Ohoj! Jag har inte skrivit p

å ett tag. Bytt till surfplatta som jag skriver på nu. Får se om detta funkar.

Fredsspaning: NY FJÄRRSTYRD MINIUBÅT!

 En möjlig undervattensdrönare? Fjärrstyrd minubåt byggd för att jaga fientliga ubåtar på långa avstånd. Amerikanska försvarsdepartementet i Pentagon har sjösatt en miniubåt i Portland, Oregon på amerikanske västkusten, Miniubåten igår i projekt DARPA ( Defence Advanced Research Projects Agency). En marschfart på 27 knop utlovas. Provturer i sommar i Stilla Havet på västkusten.
  Minibåten är tänkt att spåra upp fientliga ubåtar på långa avstånd. Den obemannade ubåten kan vara långa tider under vattnet. Hur kontakten med land ser ut är inte offentligt. Det talas däremot om att obemannade ubåtar skall kunna ta sig runt jorden under kontrollerade former..
   Ubåten är en av krigets mest effektiva vapen. Kan vara vapenplattform för olika missiler. Kan dyka upp var som helst. Nästan omöjlig att spåra. Möjligen kan det nya obemannade miniubåten bli en effektiv spaningsubåt för att spåra fientliga inkräktare. 

Båtspaning: KAN JAG LITA PÅ GAMLA FENKÖLAR?

 Bildtext; Överst fenkölar på äldre segelbåtar. Nederst skrotbåt med liten fenköl,

Fråga: Jag är på gång att köpa en fenkölad segelbåt från 80-talet.På min båtklubb talas den om segelbåtar vars kölar satt löst vid upptagningar. Den begagnade segelbåtsmarknaden vimlar idag av båtar till salu av för en bråkdel av nybåtar kostar.
Känns inte bra att segla en båt som tappat kölen. Hur skall en bra äldre fenkölad segelbåt se ut för att anses säker?
   "Seglartjej"

Svar: Känsliga fenkölar var ett hett debattämne på 70-talet då båtmarknaden översvämmades av mer eller mindre kölsäkra segelbåtar. De gick så långt att dåvarande statliga båtprovningen fick mörklägga en lista av dåliga båtar som gjorde vid en flygande besiktning av båtprovarna på en storbåtsmässa. Den "svarta listan" stals från sjöfartsverket, sades det. Fanns inte lagstöd för en publicering. På DN försökte jag publicera listan men fick nej av ansvarige utgivaren.
  Ytterst handlade debatten om fenkölar båtar skall tåla grundstötningar utan att skada kölen. En fenkölad båt som smäller på en grund utsätt för ett kraftigt moment i kölens förkant. Om inte kölen har förstärkningar som tar upp dessa hårda krafter så kan akterkant kölen tryckas upp genom laminatet och orsaka läckage.
Jag ägnade tid åt att kolla kölsvaga båtar. Vid upptagningar kunde jag se kölen tryckas in i i skrovet. I några fall gick det att handrucka kölarna.
  De seriösa båtbyggarna försökte snabbt lösa problemet och byggde in extra starka kölbultar och kölbalkar som fördelade krafterna vid en grundsmäll. 
  Av Nordisk Båtstandard från 1990 skall enligt kapitel F 15 angående infästning av barlastköl:

• Förstyvningssystem, innermoduler etc skall vara så utformade att kölmuttrarna kan dras med momentnyckel. Bultaroch muttrar skall ha en effektiv låsning. Överplastning av skruvförbandet tillåts inte.
• Kölbultar, muttrar och brickorn skall vara av korrosionsbeständigt material och tillfredsställande korrosionsskyddat. Materialet får ej kombineras så att galvanisk korrosion uppstår. Fogar och spalter skall utformas så att spaltkorrosion undvikes.
• För att förhindra vatteninträngning skall ett lämpligt tätningsmedel användas mellan kölen och skrovets infästningssula samt kring bultar. muttrar och brickor.
• För att kölinfästningen skall tåla kölens vikt och andra påkänningar vid en maximal krängning (90 grader) skall kölbultarnas diameter inte vara mindre än (formel)

Kolla om din båt har en blå skylt från dåvarande båtprovningen. Är båten så pass ny att den är CE-märkt enligt EU:s fritids båtdirektiv så bör kölen vara bra. Förre ägaren skall också tala om hon eller han varit på grund kraftigt. Du bör skriva ett avtal enligt de regler som gäller för båtköp mellan privatpersoner.
  Christer Bergström erfaren båtprovare jobbar numera med tillsyn av CE-märkningen på Transportstyrelsen. Han kan svara på frågor. 
  

Båtspaning: HEJA BERNT LINDQUIST! BÅTAR FÖR FOLKET!

• 
  
• Värna båtklubbarnas möjlighet att existera på sina markområden så att kostnader att äga båt hålls nere för yngre hålls nere!

  Det säger Bernt Lindquist (bilden) båtbyggare och VD för Bavaria Yacht AB - en av båtbranschens stora leverantörer av segelbåtar. Känd för sin strävan av bygga mer plånboksvänliga segelbåtar. Tillhör de båtbyggare som klivit av båtmässor typ Allt för Sjön.
  I en intervju i senaste numret av tidningen Båtbranschen svarar han på frågor om hur han ser på båtsäsongen 2026.
  Företaget redovisade förra året en ökad omsättning på ca 40 procent i jämförelse med året innan. En stor del av förbättringen ligger i betydligt lägre mässkostnader - typ inga vintermässor i Sverige. Slutet var trögt 2015, Inget lyft i sikte.
  Bavaria satser på båtmässor typ Düsseldorf med sin nya så kallade 7-serie.En ny Divamodell kommer under året.
Fråga från Båtbranschen Vad bör båtbranschen främst fokusera på under 2016:

• Om man det visste Lösa den eviga tvisten hur båtmässorna skall se ut för de olika segmenten i branschen. När det är löst kan branschens budskap bli tydligare och konsumenten lär sig var han skall hitta sin båt. 
• Fortsätta  satsningen på att hitta nya båtmänniskor.
• 
  

Båtspaning: CE-MÄRKNINGEN FÖR BÅTAR SKÄRPS!

  

 Väl tajmat skärps nu reglerna kring EU:s fritidsbåtdirektiv som ger tillverkare och säljare ökade skyldigheter. För Sveriges del öppnar största båtmässan Allt För Sjön i Stockholm i början av mars. Då får vi båttoktiga konsumenter se vad båtarna går för.
  CE-märket är det tydligaste tecknet på att båten håller vad den lovar. Alla aktörer i båtbranschen är skyldiga att se  att de båtar som säljs är CE-märkta. EU:s standard som uppgraderas vart femte år är det som skall gälla.
  Det betonar Christer Bergström på Transportstyrelsen som ansvarar för tillsynen av direktiver. Han har lång erfarenhet av båtprovning inte minst från "Blå Skylten" . Sjöfartsverkets fritidsbåtsprovning. Under ledning av legendariske chefen Göran Karlsson ruskade båtprovarna om båtbranschen rejält från 70-talet fram till Sveriges EU-inträde, "Nordisk båtstandard" kom då in i det nya fritidsbåtirektivet.
  CE-märkningen skall vara ett bevis på att tillverkaren har uppfyllt EU-kraven. Liten båt skall vara flytsäker. Motorbåtar ska vara brandskyddade. Några exempel. Nytt för i år är att fast räddningsstege gäller för att kunna ta sig ombord vid fall överbord. Tidigare räckte det med en lös stege.
  Toalettförbudet finns nu EU-direktivet. Båtar med vattentoalett skall ha fast tank eventuellt reningsanläggning. Avgaskravet för motorbåtar till nivå Kalifornien i USA som är strängare.
  Båthandlare som importerar icke CE-märkta båtar från länder utanför EU får inte göra den längre.

•   - Tidigare har man kunnat kontrollera och CE-märka båtarna i efterhand, men det får man inte göra nu. Distributörer får inte hantera annat än produkter som är CE-märkta från början, säger Christer Bergström i tidningen Skärgårdens senaste nummer.

  Däremot kan privatpersoner köpa båt i länder utanför EU och sedan CE-märka dem hemmavid.
  Höga vitesbelopp väntar de som fuskar. En båt som kostar 100 000 kronor får ett lika stort vitesbelopp. Nästa prisklass 300 000 kronor får ett vitesbelopp på 200 000 kronor. Och så vidare upp till en halv miljon kronor.
  En privat CE-märkning måste utföras av tredje person och kan kosta mellan 50 000 kronor och 500 00 kronor, En motor kan kosta upp till en halv miljon kronor att certifiera.
  Branschorganisationen  Sweboats VD Mats Eriksson säger till Skärgården att han är nöjd med varnar för att lagen kan bli tandlös om inte marknadskontrollen från Transportstyrelsen tas på allvar och ges ökade resurser. Det blir också dyrt för tillverkare att uppgradera. Kan kosta 70 000 kronor och mer för stora båtar.

NSS-Spaning: NYTT VARV FÖR DET GAMLA?

Fråga: Har länge som gammal NSS:are funderat över det till synes låsta läget vid varvet? Där står nu över vintern ett antal segelbåtar uppställda förvånande många med masterna på. Med tanke på båtarnas storlek ser det ut som att det inte går att få in så många flera. NSS Varv och framtiden tycks också ligga i malpåse efter valet 2014. 
    Varför kan inte NSS sälja av hela varvet och ersätta det med ett nytt varv anpassat till tidens stränga miljökrav? Om frågan skötts rätt och sällskapet får ut ett antal miljoner så kan NSS seglare får ett toppmodernt varv utan att betala ett öre. 
  Har en sådan lösning diskuterats? Vet du nåt om detta som följt varvet genom åren.
  "NSS-sedan 80-talet"

Svar: Så mycket vet jag att en sådan lösning på den något infekterade varvsfrågan har diskuterats inom NSS. Jag sitter inte i någon position så att jag vet mera. Men som medlem sedan 1973 har jag försökt hänga med debatten. Varvsfrågan är tydligen låst efter att ett parti i Nynäshamn pensionärspartiet har bundit sig för att stoppa all utbyggnad på det aktuella området utanför vid Strandvägen. Vänsterpartiet har också högljutt lovat stoppa alla sådana försök.
  Vad nuvarande markägaren vill med området i nuläget vet jag inte. Det kan bli nya krav. Bygglagen är inget man förhandlar bort. I kommunens översiktsplan så när båtplatser för uppläggning utmärkta på andra områden än vid Fagerviken. Är detta en hint?
  Var skall i så fall det nya miljöanpassade NSS-varvet ligga? Har ingen aning. Absolut nära vattnet för sjösättning och upptagning. Viktigast för mig att den nuvarande verksamheten med båtplatser och aktiviteter vid NSS Klubbhus typ regattor mm är kvar och utvecklas. Mark måste också finnas kvar för uppställning av tävlande båtar med mera. Idag är det enligt uppgift minst tre års kö för en eventuell uppläggningsplats på varvsområdet.
   Jag är 75 år och tillhör den grupp NSS:are som inte har någon båt längre men som gärna vill vara med i sällskapet. För detta skall jag betala 750 kronor i årsavgift.
  Om det skulle komma till någon typ av uppgörelse hoppas jag att den bit av stranden som leder ut ur Fagerviken men idag är bebyggd med hus, ponton och ett fult staket tas med så att stranden blir fri.
Ser med spänning fram emot hur denna fråga löses - för löst är den inte. 
   

Båtspaning: HAR ALLT FÖR SJÖN NÅN FRAMTID?

Fråga: Kollade på sociala media att Stockholms stora båtmässa Allt för Sjön gör reklam för sig redan nu. Mässan öppnar först i mars. Av media framgår också att antalet segelbåtar av större modell har minskat. Nu är det båtmässa i sjön som gäller.
  Det är ganska dyrt för oss som barnfamilj att besöka Älvsjömässan. De båtar vi är intresserade av typ mindre dagtursbåtar hittar vi flera intressanta objekt om på nätet och kan göra ganska bra jämförelser, Att googla har blivit vårt nya insteget till båtvärlden. Det finns en bra båtmässa på Internet!
    Har båtmässan någon framtid i det nya informationssamhället?
"Mässfall ?"

Svar:  Så länge det säljs nöjesbåtar i Sverige så lär Allt för Sjön leva inte minst som en mötesplats för båtfolk olika kategorier. Alla besökare köper ju inte båt, men om de i båtköpartankar så erbjuds möjligheten att jämföra båttyper med varandra. Det finns även möjlighet att göra bra båtaffärer till "mässpris". Båtmässan är ett köptempel inget snack om det. Ordet "utställning" är lite vilseledande.
   Att vissa av de stora segelbåtar valt bort Allt för Sjön beror sannolikt att det är för dyrt att ställa ut. I debatten skymtar också orsaken vara att kunna leverera båtar kommande säsong, båtar som ibland enligt båtpressen har  "ett motiverat högt pris", vilket kan innebära flera miljoner kronor? Vem avgör det?
   Båtbranschen befinner sig sedan länge i ett Limbo någonstans mellan himmel och helvete. Kostymen är för stor - men vem måste lämna båten. Parallellt med en minskad efterfrågan minskar båtfackpressen sina upplagor vilket innebär att annonsintäkterna minskar. Denna bild förstärks av Internet och sajter som tex Blocket som livligt frekventeras av sjösugna båtköpare. 
   Båtköp som en investering i en värdesäkring gäller inte längre. Tvärtom slumpas förstklassiga och välskötta båtar från 80-90 talet bort. Ett nyköpt av en dyr segelbåt innebär ingen värdesäkring jämfört med till exempel ett hus som räknas som fast egendom.
   Tidigare ränteavdrag som båtköparen kunde tillgodoräkna sig under 70-80 talen i kombination med en inflation på upp till 10 procent som åt upp kapitalskulden. Samtidigt steg värdet på exempel hus egna huset och det gick bildlikt talat att får inte en segelbåt mellan bjälklaget och skorstenen. Den tiden är förbi
     Bankräntan och inflationen är fortfarande låg i en ekonomi där krav på ökad amortering ställs från flera aktörer.
   Det är mot denna bakgrund som Nordens största båtmässa Allt för Sjön har att agera emot. I slutänden handlar de svagt positiva tongångarna från båtbranschen om trovärdighet om båtmässan skall överleva som den marina köptempel den är.
  Jag har besökt samtliga Allt För Sjön sedan 1966. Utom förra året för då var jag sjuk. Har inte bestämt mig om jag skall besöka nästa års mässa?

Båt-Fråga: SVÅRSTARTAD SNURRA -VAD ÄR FELET?

Fråga: Jag har en 20 hästars tvåtaktare som blivit alltmer svårstartad. Motorn är ca 15 år gammal och har körts mellan 5 och 10 timmar per år. Varje höst har snurran konserverats och oljan i växelhuset bytts ut. Ett par gånger har snurran fått nya tändstift. Ändå har den blivit alltmer trögstartad. Motorn har ingen elstart och efter att ha ryckt länge för hand så är jag helt slut.
  Vad gör jag? Måste jag sälja motorn eller montera elstart?
"Snurrtrött"

Svar: Mycket talar för att det är skräp i bränslesystemet. Bränslefilter och förgasare bör rengöras och bränsletanken som jag antar är en lös tank. Häll ut all bensin ur tanken genom att till exempel sila den genom en tratt med filter. Öppna sedan tanklocket och försöka göra den tomma tanken så ren som möjligt genom att peta runt med en ren trasa som är surrad kring en lång skrivmejsel eller dito.
  Ta av kåpan och leta rätt på bränslefiltret (Se skiss!) och gör ren det. Försök även göra ren förgasaren. Skruva ihop och när det är dags för första turen är förhoppningsvis snurran mer lättstartad.
Tipsen ovan har jag fått från Anders Nyström i Nynäshamn,(bilden) en lokal expert på service av utombordsmotorer sedan många år.

Fredsspaning: FULKANTIG USS ZUMWALT SJÖSATT

BILDTEXT:  USS Zumwald på kurs mot första provturen i Atlanten. Detta kantiga jättefartyg lär ha samma radarsignatur som en fiskebåt med hjälp av Stealthtekniken.  

  Intressant att jämföra med svenska marinens Smyge (bilden nedan) som kom på 1990-talet som en testplattform för den nya tekniken som skulle göra örlogsfartygen svårare att upptäcka av fintlig radar. Nya korvetterna i Visbyklassen har den nya tekniken.   

Ett av den  världens fulkantigaste örlogsfartyg med oanade militära resurser har sjösatts och provkörts till havs i Atlanten. Båten heter USS Zumwalt - ett nytt amerikanskt örlogsfartyg fullsmockat med högeffektiva vapen som missiler, kryssningsrobotar, artilleri, laservapen med mera. Kan tänkas gå nära en fientlig kust och inleda en högeffektiv förbekämpning på långt avstånd.
  Hon har så kallad "Stealth-profil" det vill säga skrov och överbyggnad är formas så för att ge minsta möjliga radarsignatur till fientlig radar. Det sägs att detta gigantiska örlogfartyg har en radarsignatur som en mindre fiskebåt. I svenska flottan har samma Stelth-teknik utvecklats för våra modernaste kustkorvetter från en prototyp som heter "Smyge". Hon ligger numera i depå som testplattform för olika projekt.
  USS Zumwalt några data:

• Längd 183 meter
• Bredd 25 meter
• Framdrivning 2 st gasturbiner.
• Fart ca 30 knop
• Vapensystem: Missiler, kryssningsgrobotar, artilleri. antiubåtsraketer mm.
• Kostar ca 35 miljarder kronor. Tre båtar skall byggas.

Fredsspaning: NYA TYSTA UBÅTEN A 26 PÅ GÅNG!

 Foto: SAAB/Kockums

  Nya svenska ubåten med det korta namnet "A 26" är på gång. Första spantet har börjat skäras (undre bilden) ut hos SAAB/Kockums på varvet i Karlskrona. Det påbörjade arbetet med ubåten innebär att projektet lämnat den animerade världen och blivit en realitet.
  Två ubåtar ingår i uppgörelsen med riksdag och regering. Prislappen är på 8,2 miljarder kronor och leveranstiden är beräknad till åren 2018 - 2019.
  Nya ubåten A 26 är en uppgradering av den aktuella operativa Gotlandsklassen. En nyhet är den stora luckan i stäven där ubåten i undervattensläge kan släppa ut bemannade undervattensfarkoster med dykare för spaning och andra uppgifter. En sådan kan bli att lägga minor på botten en uppgift som tidigare enbart kunde göras med ytfartyg 
  Ubåten har följande mått:

• Längd 62 meter
• Bredd 6,75 meter
• Deplacement 1 600 ton
• Dykdjup 200 meter
• 26 mans besättning.
• 4 st 53 cm torpeder
• Fart i uläge ca 12 knop

  Ubåten drivs av ett dieselelektriskt luftberoende maskineri som gör att den kan operera långa tiden under vatten utan att synas. Enligt ubåtexperter ligger A 26:an "strax under" atomubåten i förmåga.
   Ubåten Gotland har tidigare samövat som B-styrka (fiende) med den amerikanska flottan US Navy med imponerande resultat det vill säga undgått upptäckt trots kvalificerade spaningsinstrument.

Östersjöspaning: ETT INNANHAV I FOKUS!

Östersjön - ett innanhav i fokus. Hotas av miljöförstöring. Ett spänningsfält mellan försvarsalliansen Nato och Ryssland som spänner musklerna. Ett bräckvattenhav som genom århundraden präglats av en kamp om vem som skall ha inflytande,
  Det sägs att Rurik som var svensk en gång på 800-talet rodde uppför floden Neva och grundade den första statsbildningen som senare blev Ryssland.
  Under det kalla kriget på 80-talet var den baltiska kusten rödmålad som en del av Sovjetunionen. Efter murens fall 1989 och unionens upplösning är de baltiska staterna med i både den europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.
     Kampen om inflytande växlar.
1719 året efter den svenske krigarkungen Karl XII stupade i Norge brände Tsar Peter svenska ostkusten i fem veckor med sin galärflotta. 
  I dag 2015 fortsätter främmande ubåtar att gäcka Stockholms skärgård samtidigt som vårt alliansfria land har begränsade möjligheter att försvara sig.
  Kolla den fantastiska satellitbilden (Nasa) nyligen fotograferad när månen sken starkt över norra delen av jordklotet. Sverige är som synes största strandägaren från Smygehuk i söder till Torne älv i norr.

Båt-Frågan: VINTERFÖRVARING I SJÖN - GÅR DET?

Fråga: Jag bor i Nynäshamn och råkade passera Seglarbryggan i hamnen. Där låg en segelbåt som hade sjunkit till botten. Bara masten och spridarna stack upp. Senare kom en arbetsbåt med kran och lyfte upp båten som såg ömklig ut. Det var ingen is vid tillfället. Är det vettigt att låta båten ligga kvar i sjön under vintern? Vad skall jag tänka på?
  "Vatten över huvudet""

Svar: De flesta båtar sjunker vattenfyllda. Ofta är det genomföringar till motor, disko, toalett, självläns med mera som inte klarar kylan. Även propellerhylsor kan läcka in vatten. Säkrast är att frostskydda genomföringar med till exempel glykol. Se till att slangklämmor kring självlänsar med mera är fräscha så att de inte glipar.
  Allmänt så bör båtägaren veta att en båt byggd i glasfiberarmerad plast tar upp ca 10 procent av sin vikt i vatten varje båtsäsong. Fördelen att ha båten på land är att laminatet får torka ut. Böldpesten som är ett hot mot flera äldre plastbåtar har en tendens att visa sig oftare för plastbåtar som legat i under vintern. Vissa bedömare menar att 75 procent av alla plastbåtar inte minst nere på kontinenten förr eller senare kan drabbas av böldpest. Har du en segelbåt så kolla med ditt klassförbund som brukar ha koll på just denna fråga och kan rekommendera bra åtgärder.
   Slutligen kolla med ditt försäkringsbolag. Det är inte alltid som båtförsäkringen täcker skador orsakade av frost och is.

Mediaspaning: KLARAR BÅTPRESSEN MEDIAKRISEN?

  Ska papperstidningarna försvinna och ersättas av nätet? Kan båtpressen överleva utan att vara traditionella papperstidningar?
   Svaret på dessa frågor är högst aktuella mot bakgrund av den första delen av en Mediautredning som nyligen presenteras. Kvällstidningen Aftonbladet spås till exempel lägga ner papparet om två år.

  En nedmontering av papperstidningar inleds om fem till tio år med färre utgivningsdagar eller rena nedläggningar. I ett scenario lägger Aftonbladet ned print redan 2017 och Expressen 2023.
  I tre av fyra scenarier som är hämtade från en nederländsk studie går den traditionella journalistiken kvävningsdöden till mötes. Dessa dystopier bygger på osäkerhetsfaktorer som teknikanvändning och förtroende. 
Så här låter det:

• Om ny teknikanvändning anammas snabbt och medieföretagen inte lyckas med sin förändringsprocess kommer de traditionella medierna att ha spelat ut sin roll inom tio år, enligt prognosen. Mediekonsumenterna vänder sig antingen till de digitala jättarna för nyheter och den nationella journalistiken upphör i små språkområden;eller till enskilda journalister eller nischade nyhetskällor, enligt facktidningen Journalisten
• Om däremot ny teknik anammas mer motsträvigt kan den traditionella journalistiken ha en chans till överlevnad om man lyckas behålla sitt förtroende hos allmänheten, om inte kommer journalistiken att få en ytterst tillbakadragen roll i och med att tidningar och magasin går under och nyheter sprids via lokala eller vertikala webbplatser där alla bidrar med innehåll.

   Slutrapporten Mediautredning kommer 30 april 2016. Den andra fasen skall ha en tydligare inriktning mot bransch och marknad. En första satsning av Journalistförbunder är en enkät som gått ut till samtliga medlemmar.

  Regeringen utredare Anette Novak (bilden) säger till Journalisten:

-Utmaningen är att hitta affärsmodellar som bär. Att ställa om till ett digitalt medielandskap där användarna i viss mån är snabbare än medieföretagen - det är ett jätteproblem. Det har varit väldigt trögt i branschen, vi har hållit på i 20 år med fortfarande tjänar man inga pengar. Frågan är hur länge till tiden räcker till för de som ännu inte är riktigt ute ur startblocken.
- Att kunna programmera tror jag är framtidens språk. Vi har mer och mer datadrivna sajter. Om du inte förstår hur det är uppbyggt har du tappat, tycker jag, den kontroll som du som journalist eller redaktör bör ha.

Båtfloppar! GUMMIRODER OCH ASYMMETRI!

    

Förra bloggen om båtjournalisten Lasse Genberg har väckt intresse. Flera frågor har ramlat in via de sociala medierna. Finns det några riktiga "floppar" i den svenska båthistorien är ett exempel. Här nedan svarar redaktör Genberg själv på några frågor.

Fråga: Läste med intresse om redaktören Genberg som under sina år på motorbåtstidningen Vi Båtägare sett det mesta i båtväg. 900 tester varav vissa inte borde ha publicerats? Inte dåligt Vilka då?
  Kan inte Genberg ( bilden nedan) berätta om några konstruktioner båtar eller prylar som inte riktigt blev som båtbyggarna tänkt sig? Det är ju inte säkert att en produkt som bedömts dålig i fackpressen var sådan i verkligheten
 "Sjöfiken

 

    Fråga Lasse 

• Jovisst finns det båtar och prylar som inte riktigt passat konsumenten. Ibland kan de till och med vara mycket bra och båtriktiga men före sin tid. Ett exempel är när klassiska Uttern tog fram sin modell Uttern 6800 SC (Bildens överst). För att förbättra  framkomligheten från akterutrymmet till fördäcket hade ruffen byggts asymmetriskt för att ge plats åt ett rejält gångbord att kliva på. 
•   När Uttern-båten presenterade på båtmässa i Göteborg 1996 så blev mässans snackis båtens konstiga utseende i stället för den goda framkomligheten i jämförelse med "vanliga" båtars skarndäck.
•   Huruvida denna opinion påverkade båtens försäljning är oklart med modellen var borta ur sortimentet efter två år. Utternbåtar var på den tiden en av båtbranschens marknadsledare så nya modeller var alltid intressanta.
•   Till saken hör att konstruktören John HV Lindblom var 20 år före sin tid med sina "sidewalk" Nimbus serien har sedan länge gångbord om styrbord.
• 
  
•   En klassiker ibland "båtflopparna" är Monarks gummiroder som togs fram i samarbete med Trelleborgs gummifabrik. Året var 1974. Monark Crescent i Varberg hade tagit fram ett gummiroder till sin snipa 690:an (Mellanbilden) som skulle vara något extra. i synnerhet vid backmanövrar. För att prova denna nyhet for Bengt O Allskog legendarisk chefredaktör för Båtnytt ned till Varberg för att se om gummirodret höll vad det lovade. Han kastade loss med 690:an som efter att ha fått fart genom vattnet inte gick att styra. Rodret hade låst sig och båten girade bara åt ett håll. Att backa med båten gick inte alls
•   Allskog var inte nådig i sin recension av gummirodret i Båtnytt.
• 
  

    /forts.följer.....

   

Båt-Nytt:AVMÖNSTRING EFTER 900 TESTER!

  En nestor inom båtpressen har mönstrat av. Sjökaptenen och journalisten  Lasse Genberg har efter 40 år och 900 tester slutat skriva om båtar i Vi Båtägare. Tidningen går vid årsskiftet upp i konkurrenten Båtnytt som ägs av samma mediakoncern som heter Egmont. 37 tjänster skall bort varav 19 redaktionella.

  Lasse Genberg var med när båtpressen stod som högst i upplaga ca 54 000 ex för Båtnytt och 34 000 ex för Vi Båtägare. Året var 1973 och tre år senare kom "all time high" för svensk båtbransch med ca 50 000 sålda båtar på ett år.
  Idag är motsvarande siffra möjligen strax över 10 000 sålda båtar och båttidningar ligger på samma nivå. Någon måste lämna båten i takt med att efterfrågan har sjunkit. Lasse Genberg valde att trappa ned gradvis och sedan sluta.
  Lasse har inte haft som utgångspunkt att klanka ned på en ny båtmodell.
- Jag har för det mesta frågat vem som skall köpa den här båten. Sedan har jag kollat den. 
  Han har upplevt ett visst motstånd att få låna båtar. Det finns även båttillverkare som vägrat låna ut båtar för provning. Något som han inte tycks ha tagit särskilt hårt.
  Vilket är de bästa båtarna av de 900 du testat genom åren?
- Möjligen kan det vara lite övermaga att välja ut några.Men också ganska kul. Här följer en lista utan inbördes rangordning med några minnesbilder från ibland hårda provkörningar.

• Albin 25 motorbåt - elegant planering, uselt bygge.
• IF-båten - obekväm sittbrunn.
• Albin Express - snabbseglare som går att bo i
• Nimbus 26 DC - slår Nimbus 26
• Hallberg Rassy Monsun - byggdes i 904 ex - inte många säljs på Blocket .
• Targa 27 Motorbåt. Den ena kopian avlöser den andra men ingen slår orginalet.
• Nauticat 33. Sjöduglig skönhet.
• Ingmarsönipan. Gott traditionellt träarbete.
• Maxi 95 segelbåt. 10 personer kan bekvämt vara i sittbrunn en midsommarafton.
• Forbina 9000. Genial placering av toaletten
• Flipper 640. Konstruktören Sigurd Isacsson pikade med den båten.
• Smaragd. En familjebåt från 5.5:an - en av de vassaste kappseglarna genom tiderna.

    Lasse Genberg har en förflutet till sjöss som sjöman i handelsflottan. Han seglade elev ombord i bramsegelskonerten Flying Clipper som anlöpte Kuba innan Castro tog över 1959. Efter sjötid sökte han in på sjöbefälsskolan i Stockholm och avlade examen som styrman och sjökapten efter tre års studier.
Vi möttes i värnplikten 15 månader i Kungliga Flottan i början av 60-talet och delade hytt på gamle statsisbrytaren Oden.
   Senare gick Lasse iland och började med journalistiken. Jobbade bland annat på lokaltidningen Fagerstaposten innan han klev in i båtpressen.
  Han mönstrar av båtskrivandet samtidigt som båtpressen går något av en kräftgång i skuggan av en båtindustri som trots vissa optimistiska tongångar har det kort sagt svajigt.
  Båtjournalistikens uppgift har varit att upplysa läsekretsen om nya båtar gärna med ett kritisk öga. Båtskrivandet i krisens spår tenderar att bli mer slätstruken vilket kan vara ett men för läsekretsen.
  - Vi får kanske nu lita på grannars omdöme och vad som sägs på ljugarbänken, säger han.

Båtspaning: DÖDSOLYCKA MED RIBBÅT I SANDHAMN!

1,5 promille i blodet hade den förare av en ribbåt (bilden) som omkom i en båtolycka utanför Sandhamn i oktober förra året. Ribbåten kolliderade i mörker med en lotsbåt. Staten Haverikommission som granskat dödsolyckan slår fast att olyckan orsakades av att båtarnas förare inte såg varandra i den grova sjö som rådde. 

Att ribbåtsbesättningen var alkolholpåverkad bidrog till olyckan. enligt SHK- Lanternorna på ribbåten var heller inte påslagna på föreskrivet sätt.
  Det var två berusade män som tidigare lämnat Seglarhotellet i Sandhamn för att köra ribbåt i havet klockan ett på natten Vid tillfället blåste det cirka 10 meter per sekund och sjön var grov med ca två meter höga vågor.
  Samtidigt var en lotsbåt på väg in till Sandhamn efter att ha hämtat en lots från en utgående fartyg. Ingen ombord i lotsbåten såg ribbåten som kom i låg fart och kolliderade med lotsbåten söder om Korsö.
  Vi kollisionen försvann ribbåtens förare och hittades död först morgonen därpå. Besättningen i ribbåten sägs ha hållit på med att ta på sig flytvästarna när kollisionen inträffade.
  Polisen har lagt ner förundersökningen då den som var misstänkt hade omkommit vid olyckan. (KÄLLA TIDNINGEN SKÄRGÅRDEN NR 44)

Hamnspaning: ETT STEG FRAMÅT FÖR STOCKHOLM -NORVIK

  
Den planerade godshamnen utanför Nynäshamn - Stockholm - Norvik - närmar sig i bästa fall byggstart inom ett år..

  Mark och Miljödomstolen meddelade på fredagen den 30 oktober ett JA till byggande och drift av hamnen. De särintressen som försökt stoppa hamnen har inte fått gehör. Dagen dom kan överklagas till HD Högsta domstolen. Först måste prövningstillstånd beviljas. Säger HD nej är det klart för byggstart. En glädjande dag säger Stockholms Hamnar AB som också fått klartecken för järnvägsplanen till den framtida godshamnen Stockholm-Norvik
   Den aktuella domen från omfattar tre delar:

• Fastställt tillstånd med några mindre ändringar jämför med föregående.
• NCC Roads AB får tillstånd att bygga en tillfällig hamn för utskeppning av den sprängsten som ska bort i området för att ge plats åt ett logistikcentrum
• Undersökning av eventuellt behov av sanering av botten utanför oljeraffinaderiet
• Stockholms hamnar AB skall utreda frågan om hur olägenheter av transporter till och från den framtida godshamn skall minska. Ett industrispår kan byggas ner till nya hamnen som kan ta över en stor del av de containrar som blir aktuella.

Kommentar:
  Det nya beskedet är glädjande inte minst för Stockholmsregionens befolkning som ökar i snabb takt. Den nya godshamnen kommer att effektivisera transporterna in till tätorten och på sikt avlasta både vägar och järnvägar som idag kör godset långväga från södra och västra Sverige.
  Miljömässigt är den nya hamnen ett steg i rätt riktning att få bort stora fartyg från inre skärgården. Den djupa inseglingen ca 15 meters djupgående bör få effekten att större containerfartyg kan anlöpa hamnen och därmed minska antalet anlöp från flera mindre fartyg. Hamnen har dessutom alla möjligheter att vara isfri jämfört med inomskärsleder vilket är en klar ekonomisk fördel för sjötrafiken.
  I övrigt är det svårt att förstå behovet av sanering av havsbotten. Stora fartyg tas redan in till Nynäshamns oljeraffinaderi med hjälp av stora effektiva bogserbåtar som kan både puffa och dra.
Begreppet "nödankring" låter inte seriöst mot bakgrund av dagens moderna teknik. Varför inte låta bottensedimentet få ligga orört? 

Miljöspaning: MILJÖFARLIGA TRANSPORTER I OLYCKSDRABBAD FARLED?

Bildtester: Ovan: Det smala sundet Brandalssund - en hårnålspassage som måste passeras för att ett fartyg skall ta sig in till Södertälje hamn.
  Nedan ryska oljetankern Tsesis efter grundstötning i Södertäljeleden vid Fifång. Hundratals ton olja rann ut och kletade ner bland annat Torös vackra stränder.
__________-
En av ostkustens mest olycksdrabbade farleder - Landsort - Södertälje - skall nu utredas för att kunna ta emot miljöfarliga sjötransporter. Trafikverket har gett Sjöfartsverket i uppdrag att göra en farledsutredning mellan Landsort och Södertälje. Syftet är att den skall bli "större och säkrare."
  Det var i denna farled som den ryska oljetankern Tsesis grundstötte nära Fifång år 1977  och orsakade ett stort oljeutsläpp som smutsade ner stora delar av skärgården inte minst stränderna på Torös ostsida - ett kustområde som ingår i Nynäshamns kommun. Staten fick betala oljenotan på tiotals miljoner kronor efter en segsliten juridisk process. 
   5,9 meters grundet som oljetankern grundstötte på var inte utmärkt i sjökortet. Sjöfartsverket kände till grundet med hade underlåtit att informera lotsen som först gavs skulden till olyckan men som sedan friades helt. 
    Den kartograf Anders Ahlmark  som avslöjades verkets mörkläggning av olyckan miste jobbet och blev "Fången på fyren!" när han tvångsförvisades till en fyr ute i havet.
  Den nuvarande godstrafiken in till Mälaren - Storstockholms vattenreservoar - förväntas utöka. Det är en sjötrafik som bland annat går in till Västerås. Oljeprodukter är tänkt att köras med båt in till Södertälje sedan oljetankers till Loudden i Stockholm har upphört. Målsättningen är att öka djupgående för oljetankers och andra fartyg från nuvarande 9 meters djupgående till 11.5 meters djupgående. Då måste trånga passager muddras till exempel tvärgiren i Branddalssund.
  Bertil Skoog farledskonstruktör på Sjöfartsverket säger att den nuvarande farleden är "smal och krokig" och att ett parti är Sveriges mest olycksdrabbade. i ett uttalande till tidningen "Sjörapporten" verkets egen tidnings senaste nummer. Dock nämns inte Tsesis-olyckan som blev ett stort bakslag för verkets trovärdighet.
  En så kallad åtgärdsvalsstudie har redan genomförts och visar på att höja "säkerheten och öka kapaciteten" i farleden. Alternativa delar av farleden behöver utredas som sägs vara "bredare och krävs små muddringsinsatser". Att bredda och förbättra den nuvarande dragningen av farleden kräver omfattande muddringssinsatser.
  Nästa steg i utredningen är att göra en rekognosering av farleden med Sjöfartsverkets arbetsfartyg Candela. Alternativa farleden skall testas i simulator på Lindsholmen i Göteborg.
  35,4 miljoner kronor är budgeten för farledsutredningen som beräknas arbeta fram till juni-juli 2017.