Fråga: Jag är nybliven båtägare som gärna vill lära mig lite mer om knopar. En så kallad ”kärringknop”, och möjligen ett halvslag klarar jag av – räcker det med att kunna dessa knopar?
”Knåpsugen”
Svar: ”Slå den knop du kan så många gånger du hinner!” Så sade en gång ett befäl på en Finlandsfärja under en livbåtsövning jag var med på 80-talet. Även en dålig knop som slås flera gånger kan funka i skarpa lägen.
De flesta människor har en slags relation till ”kärringknopen”som lite grabbigt fått stå för okunnighet att slå en knop. Idag kan denna knop även kallas ”gubbknopen”. En sådan knop kan alla slå. Två överhandsknopar läggs på varandra.
Denna knop rappar ur om den utsätts för belastning därav knopens dåliga rykte. I Tyskland heter denna knop ”altweiber” och i England ”Granny´s knot”.
Halvslag, råbandsknop, skotstek och pålstek är de knopar som vi som sysslar med båtliv har mest nytta av. Jag sätter pålsteken högt och den är oslagbar om du behöver en fast öga. Pålsteket har stora likheter med skotsteket som används för att sammanfoga två linor.
Råbandsknopen, som används för att sammanfoga två linor, har ett rykte om sig att vara en bra knop. Det är inte riktigt sant. På det moderna glatta syntetvirket funkar inte råbandsknopen så bra utan glider lätt upp. Använd aldrig råbandsknopen för att sammanfoga två linor av olika grovlek. Ett bra sätt att säkra en råbandsknop är att först slå råbandsknopen sedan säkra den med två överhandsknopar. Den beprövade fiskarknopen anses vara betydligt bättre än råbandsknopen att sammanfoga två linor.
Det dubbla halvslaget som ofta används av båtfolk för att knyta fast båten i en pollare eller ring har också en svaghet. På ett kantigt föremål kan du ta den lösa änden och ”gå upp” halvslaget. Fördelen är att du kan slå ett halvslag med en hand. En sällsyntare knop är constrictorn , som på danska heter kvävarstek ”kvaelerstyk”, som har namnet efter en boaorm och som kan bli så hårt åtdragen att ett verktyg krävs för att få upp den.
För den knopsugne som vill fördjupa sig i denna ädla knopkonst så finns många böcker att läsa. Storverket är ”The Ashley Book of Knots” som innehåller flera tusen knopar. På svenska är Sam Svenssons ”Handbok i sjömansarbete” en klassiker.
Båtnytts förre medarbetare Yngve Rydholm skrev på 70-talet boken ”Knop&Splits och annat sjömansarbete för båtfolk!. En läsvärd bok med instruktiva teckningar av Erling Röising.
”Knåpsugen”
Svar: ”Slå den knop du kan så många gånger du hinner!” Så sade en gång ett befäl på en Finlandsfärja under en livbåtsövning jag var med på 80-talet. Även en dålig knop som slås flera gånger kan funka i skarpa lägen.
De flesta människor har en slags relation till ”kärringknopen”som lite grabbigt fått stå för okunnighet att slå en knop. Idag kan denna knop även kallas ”gubbknopen”. En sådan knop kan alla slå. Två överhandsknopar läggs på varandra.
Denna knop rappar ur om den utsätts för belastning därav knopens dåliga rykte. I Tyskland heter denna knop ”altweiber” och i England ”Granny´s knot”.
Halvslag, råbandsknop, skotstek och pålstek är de knopar som vi som sysslar med båtliv har mest nytta av. Jag sätter pålsteken högt och den är oslagbar om du behöver en fast öga. Pålsteket har stora likheter med skotsteket som används för att sammanfoga två linor.
Råbandsknopen, som används för att sammanfoga två linor, har ett rykte om sig att vara en bra knop. Det är inte riktigt sant. På det moderna glatta syntetvirket funkar inte råbandsknopen så bra utan glider lätt upp. Använd aldrig råbandsknopen för att sammanfoga två linor av olika grovlek. Ett bra sätt att säkra en råbandsknop är att först slå råbandsknopen sedan säkra den med två överhandsknopar. Den beprövade fiskarknopen anses vara betydligt bättre än råbandsknopen att sammanfoga två linor.
Det dubbla halvslaget som ofta används av båtfolk för att knyta fast båten i en pollare eller ring har också en svaghet. På ett kantigt föremål kan du ta den lösa änden och ”gå upp” halvslaget. Fördelen är att du kan slå ett halvslag med en hand. En sällsyntare knop är constrictorn , som på danska heter kvävarstek ”kvaelerstyk”, som har namnet efter en boaorm och som kan bli så hårt åtdragen att ett verktyg krävs för att få upp den.
För den knopsugne som vill fördjupa sig i denna ädla knopkonst så finns många böcker att läsa. Storverket är ”The Ashley Book of Knots” som innehåller flera tusen knopar. På svenska är Sam Svenssons ”Handbok i sjömansarbete” en klassiker.
Båtnytts förre medarbetare Yngve Rydholm skrev på 70-talet boken ”Knop&Splits och annat sjömansarbete för båtfolk!. En läsvärd bok med instruktiva teckningar av Erling Röising.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar