Försvaret: NY HOTBILD KRÄVER UPPRUSTNING

 Vilken roll kommer försvarsfrågan att spela i det kommande valet den 14 september?

  Svaret på frågan blir högst aktuell mot bakgrund av det spända internationella läget och inte minst - krisen i Ukraina. Att denna kris påverkar Sveriges framtid framgår tydligt av försvarsberedningens rapport som varit offentlig en tid.
  Den ryska aggressionen mot Ukraina ses som den största utmaningen för den europeiska säkerhetsordningen under ett kvarts sekel, skriver Tommy Åkesson, beredningens huvudsekreterare i senaste numret av den oberoende tidskriften Vårt Försvar.
  Rysslands agerande är ett brott mot folkrätten och bilaterala åtaganden. Den ryska politiska ledningen "har visat sig vara oberäknelig" heter det.
  En bred majoritet av partierna i beredningen är överens om att redan från år 2017 kräver förbandsverksamheten och materialanskaffningen en miljardförstärkning. Vid utgången av nästa inriktningsperiod föreslås en höjning med 5,5 miljarder årligen jämfört med 2014. Det skulle i så fall vara den största höjningen på årtionden. Den enskilt viktigaste delen i perioden efter 2015 är att höja den operativa förmågan i krigsförbanden. All personal i det militära och civila försvaret skall vara krigsplacerad.
  Huvuddelen av armén skall organiseras i brigadstrukturer med en kärna av en mekaniserad bataljon i vilken stridsvagnskompanier skall ingå. En ny robot med medellång räckvidd skall tillföras två luftvärnsbataljoner, varan den andra bataljonen får roboten i den andra planeringsperioden.
  Ett enskilt militärt väpnad angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt med kriser och incidenter som även kräver militära maktmedel kan dock uppstå och på längre sikt kan militära angreppshot likväl aldrig uteslutas.
Rysslands aggression mot Ukraina innebär att risken för dessa hot har ökat även i vårt näromåde.
  Genom att kunna möta ett enskilt angrepp skapar försvaret tillsammans med politiska, diplomatiska och ekonomiska medel en tröskel för den som skulle vilja angripa Sverige eller utöva påtryckningar med militära maktmedel, heter det vidare. Allmänt gäller ökad militära närvaro i Östersjön och på Gotland med flera övningstillfällen.
  För flygvapnet gäller att antalet JAS 39 E har ökat till 70 och utrustad med ett robotsystem som på långa avstånd kan bekämpa markmål.
  Särskilt intressant för Haninges och Nynäshamns kommuner, med områdens närhet till Östersjön och inte minst Musköbasen, är att kärnan i det framtida sjögående förbanden skall utgöras av sju korvetter, fem ubåtar och sju minröjningsfartyg. De sjögående förbanden skall i ökad utsträckning vara till sjöss. På sikt föreslås två äldre ubåtar ersättas med två nya ubåtar. Amfibiebataljonen skall renodlas mot sjöoperativ verksamhet.
  Intressant för skärgårdskommunerna bland annat Nynäshamn är föreslagen satsning för hemvärnet som bland annat  skall tillföras granatkastare och burna luftvärnsrobotar. Stöd till samhället skall vara hemvärnets uppgift tillsammans med den militära. För soldaterna gäller att antalet gruppbefäl, soldater och sjömän föreslås öka med 500 - 1000 personer jämfört med nuvarande planering.