måndag 4 januari 2010

Sjövet: Ensam jorden runt











Vem var Joshua Slocum?
Den frågan dyker upp ibland hos oss fåtöljseglare. Slocum som var amerikansk sjökapten påbörjade den 24 april 1895 sin ensamsegling med båten ”Spray” runt jorden. Tre år senare klockan ett på natten den 27 juni 1898 kastades ankaret utanför Boston på den amerikanska ostkusten. ”Spray” hade då seglat 46 000 sjömil (cirka 85 000 km) och var i sjövärdigt skick, vilket betydde tät i skrovet. Slocum blev den förste ensamseglare jorden runt – och han var inte ens simkunnig.
När elva meter långa ”Spray” var på gång under segel var Joshua Slocum en lycklig sjöman som njöt av seglingen utan några ambitioner att slå rekord.
”Det underbara havet fängslade mig från första början. Att kämpa mot elementen är sannerligen ingen barnlek, när havet är på sitt mest storartade humör. Då måste man känna havet och dess lynnen och veta att man känner dem och inte glömma att havet blev till för att segla över”, skrev han i sin bok Sailing alone around the world (Ensam seglare jorden runt).
37-fotaren ”Spray” vägde sexton ton och var mycket kursstabil, vilket var en förutsättning för att skepparen skulle få några timmars sömn. Seglen ställdes in så att ”Spray” styrde sig själv dygn efter dygn, ibland veckor i sträck.
Första hamnen efter överfarten från Nova Scotia var Fayal på ögruppen Azorerna där Slocum föråt sig på plommon och blev magsjuk.
I Gibraltar ändrade han den planerade rutten efter piratvarning av brittiska flottan. I stället för Medelhavet och Suezkanalen seglade ”Spray” efter Afrikas västkust mot Kap Verde- öarna. Utanför Marockos kust var han nära att bli kapad av lömska pirater, men Slocum hade tur. Piratfartyget skar i en väldig våg och tappade masten.
”Spray” seglade vidare genom ”doldrums”, de ekvatoriala stiltjebältena, men kursen sattes mot Sydamerikas ostkust och mot de stormiga farvattnen nära Kap Horn. I Magellans sund skyddade han sig mot Eldslandets nyfikna indianer med hjälp av vassa spiknubb som han strödde ut på däcket. Objudna barfotagäster ”ylade som en flock hundar” enligt Slocum.
Efter ett uppehåll på Fernandezöarna satte han kursen mot Samoaöarna. När han ankrat i Apia frågade tre fagra kvinnor i en kanot om Slocum hade ätit upp resten av besättningen, eftersom han var ensam ombord. Han svarade att han kommit ensam för att få höra dem sjunga och de svarade ”O, talofa lee” och började sjunga. Slocum möttes med stor gästfrihet av öborna och återgäldade med att bjuda hövdingen på salt fläsk i kajutan.
Australien var nästa mål för ”Spray”. Landets utforskades ända ner till Tasmanien innan ensamseglingen fortsatte västerut genom sundet Torre Strait mellan Nya Guinea och Australien. I juletid år 1897 rundade ”Spray” Godahoppsudden, Afrikas sydspets, och fortsatte över Atlanten via Sydamerikas nordöstra kust upp mot slutmålet hemmahamnen i Boston.
Joshua Slocum återstående liv blev inte lika lyckligt. Åtta år efter sin historiska världsomsegling satt han i fängelse drygt en månad misstänkt för ofredande av en tolvårig flicka ombord i ”Spray”. Han erkände sig skyldig till otillbörligt närmande och frigavs.
Tre år senare den 14 november 1909 avseglade han ensam med ”Spray” från Vineyard Haven med kurs mot Sydamerika och floderna Orinoco och Amazonas. Slocum var 65 år och i dålig kondition. Han led av svimningsanfall sannolikt med slag av en lodlina mot huvudet år 1896. ”Spray” var inte i samma sjövärdiga skick som nio år tidigare. Det blev Slocum sista segling. Båt och skeppare återfanns aldrig.

2 kommentarer:

  1. Ohoj fåtöljseglande vänner!
    Slocums bok om sin världsomsegling är väl vära att läsa aå här 100 år efter att han försvann ur jordelivet. Slocum är en god berättare som lämnar ut sig själv. Nyfikenhet och tålamod tycks ha varit hans främsta drivkrafter i denna strapatsrika segling. Han kunde till exempel sitta till rors i 30 timmar utan knot.
    "Dagarna flöt fram ljusa varhelst mitt fartyg seglade, skriver han i slutet av sin bok som bland annat kom på svenska år 1977 i serien "En bok för alla".(Litteraturfrämjandet) år 1977.

    SvaraRadera
  2. och varför inte låta Anders Granström berätta på svenska?: Pratboken på en mp3-skiva

    SvaraRadera