Båtspaning: HOLLÄNDSK TVÅMASTARE I NYNÄS!

Den holländska tvåmastaren Aphrodite ligger just nu i Nynäshamn med babords sida till kaj. Den holländska skeppsbyggartraditionen är stark vilket detta fartyg representerar. Ship Shape Dutch Fashion!
  Hon förefaller vara på resa efter kusten. Bilden är från tidigare anlöp i Oskarshamn.
  Vilken typ av segelfartyg är hon? En fråga som kom upp på bryggan. Jag skulle definiera henne som skonertbrigg då hon har råsegel på båda masterna. Möjligen kan hon också definieras som brigg - en tvåmastare med råsegel på båda masterna. En fullriggare har minst tre master med råsegel på samtliga.
  Nu har Aphrodite seglat vidare. Goda vindar önskar vi henne.

Nynässpaning: 40 ÅR SEDAN VI FASTNADE MED ANKARET

Bildtexter: Överst Bergers åkeri som revs och blev radhus i kvarteret Hjorten 1973. Mittbilderna visar hamnen i början av 70-talet med dåtidens trålare som ofta landade fisk i hamnen. Notera de vackra träbåtarna som ännu var ett normalt inslag i hamnbilden. Nederst författaren på nya Havstrappan. I bakgrundet Ostindiefarare Göteborg på besök och dåvarande kommunalrådet Ilija testade vevlingarna i stormasten. Året var 2008.
_____________________________________________
  I vimlet på havstrappan i Nynäshamn denna vackra sommar med glada turister styr minnet 40 år tillbaks då vi flyttade hit och sedan blev kvar här.
  Allt började en regnig augustidag då vi anlöpte med båt som vi tagit oss kusten runt genom Göta Kanal och sedan vi Danmarks öar och Bornholm. Vi var trötta efter två månaders liv i en båt. Vi rundade kumlet och smög sakta in mot kaj där det låg ett ruckel som visade sig vara stadens båtfirma Norberg&Nilsson.
  Vi släppte ankaret akter och fastnade direkt i någon halvsjunken surstock som låg utanför den rangliga ponton som markerade Nynäshamns Gästhamn.
 - Vilken håla har vi nu hamnat i, gormade skepparen som efter backmanöver och avhåll på en knap lyckades få loss ankaret som släppte det längre in.
  I början av resan träffade vi en annan båtfamilj i Västra Stendörren utanför Nyköping. De var från Nynäshamn och hade liksom vi två grabbar som snabbt fan varann och latjade med gummibåten. Vi var inblåsta och kom att bli goda vänner och familjen som var från Nynäshamn bjöd in oss till ett besök.
  Så nu låg vi här i hålan på sensommaren 1972 och undrade var vi skulle ta oss till. Vi traskade i vattenpölarna upp mot centrum som var tvärdött så när som, några kunder på Konsum vid Alkärrsplan. Om inte minnet sviker så låg en EPA affär i hörnet Fredsgatan-Centralgatan.
  Vi fortsatte resan in mot Stockholm. Familjen bodde i Sundbyberg och hade båten i Bällstavikens segelskap i Bällstaån som kallades "Marabou River" i folkmun då den stora chokladfabriken låg längre uppströms.
  Hösten 1972 hittade vi en annons i DN på ett nytt radhus i Nynäshamn. Vi åkte ner och betalade handpenning till byggaren Niklasson och våren 1973 flyttade vi in i radhuset som ligger i Bergers Backe, Centralgatan där den tidigare låg ett åkeri.
  På den vägen är det 40 år år 2013 senare när jag passerar hamnen. Norberg&Nilssons ruckel som tydligen fungerade utmärkt som serviceverkstad är borta. Inte mycket är sig likt.
  Det sägs att nostalgi urholkar själen. Må så vara men i Nynäshamn har det mesta blivit bättre med åren - inte minst i hamnen där det alltid händer nåt. 

Båtspaning: HÖG PULS I NYNÄS!

      Pulsen är hög i Nynäshamns gästhamn som räknat in över 100 gästande båtar per dygn. Den nya piren har blivit ett lyft både som fungerande vindskydd för nordliga vindar och som förtöjningsplats långsides för större lyxyachter. I övriga hamnen full med gästbåtar. Turbåten Utö Express går dagligen förbi badstränderna i Nåttarö och vidare mot Ålö där en buss väntar för en gratisresa till Utö och Gruvbryggan. Det rapporteras att bussen är fullsatt för det mesta.
  Havstrappan vid Rökeriet har blivit en ny mötesplats för turister och nynäsbor som vill ta sig en glass eller en öl och någon fiskrätt. Vissa kvällar spelas det musik också. Festligt fullspikat, är det verkligen.
  Grattis Nynäshamns kommun som förhoppningsvis får lite klirr i kassan. Att Nynäshamn blivit ett av länets pop

uläraste skärgårdsstäder med fri horisont går inte att ta miste på. 
  Flaggan i topp!

Båtspaning: MINISTER VILL HA KÖRKORT FÖR VATTENSKOTER

  Körkort för vattenskoter enligt modell som fär EU-moppe, föreslår infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) med anledning av sommarens svåra olyckor med denna snabba vattenleksak.
  Mer att läsa om bland annat smitningsolyckan finns på bloggen 2013-06-04.

Båtspaning: VADÅ - FLYTER INTE BÅTEN?

Vadå - flyter inte båten? frågar sig många båtfarare när de ser denna bild. Nej - den flyter inte om det kommer in vatten. Båtar över 6 meter i skrovlängd sjunker om de vattenfylls och inte har några vattentäta skott inombords.
  Båtindustrin sa nej till högre flytsäkerhet för större båtar - och gav plats för mera utrymme. Frågan är om ändå inte inbyggd flytsäkerhet tar liten plats om den läggs under skarndäck och andra outnyttjade utrymmen inombords.Men det kostar en slant förståss.
  I dagen båtbransch som nu genomlider en härdsmälta av aldrig skådat mått - kanske flytsäkerhet kan bli ett marknadsföringsargument. Det skulle ge den mer aktive båtfararen mer trygghet ombord.

Båtspaning: VRÄKIGASTE LYXBÅTEN

  Här en bild från tyska Bremen som visar den sannolikt största lyxyachten i världen - 183 meter i skrovlängd. Båten Azzarn är beställd av en anonym miljardär i Mellanöstern till ett pris av 4 miljarder kronor. Näst största lyxyachten ägs av en rysk miljardär sägs det. Någon i kungafamiljen i Saudiarabien uppges obekräftat vara köparen. Båten är ritad och konstruerad av företaget Lurssen och har har tagit fyra år att bygga. 
  För oss vanliga båtmänniskor som har en 5 meters snurrebåt är dessa båtar surrealistiska. Hur som helst kräver 183 meter båt en skeppare som är spantad för traden. Möjligen är lyxyachten tänkt att bogsera kaj - vilket inte är ovanligt för så kallat "båtfolk"på den nivån.
  Om nu denna lyxyacht är störst i världen så aspirerar den samtidigt på att vara fulast i världen. Dessa dataanimerade designade båtar saknar all själ i sina skrov icke sjömässigt konstruerade och byggda. Möjligen kan den långa vattenlinjen skapa goda gångegenskaper och ge ringa svall. 
  Vilken maskin hon har vet jag inte men ska försöka återkomma i den frågan. En båt för 4 miljarder som inte är miljöanpassad till max saknar allt värde. Maskinen lär vara på 94 000 hästkrafter så min 20 hästkrafters snurra får slänga sig i väggen.

Fredsspaning: CARLSKRONA SKYDDAR MOT PIRATER

 Marinens stödfartyg i tredje sjöstridsflottiljen HMS Carlskrona seglar nu som eskort för sjötrafiken utanför Somalias kust. Det svenska örlogsfartyget uppges ha avvärjt försök från somaliska pirater att ta över fartyget.
  HMS Carlskrona ingår i projektet Navfors Operation Atlanta tillsammans med andra länders örlogsfartyg som försöker skydda FN-transporter av proviant till den svältande befolkningen i Somalia som i  nuläget inte är en fungerande rättsstat.
  HMS Carlskrona har en beväpning av 40 mm kanoner och kulsprutor. Ombord finns också sjukvårdsutrustning även för intensivvård.
  

Fredsspaning: VAD GÖR SVERIGE I MALI!?

Den svenska insatsen i den nordafrikanska republiken Mali har inneburit stöd till Frankrike genom bidrag med transportflyg avsedda för materialtransporter och trupp. 15 svenska militärer skall och hjälpa till att utbilda och träna den maliska armén.
  Den franska interventionen i Mali inleddes i våras med luft och markoperationer. 2 500 franska soldater deltar. Syftet är att oskadliggöra den islamitiska gerillan med koppling till terrorgruppen Al.Quaida som under 2012 tagit över stora delar av norra Mali.
  Frankrike har också haft stöd av US vars drönare nyttjats för spaning i det aktuella stridsområdet. 
   Mali är en tidigare fransk koloni som fick självstyre 1959 och som sedan dess upplevt flera militärkupper och interna stridigheter.
Sedan 1960 har landet drabbats av ett antal utbrytningsförsök från den norra delen av landet.
  I januari 1912 genomfördes en kidnappningsaktion mot utländska arbetare i Algeriet som en vedergällning för att Algeriet upplåtit sitt luftrum år bland annat Frankrike för den pågående insatsen i Mali.
  Den svenska insatsen skall ses mot att EU-länderna sluter upp jämte Frankrike och den svenska insatsen skall vara avslutad den 31 maj men åtföljes nu av stöd till utbildning och träning av den maliska armén. (Källa: Vårt försvar - för fred, frihet framtid m.fl.)

Fredsspaning: KLARAR SVERIGE EN DRÖNARE?

 Klarar den svenska alliansfriheten att ta hand om en drönare? Svaret på frågan är intressant de förarlösa drönarna blir ett alltmer tydligt inslag i den moderna krigföringen.  USA som har ett tiotal baser i den östra hemisfären som kan styra drönare mot fientliga mål inte minst i Pakistan, Afghanistan, Libyen, Jemen och Somalia. En drönare har till och med lyckats landa på ett av USA: s hangarfartyg i Nordatlanten. 
  De flesta drönaroperationer handlar om spaning mot misstänkta fiender. Ett fåtal är riktade med missiler för att likvidera misstänkta fienden. Folkrättsligt är naturligtvis drönarattackerna helt förkastliga - på samma sätt som självmordsbombare spränger oskyldiga människor i luften. 
     Men vem skall ställas till svars?
  Ett möjligt drönarscenario i Sverige skulle vara att en drönare upptäckte från luften en misstänkt fientlig cell som förberedde i terroristattentat. USA meddelar den svenska regeringen om detta - och vad händer sedan. Skall Sverige ta hand om problemet? Blir det polis i så fall insatsstyrkan som skall sättas in? Finns militär styrka att hantera problemet? 
  Sverige kan fungera som terroristbas vilket den fasanfulla sprängincidenten i Stockholm den 12 december 2010  och som slutade med att självmordsbombaren sprängde sig själv. Denna terroristhandling visade dock att polisens redskap för att hantera sådana händelser är bristfällig. Det kan gälla att ta hand om hundratals döda och skadade.
  Ur ett drönarperspektiv är det svenska luftrummet intressant. En drönare kan spana från 10 000 meters höjd kommer då ett svenskt flygplan gå upp och avvisa det?
  I den aktuella försvarsdebatten som fortfarande handlar om ett alliansfritt Sverige måste drönarperspektivet vägas in.
  Förarlösa drönare har också kommit till Europa och visas på den pågående mässan på Bourget i Frankrike. USA och Israel är de länder som dominerar drönartillverkningen som är på väg att bli en miljardindustri, enligt DN.
  Dragplåstret på flygmässan är en Heron-drönare för mellanhög flyghöjd och lång räckvidd.
  Vid konflikten i Mali där också svensk militär var med i periferin så lånade USA ut drönare till den franska militären för att den inte skulle famla i ovisshet om vad fienden sysslade med. Resultatet är att fransmännen beställde tolv amerikanska Reaperdrönare  för nära sex miljarder kronor. Drönarutveckling har gett den traditionella vapenindustrin skrämselhicka, enligt bedömare.
  Drönararna ses av vapenindustrin som ett genombrott som jämförs med när kulsprutan kom på 1880-talet och orsakade massdöd på slagfälten innan militären kunde utveckla en bättre taktik för att minska förlusterna. Medel och motmedel är de faktorer som traditionellt  finns inom vapenindustrin som nu kan skapa ett nytt område för att slå ut eller störa drönarna.
  Sverige har inte något aktuellt drönarprojekt men svenska Saab finns med i periferin i pågående forskningsprojekt.
   

Fredspaning: RYSK STORÖVNING I ÖST!

   Ryska försvarsmakten genomför nu en storövning med cirka 160 000 man vilket motsvarar cirka 10 brigader, rapporterar media i väst. Utöver trupp deltar 1 000 stridsvagnar  och 130 bepansrade stridsfordon. På den marina sidan deltar 70 ryska örlogsfartyg ur Stilla Havsflottan.
  -Vi riktar oss inte mot någon speciell nation, säger den ryske försvarsministern Sergej Shogu i ett uttalande. Den stora förbandsövningen görs för att bland annat träna soldater och befäl i samordning.
  Ryska försvarsmakten planerar en storövning i september som då ska riktas mot väst. Det aktuella övningen i öst med Kina som övningsparter ger en motsatt bild av vad svenska försvarspolitiker hävdat att Ryssland ligger lågt med militära övningar. Västliga bedömare menar att den senaste övningen ligger på samma nivå som övningar under sovjettiden.
  Att Ryssland nu visar och vässar sin militära förmåga kan också ses mot bakgrunden att ökningen av de ryska försvarsutgifterna i delar av BNP har stiger från 15,7 procent till 22 procent. 
    Upprustningen bör också ses mot bakgrund av att den ryska militära förmågan var kraftigt nedsatt efter det kalla krigets slut. Förmågan att för krig visade sig dock vid Georgienkriget 2008 som rubbade den internationella synen på de ryska intentionerna.
.

Fredsspaning: SVENSK TRUPP TILL NRF!

  Sveriges regering anmäler intresse för att öva med och bidra med enheter till försvarsalliansen Natos snabbinsatsstyrka NRF. Det uppger försvarsdepartementet som har skrivit ett brev till Nato-chefen. Socialdemokraterna har

 givit grönt ljus för regeringens intresseanmälan och Peter Hultqvist (S) ordförande i riksdagens försvarsutskott har signalerat det som positivt att få delta i kvalicerades övningar med andra länder i närområdet.
  Försvarsminister Karin Enström (M) säger att syftet är att fördjupa samarbetet med Nato och att kunna få vara med i mer avancerade övningar. Ett svensk deltagande ligger inom ramen för snabbinsatsstyrkan (NRF).
  NRF står för Nato Responde Force eller Rapid Reaction Force och järmförs med fredsframtvingande förband som Euro-kåren och fransktyska brigaden,
  NRF består av vältutbildade soldater med lätt beväpning som skall sättas in snabbt med någon timmes varsel för att säkra och hålla en position. Det kan vara evakuering av en ambassads personal. Förbandet saknar stridsfordon och tyngre vapen och bygger sin logistik på avancerad spaning och mörkerhjälpmedel.

Ubåtskrisen: EXPRESSEN OCH U137:AN

 Ubåtskrisen under 80-talet sammanfattas idag av Expressen och för oss som var på plats och försökte förstå vad som hände är det klart läsvärt.
  U137:an grundstötning i Gåsefjärden oktober 1981 var en utlösande faktor  men ubåtskränkningarna hade pågått tidigare med vapeninsatser bland annat i Stockholms ytterskärgård vid Huvudskär 1980. 
  En detalj som tas upp i Expressens ubåtsbilaga var det sjökort som besättningen på ubåten visade först när den svenska sjöofficeren kom ombord. Det syntes ha varit ett detaljerat sjökort över Blekinge skärgård vilket i så fall var ett indicium på att ubåtsbesättningen visste var de var, och i så fall medvetet tagit sig in till ett militärt skyddsområde.
  Sjökortet försvann snabbt då en  rysk officer upptäckte "misstaget" och Det första sjökortet ersattes av ett sjökort med den danska lilla klippön. Christiansö nära Bornholm  som tänkbar plats för grundstötningen.
 Någon sjöförklaring under ed blev det aldrig - det görs inte på samma sätt i militära sammanhang som i den civila sjöfarten så sanningens söks under ed med förhör med de inblandade.
  Klart läsvärd är Expressen idag om den tid under det kalla kriget då alliansfria Sveriges hopp om en kärnvapenfri zon i Norden gick upp i rök. 
    U137:an hade kärnvapentorpeder ombord och befälet hade order att spränga ubåten om svensk militär försökte storma.
  

Miljöspaning: SAMHÄLLSPLIKT FÖR KATASTROFER?

    
Är det dags att införa samhällsplikt för att kunna hantera miljökatastrofer typ stora översvämningar och snöstormar?
  Frågan har diskuterats tidigare då den allmänna värnplikten fortfarande fanns. Tanken var att utrusta speciella miljöförband som i utsatta lägen skulle hjälpa utsatta människor. Det finns goda exempel på att till exempel arméns bandvagnar - världsbästa enligt många - har hjälp isolerade byar på landsbygden med mer i snöstorm och annan elände när normala civila fordon kört fast. Möjligen kan båtar från arméns brobyggare komma till nytta?
  "Samhällets beredskap dålig för att möta extremt väder" skriver idag Ber Bolind, Torbjörn Magnusson och Björn-Ola Linder på DN:s debattsida. Skyfallen i Sverige har ökat de senaste 40 åren. Staten måste ta ett större ansvar för att finansiera klimatanpassningen.
  Enligt experter råder det ingen tvekan om att klimatet håller på att förändras, och att vi tydligare kan se verkningarna här i Sverige. Vi måste räkna med både ökad nederbörd och högre vattennivåer i hav och vattendrag. Vattenkvaliten i sjöar och vattendrag kommer att försämras och det kan hota tillgången på dricksvatten. Fastigheter för hundratals miljoner riskeras att förstöras av översvämningar och jordskred. Det gäller att klimatsäkra utsatta byggnader och viktig infrastruktur genom att till bygga vallar. Det kan bli dyrt men det kostar ännu mer att återställa förstörda hus och byggnader. 
  Klimat- och sårbarhetsutredningen har pekat ut områden längs Vänern, Göta älv och Mälaren som särskilt sårbara.
  Hur samhällstjänst skall lösas juridiskt får experterna grunna på. Vi har ju en pliktlag - skolplikten. Överstyrelsen för civil beredskap finns den?
    Klart är att civila räddningstjänsten måste förstärkas. Den kan omöjligt lösa stora uppgifter.

Almedalen: TY(S)T OM FÖRSVARET!

    
    Sista dagen i Almedalen på Gotland var socialdemokraternas. Huvudpunkten var naturligtvis partiledaren Stefan Löfvens tal. Han nämnde aldrig försvarets problem utan fokuserade helt på skolan, elever, och lovade satsningar på utbildning och lärare. Det är lätt att hålla med honom om det mesta. Att kunna skriva, läsa och räkna är grundläggande för att kunna fortsätta i livet, skaffa sig ett jobb att trivas med, och i slutänden kunna klara sig själv. 
  Skolan lär bli en stor valfråga nästa år där konfliktytorna mellan blocken kommer att stå om hur det skall finansieras.
  Löfven nämnde ingenting om försvarets problem trots att partiet är ordförande i försvarsutskottet. Ur sysselsättningssynpunkt var det synd då försvaret lider brist på unga som vill utbilda sig till militärer. Många hoppar dessutom av efter några år.
  Löfven nämnde eller ingenting om vilka partier han kan tänkas regera med. Det måste blir V som vill ha allmän värnplikt och MP vars agenda om försvaret är okänd. Det enda jag kan tänka på var när partiets grundare Per Garthon vägrade att inställa sig till ett repmöte för många år sedan och gjorde det till en stor fråga i media. Det var så länge sedan att det är glömt.
  Med tanke på den eskalerande konfikten i Egypten och Syrien, etniska konflikter i Afrika, Israels utsatthet inklämd mellan sina fienden med mera. FN som nästan uttalar sig varje vecka om någon oroshärd kommer säkert att begära hjälp från Sverige i någon sammanhang. Vi brukar traditionellt traska i FN:s fotspår.
  Försvarsfrågan är ingen valvinnare - det märktes tydligt.
   
  

Almedalen: SPRETIGT OM FÖRSVARET!

  

Bilderna visar symbolen en svensk tiger från beredskapsåren under det andra världskriget 1939 till 1945. I mitten ÖB Sverker Göranson rapporterade att försvaret klarar en vecka om vi blir angripa. Modigt att ge oss denna konsumentupplysning. Nedre bilden -  den typiska svenska stugan på något skär någonstans i Sverige.

-------------------------------------

Nu drar Almedalsveckan mot sitt slut. Mycket intressant har det varit att följa politikerna på denna arena i strålande sommarväder. För ovanlighetens skull kom försvaret att nämnas i försiktiga ordalag. Försvaret är inget man vinner valet på sade förre moderatledare Gösta Bohman en gång när det begav sig under det kalla kriget. Förstod vi egentligen vad som pågick under den till synes fridfulla ytan? Mörkade Överheten?
  I nuläget 2013 inför nästa års val  är de flesta riksdagspartierna utom miljöpartiet beredda att satsa något på vår viktigaste säkerhetsfråga. Till och med vänsterpartiet kan tänka sig att satsa.
  SD och V kan tänka sig återinföra värnplikten som försvann upp i rök efter det kalla krigets slut och det gamla invasionsförsvaret skrotades och ersattes med ett insatsförsvar. De övriga partierna och ledamöter i försvarsberedningen är tveksamma i några fall avvisande. 
   Vad som inte sägs är att det blir sannolikt för dyrt att inkalla och utrusta tjejer och killar. Mot det står den förankrade folkviljan och inte minst vänsterns ständiga skräck för ett nytt Ådalen 31 som då och då dyker upp som ett spöke ut det förgångna.
  Huvudfrågan känns ändå vara Nato. Kan ett litet stort land med 9 miljoner invånare. som Sverige ha råd att satsa på ett eget försvar för att försöka behålla alliansfrihet som syftar till neutralitet i krig? 
    Att utrusta 10 brigader soldater skulle kosta hela försvarsbudgeten ca 42 miljarder kronor, enligt experter.
  Försvarsmaktens samarbete med försvarsalliansen Nato är i nuläget kreativt med deltagande i övningar Partnerskap För Fred utan att vi för den skulle är medlemmar. I  ett skymningsläge så är samarbetet än mer utvecklat. Vi är mer beroende av Nato än vi låtsas om. Är inte detta lite pinsamt?
  Sannolikt kommer försvarsmakten nu att få mer resurser att försöka hitta en linje som ger lite mer för pengarna och lyfta frågan så vi kan visa att vi har en beredskap. Det skall stå den dyrt som tänker hoppa på oss.
  Vi måste visa vår förmåga och inte hamna i nåt dumläge typ den danske missnöjespolitikern Glistrup som föreslog telefonsvarare som sade "Vi ger oss!" när den lede Fi lyfte på luren.
   Låt oss hoppas att statsministerns tal om försvaret som ett "särintresse" ersättes med "riksintresse".
  De stat som inte på ett trovärdigt sätt kan ta han om sina medborgares säkerhet kan inte ta hand om något annat heller..

Almedalen: FÖRSVARET AV GOTLAND I FOKUS

  
    Försvaret av "Hangarfartyget Gotland" har hamnar i fokus under Almedalsveckan. Den strategiskt viktiga ön har idag endast lokala hemvärnet med 454 frivilliga soldater (Översta Bilden) som ska skydda ön i ett skymningsläge. Om det aktuella insatsförsvaret skall sättas in måste all material fraktas ut till ön. Tidigare fasta anläggningar typ KA3 i Fårösund är numera utsålt till civila intressenter. Ön är tom på yrkesmilitärer typ officerare.
  Försvaret av Gotland splittrar moderater M i försvarfrågan. Nuvarande försvarsministern anser planeringen för insatser är tillräcklig med det finns kritiska röster inom partier mot Regeringens sätt att sköta försvarsfrågan. 
  - Moderaterna har tappat i försvarsfrågan , säger den moderate riksdagsmannen Mats Johansson till DN idag.
  Det är ingen nyhet att nuvarande alliansen tappat två försvarsministrar under mandatperioden vilket kan tolkat som skakigt ledarskap i landets viktigaste säkerhetsfråga.
 FP-ledare Jan Björklund har flaggat för ett gruppera luftvärn på Gotland typ Patriot som i Israel framgångsrikt använt mot fientliga luftmål.
  SD-ledare Jimmie Åkesson profilerade sig i försvarsfrågan genom att i sitt tal i Almedalen önska återinföra den allmänna värnplikten som ett sätt att möta den växande kritiken mot landet försvarspolitik. 
  Påpassligt kopplat till eventuellt svenskt Nato-medlemskap skriver Mike Winnerstig fl. dr i statsvetenskap och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin på DN-Debatt (tisdag 2 juli) om vad det skulle kosta statskassan att utrusta en ny heltäckande armé på 30 brigader ca 150 000 man i modern soldatutrustning med personlig utrustning, uniform,, vapen kroppskydd etc. skulle kosta minst 250 000 kronor per soldat - totalt ca 42 miljarder kronor det vill säga hela nuvarande försvarsbudgeten.
   Det gamla lumparsnacket om "kanonmat" håller inte längre då det gamla cykelskyttekompaniet numera till hör den museala världen. Idag handlar krigföring om rörlighet och hög skyddsnivå med splitterskyddade fordon, kvalificerad underrättelsetjänst mm. Eld, rörelse skydd - taktiken grundelement - har fått en helt annan innebörd. Det gäller att kriga helst utan förluster för de egna - vilket det nya hotfulla drönarkulturen inte minst banar väg för.
  En av flera myter som också Mike Winnerststig gör upp med är att om Sverige gå med i Nato skulle kärnvapen placeras i landet. 
    Han betonar att  Nato har inga kärnvapen lika lite som FN eller EU. Dessutom har Nato-medlemmarna Norge och Danmark unilateralt beslutat att kärnvapen inte skall placeras på deras territorium. Norge driver dessutom kampanj för kärnvapennedrustning och om Sverige var med i Nato skulle vi ha ett större inflytande över sådana frågor än vad utanförskapet nu ger oss, skriver Mike Winnerstig.
  Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt sade i en intervju i SVT2 torsdagenskvällen den 4 juli att han vill ha tillbaka allmänna värnplikten för att stärka försvaret. Partiets säger nej till Nato och deltagande i EU:s snabbinsatsstyrka och till den svenska militära insatsen i Afhganistan.