(Muddringen av Ryssundet startade 1 september 2009. Foto: BENGT ÅHLANDER)Nu skall Ryssundet i Stockholms södra skärgård muddras . Det sade Skärgårdsstiftelsens VD Berndt Festin på årets båtmässa och nu är muddringen igång sedan 1 september. Sedan sommaren 2008 har stiftelsen sökt pengar till projektet och vänt sig till kommuner, båtklubbar och övriga intressenter. Två till tre miljoner kronor väntas muddringen kosta. Bidragen har droppat in efter hand och bland bidragsgivarna finns båtklubbar som slantat upp 100 000 kronor.
Detta är en glädjande nyhet för de båtfarare som varje sommar stävar sydvart eller nordvart på ”Båt 4:an” mellan Stockholms och Västervik som är ett av Båt-Sveriges mest trafikerade leder.
En uppmuddring av Ryssundet till 2,5 meters djup öppnar för större fritidsbåtar på kurs mot den välbesökta Östermarsfladen på Nåttarö och skapar förutsättningar för en skyddad farled sydvart eller nordvart när Mysingen med sin ofta krabba sjö är besvärlig.
Under senare år har farleden slammat igen så mycket att båtarna fastnade i sanden och de bofasta fick rycka ut och dra loss båtar. Ryktet spreds i båtkretsar och under senare år har trafiken med större fritidsbåtar upphört
Rånön skiljs från Utö genom Ryssundet som är cirka 500 meter långt. Sundet har fått sitt namn av att de ryska galärerna utnyttjade det skyddade området under de så kallade ”rysshärjningarna” sommaren 1719. De ryska inkräktarna sägs ha grävt sig ut med spadar för att ta sig ut till fritt vatten med sina galärer.
Två som för direkt nytta av att Ryssundet muddras är Monica och Arne Johansson. De har bott på Rånö sedan 1975 och drivit butik och skärgårdskrog i anslutning till en stugby med 35 stugor. Att Ryssundet muddras upp är livsviktigt för verksamheten. På 70-talet var trafiken med större fritidsbåtar stadig så länge djupgåendet i Ryssundet räckte till.
- En uppmuddring av Ryssundet har varit en av förutsättningar att vi skall överleva härute under den korta säsong det handlar om. Om vi tvingas lägga ner butik och krog så faller stugbyn automatiskt, säger Arne Johansson.
Krogen och stugbyn har nu överlåtits åt en entreprenör som också bor på plats vid Ernsviken där butik och krog ligger innanför ångbåtsbryggan.
Arne Johansson betonar att detta handlar också om arbetstillfällen i en glesbygd som ligger 5,5 mil från Globen och har reguljär båttrafik 10 veckor om året och saknar kontinuerlig postgång
Det rörliga friluftslivet i södra skärgården kan också glädjas åt fördjupningen av Ryssundet. Nu skapas möjlighet för en spännande ringlinje för ötrafiken i södra skärgården. En utökad persontrafik stimulerar skärgårdskrogar och butiker och höjer också servicegraden för de bofasta.
Om det planerade djupet i rännan blir 2,5 meter blir det farbara djupet tillräckligt för att den ordinarie skärgårdsbåten ”Utö Express”(djupgående 1,5 meter) fortsätta efter nuvarande slutanlöp på Ålö upp genom Ryssundet mot hamnarna på Utö och vidare mot Årsta Havsbad.
För oss boende i detta vackra skärgårdsområde så kan en ny ringlinje innebära utökad båttrafik till en ö fått ett utökat antal fastboende (5 personer) året runt. De bofasta på ön kan bättre komma till och utnyttja servicen i Nynäshamn. Skärgårdsturister kan sommartid erbjudas ökade resmöjligheter i Södertörns vackra och unika skärgård.
Under sommarsäsongen från april till november har Waxholmsbolaget noterat cirka 5 000 av- och påstigningar på Norrö Brygga som ligger i Aspösundet. Den reguljära vår-sommar-hösttrafiken körs av Utö Rederi AB med båten ”Utö Express”.
Vintertrafiken från december till april körs av Nynäs Sjötrafik AB med den isförstärkta ombyggda bogserbåten ”Bamse” och ”Hulken”. De bryggor som trafikeras är Nynäshamn-Nåttarö-Aspö-Norrö-Rånö (Ernsviken) – Ålö tur och retur.
Detta är en glädjande nyhet för de båtfarare som varje sommar stävar sydvart eller nordvart på ”Båt 4:an” mellan Stockholms och Västervik som är ett av Båt-Sveriges mest trafikerade leder.
En uppmuddring av Ryssundet till 2,5 meters djup öppnar för större fritidsbåtar på kurs mot den välbesökta Östermarsfladen på Nåttarö och skapar förutsättningar för en skyddad farled sydvart eller nordvart när Mysingen med sin ofta krabba sjö är besvärlig.
Under senare år har farleden slammat igen så mycket att båtarna fastnade i sanden och de bofasta fick rycka ut och dra loss båtar. Ryktet spreds i båtkretsar och under senare år har trafiken med större fritidsbåtar upphört
Rånön skiljs från Utö genom Ryssundet som är cirka 500 meter långt. Sundet har fått sitt namn av att de ryska galärerna utnyttjade det skyddade området under de så kallade ”rysshärjningarna” sommaren 1719. De ryska inkräktarna sägs ha grävt sig ut med spadar för att ta sig ut till fritt vatten med sina galärer.
Två som för direkt nytta av att Ryssundet muddras är Monica och Arne Johansson. De har bott på Rånö sedan 1975 och drivit butik och skärgårdskrog i anslutning till en stugby med 35 stugor. Att Ryssundet muddras upp är livsviktigt för verksamheten. På 70-talet var trafiken med större fritidsbåtar stadig så länge djupgåendet i Ryssundet räckte till.
- En uppmuddring av Ryssundet har varit en av förutsättningar att vi skall överleva härute under den korta säsong det handlar om. Om vi tvingas lägga ner butik och krog så faller stugbyn automatiskt, säger Arne Johansson.
Krogen och stugbyn har nu överlåtits åt en entreprenör som också bor på plats vid Ernsviken där butik och krog ligger innanför ångbåtsbryggan.
Arne Johansson betonar att detta handlar också om arbetstillfällen i en glesbygd som ligger 5,5 mil från Globen och har reguljär båttrafik 10 veckor om året och saknar kontinuerlig postgång
Det rörliga friluftslivet i södra skärgården kan också glädjas åt fördjupningen av Ryssundet. Nu skapas möjlighet för en spännande ringlinje för ötrafiken i södra skärgården. En utökad persontrafik stimulerar skärgårdskrogar och butiker och höjer också servicegraden för de bofasta.
Om det planerade djupet i rännan blir 2,5 meter blir det farbara djupet tillräckligt för att den ordinarie skärgårdsbåten ”Utö Express”(djupgående 1,5 meter) fortsätta efter nuvarande slutanlöp på Ålö upp genom Ryssundet mot hamnarna på Utö och vidare mot Årsta Havsbad.
För oss boende i detta vackra skärgårdsområde så kan en ny ringlinje innebära utökad båttrafik till en ö fått ett utökat antal fastboende (5 personer) året runt. De bofasta på ön kan bättre komma till och utnyttja servicen i Nynäshamn. Skärgårdsturister kan sommartid erbjudas ökade resmöjligheter i Södertörns vackra och unika skärgård.
Under sommarsäsongen från april till november har Waxholmsbolaget noterat cirka 5 000 av- och påstigningar på Norrö Brygga som ligger i Aspösundet. Den reguljära vår-sommar-hösttrafiken körs av Utö Rederi AB med båten ”Utö Express”.
Vintertrafiken från december till april körs av Nynäs Sjötrafik AB med den isförstärkta ombyggda bogserbåten ”Bamse” och ”Hulken”. De bryggor som trafikeras är Nynäshamn-Nåttarö-Aspö-Norrö-Rånö (Ernsviken) – Ålö tur och retur.
Sommaren 1719 genomförde ryska flottstyrkor ett härjningståg efter Sveriges östra kust från Bråviken i söder ända upp till Gävle i norr. I storleksordningen 20 000 svenskar blev hemlösa. Sju städer, tio stora bruk, flera kyrkor och större gods, och hundratals gårdar och hemman plundrades och lades i aska.
Ryssugnarna i Stockholms skärgård på öarna från Arholma i norr till Landsort i söder är idag de enda synliga resterna av det som påminner om denna sommar då skärgården härjades av ryska inkräktare.
Ryssugnen vid Skutviken på Rånö har beskådats av många seglare som sökt natthamn. Stenhögen har sannolikt plockats runt många gånger genom historien.
I dessa ugnar bakade ryssarna sitt bröd under sin förflyttning genom skärgården. Ugnarna är byggda i natursten och varierar i storlek och utseende. Sannolikt gräddades ett enkelt bröd vars deg inte knådats eller jästs. Gräddningen tog inte så lång tid eftersom många skulle utspisas. Att grädda bröd på heta stenar är en urgammal metod som fortfarande används i flera länder.
På öarna omkring Nynäshamn finns ett flertal ryssugnar. 62 har inräknats på Utö, 59 på Rånö och Nåttarö och vid Älvsnabben finns några.
Ett annat exempel på ett fornminne från året 1719 är ”Luddes stuga” vid Fagerviken i Nynäshamn. Det sägs att det lilla huset byggdes upp på nytt samma år efter att det bränts ner av ryssarna. Kvar på tomten låg timmer som var avsett för ett fähus som inte brunnit upp och som nu sägs finnas som material i den stuga som vi idag kan betrakta på vägen ut mot vackra Strandvägen.
Det gamla torpet Sand med ”Luddes” stuga tillhörde en gång Nynäs Gård men ägs idag av Sotholms härads Hembygdsförening i Nynäshamn. Smeknamnet ”Ludde” syftar på siste hyresgästen – Carl Ludvig Samuelsson – som flyttade dit i början av 1900-talet där han bodde till 1935 då han hittades död på golvet i stugan.
Ett påtagligt bevis för rysshärjningarna på Södertörn inom Nynäshamns kommun finns på kungliga biblioteket i Stockholm. Det är tsar Peters manifest, en fem sidor långt aktstycke med en anteckning på holländska som säger att det är ett originalmanifest som ryssarna lämnade kvar på Torö efter att ett hus bränts ned.
Manifestet fanns på Herrhamra gård som 1719 ägdes av släkten Hildebrandt. Maria Dorotea Hildebrand var gift med holländske ministern Hendrek Wilhelm Rumpf som antas ha skrivit noteringen.
Torö brandhärjades den 18-19 juli 1719 och då brändes Herrhamra gård ner till grunden. Av bebyggelsen lär endast Östra Oxnö gård och ett hus på Revskär sydväst om Torö blivit kvar efter härjningen.
Tsar Peters manifest satt uppspikat på ett träd och var skrivet på rådbråkad svenska som sannolikt dåtida skärgårdsbor hade svårt att förstå. Budskapet var tydligt:
”Vi att med all vår makt under Guds bistånd företa och fortsätta Våra krigsoperationer in till de innersta av Sveriges länder, men för den ruin och i synnerhet oskyldig blodsutgjutelse som skulle orsaka rikets inbyggare därav vi för Gud och hela den hederliga världen ha urskuldat Oss med detta uppriktiga förslags offentliggörande; vartill Vi anropar Gud till vittne och lägger allt ansvar på dem, som av särskild lust och intresse hindrat fredens genomförande”….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar