen kommer på tal,
  De nya utsläppskraven bekymrar bland annat rederiet Stena AB som bland annat trafikerar Nynäshamn med förbindelse till Ventspils i Lettland. Rederiet har ett 40 tal linjer inom området på 23 färjelinjer. Omställningen till miljövänligare bränsle väntas kosta rederiet minst en halv miljard kronor per år. Det innebär minst 15 procentiga prishöjningar från årsskiftet. De nya regler försämrar konkurrenssituationen till förmån för transporter på väg i stället för till sjöss. Det är knappast miljövänligt.
   Om inte nya godshamnen Stockholm - Norvik byggs snarast så riskerar trafiksituationen i regionen bli mycket besvärlig med allt fler större lastbilar som anstränger en redan svår trafikmiljö i en växande region.  
   På den politiska nivån pressas ytterligare Miljöpartiet som inte vill ha Stockholm - Norviks nya godshamn och dessutom satt käppar i hjulet för Förbifart Stockholm vars byggstart skjutits på framtiden. Det kostar flera miljoner kronor om dagen.  

tisdag 25 november 2014

Sjövet: JOHAN MÅNSSON OCH SJÖKORTET



Fråga: Vem var Johan Månsson? Undrar efter en lektion i navigation som jag går på. En av oss hade tydligen läst om någon som hette "Månsson" och skulle ha nåt med svenska sjökort att göra. Stämmer det?
                                "Backbones"

Svar: Jovisst, du är på rätt spår. Johan Månsson brukar kallas för det svenska sjökortets fader. År 1643 blev han åldersstyrman i svenska flottan. Han omtalas första gången år 1629. Han gav sig ut på en nautisk expedition med ett antal styrmän i Östersjön för att de skulle lära sig kurser och märken. Med denna resa som grund publicerade han en seglingsbeskrivning Een Siö-Bokk om Siöfarten i Östersjön aff Johan Månsson. Sjöboken kom ut i flera upplagor den sista år 1748, vilket visar vilket värde den hade. Han blev en banbrytare för svensk sjökartografi.
  Sjökortet som också publicerade var tillägnat drottning Kristina. Även holländska mätningar lågt till grund. Sjökortet innehåller flera djupangivelser, bankar med mera. Sjökortet är en typisk plattkarta med alla dessa fel. Någon matematisk projektionsmetod hade inte använts. Mot slutet av 1600-talet började sjömätningskartor framställas. Svensk sjökarteväsen inrättades år 1681.
   Båtfarare som nu seglar med GPS, elektroniska sjökort, appar och allt vad det heter - sänd gärna en tanke till Johan Månsson. Möjligen upptäckte han en grynna som vi slapp dundra på.

söndag 16 november 2014

Hamnspaning: HÅRT TRYCK PÅ GÄSTHAMN LANDSORT!



Bildtext: Övre bilden visar gästhamnen på norra Öja som är hårt belastat av gästande båtar som bland annat ska segla till Gotland.      Nedre bilden visar fyren Landsort som ligger på öns södra del
_____________________
  Norra gästhamnen på Landsort/ Öja är så hårt belastad av gästande båtar att de som sköter gästhamnen gärna ser att Nynäshamns kommun tar över driften. Upp till 50 båtar kan hamnen ta emot sedan blir det fullt. Många båtar får vända under högsäsong. Gästhamnen är speciellt populär hos de båtfarare som ger sig ut till havs för att segla till Gotland.
    Margareta Sjöblom-Kriisa och Jack Kriisa är de som drivit hamnen i privat regi 1 14 säsonger. De har föreslagit att hamnen tas över av Nynäshamns kommun och frågan bereds nu av kommunens miljö och samhällsbyggnadsnämnd.
  - Det är många båtar som ska över till Gotland och då är vi siste utposten mellan Oxelösund, Trosa och Landsort, säger paret Kriisa i senaste numret av tidningen Skärgården som beskriver läget.
  Gästhamnen på Landsort/Öja skulle också kunna får större kapacitet och ta emot flera båtar. Bryggorna kan förlängas och flytbryggor utöka antalet platser. En pir mot nordväst skulle skydda hamnen bättre mot friska nordvästliga vindar. Sprängmassor från framtida godshamnen Stockholm-Norvik skulle kunna användas för att bygga ut en skyddande pir.
  -Oavsett pir eller inte så skulle mycket vara vunnet på att man har samma ägare till Nynäshamns gästhamn och gästhamnen här, som erfarenheter, inköp och liknande, säger paret till tidningen Skärgården.
  Kommunstyrelsens ordförande Anna Ljungdell (s) är positiv och efterlyser en långsiktig hållbar lösning.

lördag 15 november 2014

Fredsspaning: SPÅREN AV UBÅT FÖRSKRÄCKER!



Bildtext: Övre och nedre bilden visar Försvarsmaktens bilder av de senaste spåren efter en miniubåt oktober Mellanbilden visar en illustration från 80-talet som marinen gick ut med till allmänheten. 
   Inte sedan den ryska ubåten U 137 grundstötte 1981 i Blekinge skärgård har den politiska och militära ledningen varit så enig och fördömande. Då sade dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin till Försvarsmakten - "Håll linjen !" när en rysk flottstyrka sannolikt skulle frita den kärnvapenbestyckade ubåten.
  Nuvarande statsminister Stefan Löfven är lika skarp i tonen mot den främmande makt som kränkt oss. 
   Det gäller höstens "underrättelseoperation" i Stockholms skärgård som genomförde utan vapeninsatser men med så tydliga indikationer på misstänkt ubåt. 
  Om marinen får tillbaka samma ubåtsjaktkapacitet som under det kalla kriget återstår att se. Möjligen kan vi hamna i ett skymningsläge där kränkningarna upprepas utan att vi kan göra så mycket åt dem. Vi som ofta är i skärgården får skärpa kontrollen.
   Ingen spaning - ingen aning.

onsdag 12 november 2014

Fredsspaning: UBÅTSNOJA I MEDIA?



 Amerikansk atomubåt i Mysingen! 
  En känd krönikör på kultursidan i ett större medium tvekade inte att påstå att marinen jagade en amerikansk ubåt i Stockholms skärgård vid senaste ubåtsincidenten.
  Ett exempel på hur de senaste ubåtsspaningarna i Stockholms skärgård skapade den vanliga hysterin hos media. Lite av samma karaktär som under 80-talets kalla krig då ubåtslarmen stod som spön i backen. Det var som gengångare dök upp från dessa spöklika ubåtsjakter. Ryska gengångare. Det finns inga ubåtar i Stockholms skärgård och finns det några så är de inte ryska. En av extremuppfattningarna. 
  Skillnaden mot då och nu 2014 var att marinen denna gång inte gjorde några vapeninsatser. Under Horsfjärdenincidenten hösten 1982 fälldes ett 50-tal sjunkbomber och ett 10-tal minor sprängdes vid Mälsten "låset" mot Mysingen och Horsfjärden.
  Media då som nu bidrog däremot med  bitvis hetsig rapportering till ett skapa en förväntan att marinen skulle få fram ett mer påtagligt synligt bevis på främmande ubåtar. Så blev det inte. Vad som återstår av den senaste underrättelseoperationen är någon suddig bild av misstänkt ubåt plåtat av en privatperson. 
   Vad marinen har för indikationer i sina hydroakustiska system vet vi vanliga civila ingenting om. 
  Hur fungerar då media vid ubåtsincidenterna? Noja eller sans och balans? Sant och relevant?
   Styrelsen för Psykologisk Försvar SPF gav 1988 ut en skrift "Nyheter i Krig" författad av en Håkan Hvitfelt, forskare. Målsättningen var att granska de stora medias nyhetsvärderingar i fredstid. Ubåtsincidenterna fick ett särskilt kapitel. Mycket av vad som skrevs känns fortfarande aktuellt efter rapporteringen i media av 2014 års "underrättelseoperation"-

  • De återkommande ubåtsjakterna är i princip ett militärt agerande som normalt förekommer under krig även om omfattningen av åtgärderna inte på någon sätt kan jämföras. Ändå torde man kunna göra många välgrundade antaganden om hur nyhetsförmedlingen fungerar i krig genom att ingående analysera  hur nyhetsmedierna uppmärksammat dessa händelser.
   I ubåtskommissinens betänkande (SOU 1983:13) konstaterades beträffade Horsfjärdenincidenten att mediernas uppmärksamhet koncentrerade sig på att ubåtsjakten misslyckades. Trots de förväntningar som skapades. Negativt var  att massmedierna spred olika rykten. Dessa rykten minskade trovärdigheten i rapporteringen:
  En sammanfatning av rapporteringen gav följande synpunkter:

  1. Sekretessproblem föreligger. Mycket av den information som nyhetsmedierrna önskar är sekretessbelagd. Emellertid kan sekretessbelagd information läcka ut till journalisterna. Detta torde vara en grogrund för en ömsesidig misstro mellan journalister och militärer.
  2. Nyhetsmedierna sprider rykten Detta torde delvis vara en konsekvens av ett bristfälligt källmaterial. En del av de källor som används förmedlar i sin tur också rykten. Sensationella rykten torde dessutom prioriteras av nyhetsmedierna på grund av sitt höga nyhetsvärde.
  3. En betydande del av nyhetsutbudet utgörs av journalisternas spekulationer. Dessa har ofta karaktären av utfyllnad. Källorna anges inte klart och är ofta osäkra.
  4. Svårigheterna att informera, både för militärer till nyhetsmedierna och dessa till allmänheten, tilltar vid ovissa, hastigt växlande och komplicerande händelseförlopp.
  5. Det militära fackspråket missförstås och misstolkas av nyhetsmedierna. När samma ord förekommer i såväl det militära som i allmänhetens och nyhetsmediernas språk har de ofta olika innebörd.
  6. Rikstidningar och lokaltidningar ger delvis olika bild av händelserna. Detta är naturligt med torde innebära att enbart konsumtion av lokala medier inte är tillräckligt för att en helhetsbild skall erhållas.
  7. Militärens vilja och framför allt förmåga att informera nyhetsmedierna kan ifrågasättas för närvarande. 
Har vi lärt oss något?


onsdag 5 november 2014

Murspaning: SLUTET FÖR JÄRNRIDÅN!


Idag hissar vi flaggan för att muren i Berlin föll år 1989 utan våld. Det var en spontan folkresning när folket i öst kastade av sig det kommunistiska oket. I USA fanns det 1 000 forskare som under det kalla kriget fokuserat på det sovjetiska systemet.  Ingen av dessa forskare hade förutspått denna fredliga spontana resning.

  På söndag är det 25 år sedan muren föll. "Die Wende" blev dödsstöten för ett ruttet system - Sovjetkommunismen. För den som besöker Berlin så vittnar en resten av muren vid Bernauer Strasse hur muren såg ut. 136 människor miste livet i försök att ta sig över muren. Innan den 16 mil långa muren byggdes år 1961 flydde 3 000 människor från öst till väst - per dag.  
     För oss betraktare finns det möjligen anledning att läsa Anne Applebaums bok "Järnridån"(Bonniers)  som handlar om den kommunistiska maktövertagandet i Östeuropa 1945 - 1956. Applebaum är tidigare Pulitzervinnare för boken om Gulag. Nya boken är en skakande berättelse om människorna i det totalitära öst.

 I slutskedet av andra världskriget svepte Röda Armen in österifrån in över Europa. När krigsslutet kom så kontrollerade Sovjetunionen större delen av Östeuropa. Frågor som ställs i boken är varför hade folk som precis befriats från det nazistiska förtrycket så svårt att stå emot den sovjetiska ockupationen. 
    Vilka medel använde Stalin och hans säkerhetsapparat för att krossa det hopp om frihet och självständighet som spirade efter krigsslutet?
   Författaren har bland annat med hjälp av nya arkivfynd och aldrig tidigare publicerade vittnesmål skildrat hur miljontals människor försökte anpassa sig till livet under terrorn. De hade berövats både mänskligt hopp och världsliga tillgångar. 
  Mot bakgrund av nuvarande utvecklingen i Ukraina och i Ryssland så ger boken ett perspektiv på historien om vad som kan hända när en totalitär ideologi tar makten

måndag 3 november 2014

Båtspaning. SKARGARD 20 - NY ELBÅT FRÅN NYNÄS



  
En aluminiumbåt som drivs av el från en utombordsmotor, är ett nytt båtkoncept från Skärgårdsfotografen Sören Colbing i Nynäshamn. Den nya båten i en så kallad Skärgårdsströvarserie är designad tillsammans med Micael Palmgren. KG Motor och Torguedo heter två samarbetspartner.
  Den nya båten är lång. smal och ser lättdriven ut på papperet. Längd 6,10 meter. Bredd 1,70 meter. Djupgående 0,35 meter. Vikt 650 kg. Material aluminium 5 mm i skrov, 4 mm i surk och 10 mm i akterspegel och köl. CE-märke är på gång klass C för 5 personer. Mer info finns på   www.skargardboats.com