söndag 25 januari 2015

Båtfynd: UTTERN 560 - MULTIBÅT FÖR ALLA VÄDER!





 En av 70-talets motorbåtar som fortfarande håller stilen är Uttern 560. Båten är ett bra exempel på hur tillverkaren utnyttjat ett bra skrov för olika typer av överbyggnad. Båten såldes som öppen, med hardtop förut eller akterhytt akterut eller en hytt i mitten.
  Uttern 560 har ett halvplanande skrov med klinkprofil som håller undan ryksjön. Fartområde 10 - 25 knop. En blå skylt kan vittna om att båten är godkänd av Sjöfartsverkets Båtprovning som under 70-taler avsevärt höjde sjövärdigheten hos båtar under 6 meter i skrovlängd.
  Vi köpte en 25 år gammal Uttern 560 för några år sedan. Pris 37 000 kronor med en 2-taktare 84 års modell. Båten var ganska sliten och vi bestämde oss tidigt för att byta ut viktiga säkerhetsdetaljer och köpa en ny motor. Den gamla glappa styrningen
byttes ut med ny vajer och nytt styrhuvud och en ny ratt.
  Nya motorn blev en Yamaha 4-taktare för 50 000 kronor.
   Vår Uttern 560 gick några säsonger som transportbåt över Mysingens ibland vredgade vågor utan ett enda driftsstopp. Motorn som var något nedväxlad för att ge bättre kraft körde för det mesta på 4 500 varv per minut ungefär 1 000 varv under toppvarv och marschade då i cirka 17 knops fart. Bränsleförbrukning en halv liter per sjömil.
  Krabb motsjö sämsta sjön grov medsjö bästa sjön I det senare fallet surfade båten på vågen och höll undan vattnet med sin väl utlagda stävform - flare.
  Sikten från förarplats var ganska dålig ganska vanligt på 70-talets hardtopbåtar. Det finns några döda vinklar att se upp med. Manövrar i trånga hamnar gick hyfsat. 4-taktaren går tyst och kan ibland vara svår att höra på lågvarv.
  Vår Uttern 560 gjorde stor nytta under några år. Vi servade motorn varje vinter hos auktoriserad serviceverkstad. Det var det värt. När vi sålde båten fick vi 60 000 kronor i handen. 

Namn: Uttern 560
Byggnadsår: Från 1978 - 1996
Mått 5,60 meter.
Bredd 2,2 meter
Vikt 530 kg.
Prisnivå: mellan 60 000 kronor och 75 000 kronor på begmarknaden. Motorn står mellan tummen och pekfingret för båtens halva värde. 
Pris 1987: 50 900 kronor utan motor (akterruff)

onsdag 14 januari 2015

Ubåtsfråga: HUR KOM UBÅTEN IN MOT STOCKHOLM?





Fråga Läste i DN om den misstänkta ubåten i Stockholms inlopp nära ön Stora Höggarn. Om det nu var en ubåt - hur kom den in så långt i skärgården utan att bli upptäckt? Det finns såvitt jag vet inte många passager i mellanskärgården där en ubåt kan köra in utan att bli upptäckt.
                " Sjökortsläsare"

Svar:  De passager som kan vara aktuella är Oxdjupet (Se bilderna ovan!) och eventuellt Kodjupet. Den första är den trånga och djupa passagen vid fästningen Oscar Fredriks Borg vid Rindö. Bottendjup ca 30-50 meter. Där passerar dagligen de färjor som regelbundet trafikerar Finland plus övriga sjöfart på Stockholm. Kodjupet är den mindre farled som går förbi Waxholm på båda sidor om det gamla kastellet där djupgående är cirka 11 meter. Mindre sannolik passage för en ubåt.
  Området kring Oxdjupet har tidigare i slutfasen av det kalla kriget varit plats för misstänkt främmande undervattensverksamhet.  I slutet av 1987 skärpte marinen bevakningen sedan tre personer vid Försvarets Materielverk FMV siktat ett tre till fyra meter högt ubåtstorn och delar av ett ubåtsskrov utanför Rindövarvet. Ett vitt ljussken från ubåtstornet sågs tydligt ombord i färjan mellan Rindö och Waxholm och vittnet uppfattade ubåten som svensk. 
   Ubåten observerades under cirka 1 minut samtidigt som en militär svävare var under utprovning. Efter att larmet gått till KA1 förbandet på plats 1987 så stävade ubåten på sydlig kurs på sydsidan av Rindö. Inga vapeninsatser gjorde. 
   Rindö-båten var senare med i den grupp på 15-tal incidenter som dåvarande ÖB redovisade för regeringen.

söndag 4 januari 2015

Bokspaning: TILL SJÖSS MED FLYING CLIPPER




 Segelfartyg var enligt traditionen som skapta för att fostra blivande sjömän. Ombord ibland tackel och tåg fostrade unga pojkar ibland ganska hårdhänt till att bli sjögrabbar som kunde ta hand om fartyget och sig själva. En hand för själv och en hand för fartyget, kunde det heta. På gott och ont.
  En ny bok om unga pojkars liv ombord i ett segelfartyg heter Sailing in the sun och handlar bland annat om s/v Flying Clippers sista resa över Atlanten åren 1957 - 58. Två journalister Lasse Dahllöf och Lasse Genberg har gjort ett gediget arbete. De var med ombord som unga elever vilket har gett en extra närvaro i texterna.
  Boken berättar inte bara om den sista Atlant-seglingen utan om historiken om fartyget och om seglande skolfartyg i allmänhet. Ödets ironi gjorde att Flying Clipper seglade över Atlanten tur och retur samma år som fyrmastbarken Pamir förliste i orkanen Carrie varvid många unga sjöbefälselever fick sätta livet till. Pamirkatastrofen blev också lite av slutet för seglande skolfartyg i denna storlek.
  Hur som helst Flying Clipper som tidigare hette Sunbeam II var Clipper Lines skolfartyg. Hon var en så kallad tremastad bramsegelskonert om 659 ton, cirka 60 meter i skrovlängd och 9 meter bred. Djupgående cirka 6 meter. De slättoppade masterna var ca 40 meter höga och fockmasten hade råsegel. Sjömanseleverna mönstrade på vid Smörkontrollen i Malmö och resan gick sedan via Falmouth, Dakar,över Atlanten till Barbados. Kuba. St Bart, Bequia med flera öar i den västindiska övärlden.
   Flying Clipper anlöpte kajen i Kuba två år före att Fidel Castro genomförde en kommunistisk revolution på ön. Hans styre och ön bottenfrusna relationer med USA har varat tills nu 2015. Om denna politiska utveckling var de svenska sjömanseleverna lyckligt ovetande när de gick över landgången.
  Roligast är att läsa de personliga noteringar från de som var med ombord. Ofta kryddade men foton som bleknat med åren. Calle Carlsson som letar vägglöss i madrasser och lakan. Ingvar från Hjo iklädd fartygets enda morgonrock med Dovers vita klippor i bakgrunden.Om segelsömnad "som att sy gardiner med nål och tråd i king zize". Några exempel.
   Linjedopet vid passage av ekvatorn gav minnen för livet. En cermoni som av tradition präglades av pennalism. Hår klipptes med plåtsax. Ryggar smordes in med en blandning av maskinolja och sågspån. Cermonin avslutade med dop. Lasse Genberg döptes till Hårsimpan.
  Flying Clipper hamnade också i hårt väder som ställde stora krav på besättningen, Fartygets tvingades anlöpa Stavanger i Norge i det hårda vädret i stället för Malmö.
  Befälhavare om ombord eller "Gubben" var sjökapten Lars-Olof Skoglund som då var ung endast 32 år. Han avled 2011 85 år gammal. Hans dagbok finns med i boken. Den aktuella skeppsdagboken från resan har aldrig återfunnits.
  Skepp och sjömän ruttnar i hamn, säger traditionen. Flying Clipper såldes till Grekland där hon aldrig fick det underhåll som ett seglande skepp kräver. Idag ligger hon vid kaj i Pireus och kommer sannolikt aldrig med att få segla igen.
  Av de som seglade med Flying Clipper vinterresan 1957-58 blev elva sjökaptener och fyra sjöingenjörer. Några kom att segla till sjöss resten av sitt yrkesverksamma liv.
  Framtiden är vår - här kommer vi! Så kunde det heta före resan ut i Det Stora Okända.

  Förlag: www.dahllofmedia.com