Snabb motorbåt - största hotet mot kajakpaddlaren!

En snabb motorbåt med förare som har dålig utkik föröver är det största hotet mot kajakpaddlaren. Det säger Gurra van kajakpaddlare som jag träffade på gång till höstens Storbåtmässa. Det blev i stället ett lärorikt samtal om den naturupplevse som väntar den som vågar paddla kajak i ytterskärgården. Säkerheten har högsta prio nära vattnet.

Vilken typ av farkost har det lättast att ta sig in i grundfyllda vikar i vår natursköna skärgård? Svar – havskajaken. I jämförelse med dagens moderna stora djupgående fritidsbåtar så har paddlaren det lättare att ta sig fram med kajakens ringa djupgående. I kajaken gäller så kallad ”måsnavigering” det vill säga att Skärgårdshavet är farbart så länge inte måsarna bottnar med sina små fötter.
Att paddla kajak är en fantastisk naturupplevelse, berättar Gurra – en 41 årig sjövan paddlare som inte drar sig för att ge sig till sjöss i smällkalla vintern och att använda pannlampa om dagen blir mörk och sikten sämre innan han landstiger. Senaste säsongen har han ensampaddlat cirka 300 sjömil upp och ner i Stockholms skärgård. Sollata dagar med bleke avlöstes av ostadig väderlek med kulingar och krabb sjö som utmanade sjövanan och inte minst armmusklerna. Vinden kan vara hård i ytterskärgården. En natt på en kobbe söder om Bullerö pep det i så pass att tältet höll på att blåsa i sjön.
Fråga: Är då inte kajakpaddling rena självmordsuppdraget? .
Svar: Allt vi gör kan innebära risker. Det är bra att ha en plan om något händer.
Han berättar om den utrustning han har ombord i sin finska kajak och vilket säkerhetstänk som gäller.

Senaste investeringen var en gul torrdräkt för så där niotusen spänn som ska skydda honom någorlunda om han råkar kapsejsa i det kalla vattnet. Då gäller det att ta sig upp i kajen. I bra lägen klarar han en eskimåsväng det vill säga att liggande upp och ner i vattnet med en kraftig knyck på paddeln få upp kajaken på rät köl igen.
En annan metod att klara en kantring är att sätta en gul påse med luft i på ena paddelbladet och sedan lägga paddeln bakom sittbrunnen. Den luftfyllda påsen – flottören – ger den vattenfyllda kajaken tillräcklig stabilitet för att den nödställde paddlaren skall kunna häva sig upp i sittbrunnen. Innan ombordstigningen från vattenytan skall vatten i sittbrunnen länsas med hjälp av en fast länspump med tvärhandtag som påminner om en cykelpump.
Gurras säkerhetsplan har övats in under varma dagar i varmt sjövatten i någon vik med att par meters bottendjup. En liknande övning i kyligare vatten stärker självförtroendet. Till saken hör att kajaken är flytsäker det vill säga skrovets vattentäta sektioner fyllda med luft ger bra flytkraft.
Varje sektion i kajaken, för och akter om sittbrunnen, fungerar som stuvutrymme för allehanda utrustning. Utrustningens vikt och placering påverkar kajakens trim det vill äga djupgåendet för och aktern som i sin tur påverkar kajakens uppträdande under paddling. En liten radio gav rapporter om vädret. En anhörig iland skickade dagliga väder-SMS på mobilen.
Tältet är ett Hilleberg som inte är det bästa för jordlösa skärgårdskobbar och nästa investering kan bli ett kupoltält med cirkelstag bara att förankra med stenar en i varje hörn.
Provianten är vanlig husmanskost som tål några dagars lagring nära vattnet i en kajak. Varierad kost med mycket fibrer och frukt finns alltid på matsedeln. Gröt kokas varje morgon på ett campingkök. Vattenflaskan ligger under en gummisnodd på fördäck bredvid sjökort, kompass och vattentät klocka. Reservpaddlarna ligger säkrade på akterdäck. Säkerhetssnöre sitter på den paddel som används för tillfället.
På fötterna varma mjuka dojor i ett exotiskt material och i reservspecialhandskar som täcker runt paddel och händer om det är kallt. Solglasögon med säkerhetssnöre och skärmmössa för att skydda mot solen kompletterar den personliga utrustningen.
Sommartid paddlar han helst i t-shirt. En dagsetapp kan vara upp till tio timmar med en fart av ungefär tre knop i snitt och även om paddeltagen är lugna och rytmiska så ställer det krav på kondition och styrka och kroppen som avger mycket vätska kräver hela tiden påfyllning
Fråga: Är det inte säkrast att paddla så nära land som möjligt?
Svar: Nära stränder i skärgården blir det ofta baksjö som slår ut kort och oregelbunden. Om en kapsejsning inträffar är det bättre att ligga en bit ut från stranden för att hinna ta sig ombord i kajaken. Risken är annars att driva iland och få skador på sig själv och kajaken.
Fråga: Är inte kapsejsning den största risken för den som paddlar kajak?
Svar: Det är att bli påkörd av en snabb motorbåt! Många båtförare har dålig koll på vad de har framför stäven, och de följer inte sjövägsreglerna.
En kajak med sina låga fribord syns dåligt när det går lite sjö. En solglittrig dag i motljus kan det vara riktigt svårt att upptäcka kajaken, liksom i mörker och nedsatt sikt. Gurra har självlysande paddelblad som syns i mörker. Men oron finns alltid där när en farled skall korsas och en motorbåt kommer dånande. Håller skepparen den behöriga utkik som sjölagen kräver?
Flytvästen är en viktig säkerhetsdetalj. Den skall vara smidig med stor flytkraft och indragen vid axlarna för att ge plats åt armarna under paddling. Tydliga reflexer och rymliga fickor är ett plus.
I somras paddlade Gurra sydvart upp farleden mot i Södertälje och runt Mörkö och vidare genom skärgården och Dragets kanal mot hemmahamn. Andra paddelturen gick nordvart via utsidan på Utö utanför Fjärdlång genom Villige och upp mot Bullerö och Sandhamn. En lugn dag paddlade han ensam ut till Gunnarstenarna ute i havet.
Fråga: Vilket är annars mest störande problemet vid långpaddling? Får du inte ont i baken?
Svar: Nej det är inte så farligt men att kissa utan att behöva gå iland kan vara jobbigt.
Han brukar kissa under gång i ett tomt mjölkpaket. Kravet på nya torrdräkten var att det skulle finna en lucka framtill så att det lättare att kunna kissa utan att dräktens funktion sattes ur spel. Det löste sig.
Nästa mål för långpaddlare är att nästa säsong paddla från Kalmar upp efter kusten till Stockholms skärgård och tangera ”Båtfyran” som lockar båtfolket sommartid.