söndag 27 december 2015

Båtspaning: HAR ALLT FÖR SJÖN NÅN FRAMTID?




Fråga: Kollade på sociala media att Stockholms stora båtmässa Allt för Sjön gör reklam för sig redan nu. Mässan öppnar först i mars. Av media framgår också att antalet segelbåtar av större modell har minskat. Nu är det båtmässa i sjön som gäller.
  Det är ganska dyrt för oss som barnfamilj att besöka Älvsjömässan. De båtar vi är intresserade av typ mindre dagtursbåtar hittar vi flera intressanta objekt om på nätet och kan göra ganska bra jämförelser, Att googla har blivit vårt nya insteget till båtvärlden. Det finns en bra båtmässa på Internet!
    Har båtmässan någon framtid i det nya informationssamhället?
"Mässfall ?"

Svar:  Så länge det säljs nöjesbåtar i Sverige så lär Allt för Sjön leva inte minst som en mötesplats för båtfolk olika kategorier. Alla besökare köper ju inte båt, men om de i båtköpartankar så erbjuds möjligheten att jämföra båttyper med varandra. Det finns även möjlighet att göra bra båtaffärer till "mässpris". Båtmässan är ett köptempel inget snack om det. Ordet "utställning" är lite vilseledande.
   Att vissa av de stora segelbåtar valt bort Allt för Sjön beror sannolikt att det är för dyrt att ställa ut. I debatten skymtar också orsaken vara att kunna leverera båtar kommande säsong, båtar som ibland enligt båtpressen har  "ett motiverat högt pris", vilket kan innebära flera miljoner kronor? Vem avgör det?
   Båtbranschen befinner sig sedan länge i ett Limbo någonstans mellan himmel och helvete. Kostymen är för stor - men vem måste lämna båten. Parallellt med en minskad efterfrågan minskar båtfackpressen sina upplagor vilket innebär att annonsintäkterna minskar. Denna bild förstärks av Internet och sajter som tex Blocket som livligt frekventeras av sjösugna båtköpare. 
   Båtköp som en investering i en värdesäkring gäller inte längre. Tvärtom slumpas förstklassiga och välskötta båtar från 80-90 talet bort. Ett nyköpt av en dyr segelbåt innebär ingen värdesäkring jämfört med till exempel ett hus som räknas som fast egendom.
   Tidigare ränteavdrag som båtköparen kunde tillgodoräkna sig under 70-80 talen i kombination med en inflation på upp till 10 procent som åt upp kapitalskulden. Samtidigt steg värdet på exempel hus egna huset och det gick bildlikt talat att får inte en segelbåt mellan bjälklaget och skorstenen. Den tiden är förbi
     Bankräntan och inflationen är fortfarande låg i en ekonomi där krav på ökad amortering ställs från flera aktörer.
   Det är mot denna bakgrund som Nordens största båtmässa Allt för Sjön har att agera emot. I slutänden handlar de svagt positiva tongångarna från båtbranschen om trovärdighet om båtmässan skall överleva som den marina köptempel den är.
  Jag har besökt samtliga Allt För Sjön sedan 1966. Utom förra året för då var jag sjuk. Har inte bestämt mig om jag skall besöka nästa års mässa?

torsdag 17 december 2015

Båt-Fråga: SVÅRSTARTAD SNURRA -VAD ÄR FELET?



Fråga: Jag har en 20 hästars tvåtaktare som blivit alltmer svårstartad. Motorn är ca 15 år gammal och har körts mellan 5 och 10 timmar per år. Varje höst har snurran konserverats och oljan i växelhuset bytts ut. Ett par gånger har snurran fått nya tändstift. Ändå har den blivit alltmer trögstartad. Motorn har ingen elstart och efter att ha ryckt länge för hand så är jag helt slut.
  Vad gör jag? Måste jag sälja motorn eller montera elstart?
"Snurrtrött"

Svar: Mycket talar för att det är skräp i bränslesystemet. Bränslefilter och förgasare bör rengöras och bränsletanken som jag antar är en lös tank. Häll ut all bensin ur tanken genom att till exempel sila den genom en tratt med filter. Öppna sedan tanklocket och försöka göra den tomma tanken så ren som möjligt genom att peta runt med en ren trasa som är surrad kring en lång skrivmejsel eller dito.
  Ta av kåpan och leta rätt på bränslefiltret (Se skiss!) och gör ren det. Försök även göra ren förgasaren. Skruva ihop och när det är dags för första turen är förhoppningsvis snurran mer lättstartad.
Tipsen ovan har jag fått från Anders Nyström i Nynäshamn,(bilden) en lokal expert på service av utombordsmotorer sedan många år.

onsdag 9 december 2015

Fredsspaning: FULKANTIG USS ZUMWALT SJÖSATT





BILDTEXT:  USS Zumwald på kurs mot första provturen i Atlanten. Detta kantiga jättefartyg lär ha samma radarsignatur som en fiskebåt med hjälp av Stealthtekniken.  
  Intressant att jämföra med svenska marinens Smyge (bilden nedan) som kom på 1990-talet som en testplattform för den nya tekniken som skulle göra örlogsfartygen svårare att upptäcka av fintlig radar. Nya korvetterna i Visbyklassen har den nya tekniken.   

Ett av den  världens fulkantigaste örlogsfartyg med oanade militära resurser har sjösatts och provkörts till havs i Atlanten. Båten heter USS Zumwalt - ett nytt amerikanskt örlogsfartyg fullsmockat med högeffektiva vapen som missiler, kryssningsrobotar, artilleri, laservapen med mera. Kan tänkas gå nära en fientlig kust och inleda en högeffektiv förbekämpning på långt avstånd.
  Hon har så kallad "Stealth-profil" det vill säga skrov och överbyggnad är formas så för att ge minsta möjliga radarsignatur till fientlig radar. Det sägs att detta gigantiska örlogfartyg har en radarsignatur som en mindre fiskebåt. I svenska flottan har samma Stelth-teknik utvecklats för våra modernaste kustkorvetter från en prototyp som heter "Smyge". Hon ligger numera i depå som testplattform för olika projekt.
  USS Zumwalt några data:

  • Längd 183 meter
  • Bredd 25 meter
  • Framdrivning 2 st gasturbiner.
  • Fart ca 30 knop
  • Vapensystem: Missiler, kryssningsgrobotar, artilleri. antiubåtsraketer mm.
  • Kostar ca 35 miljarder kronor. Tre båtar skall byggas.




söndag 6 december 2015

Fredsspaning: NYA TYSTA UBÅTEN A 26 PÅ GÅNG!







 Foto: SAAB/Kockums

  Nya svenska ubåten med det korta namnet "A 26" är på gång. Första spantet har börjat skäras (undre bilden) ut hos SAAB/Kockums på varvet i Karlskrona. Det påbörjade arbetet med ubåten innebär att projektet lämnat den animerade världen och blivit en realitet.
  Två ubåtar ingår i uppgörelsen med riksdag och regering. Prislappen är på 8,2 miljarder kronor och leveranstiden är beräknad till åren 2018 - 2019.
  Nya ubåten A 26 är en uppgradering av den aktuella operativa Gotlandsklassen. En nyhet är den stora luckan i stäven där ubåten i undervattensläge kan släppa ut bemannade undervattensfarkoster med dykare för spaning och andra uppgifter. En sådan kan bli att lägga minor på botten en uppgift som tidigare enbart kunde göras med ytfartyg 
  Ubåten har följande mått:

  • Längd 62 meter
  • Bredd 6,75 meter
  • Deplacement 1 600 ton
  • Dykdjup 200 meter
  • 26 mans besättning.
  • 4 st 53 cm torpeder
  • Fart i uläge ca 12 knop
  Ubåten drivs av ett dieselelektriskt luftberoende maskineri som gör att den kan operera långa tiden under vatten utan att synas. Enligt ubåtexperter ligger A 26:an "strax under" atomubåten i förmåga.
   Ubåten Gotland har tidigare samövat som B-styrka (fiende) med den amerikanska flottan US Navy med imponerande resultat det vill säga undgått upptäckt trots kvalificerade spaningsinstrument.

söndag 29 november 2015

Östersjöspaning: ETT INNANHAV I FOKUS!



Östersjön - ett innanhav i fokus. Hotas av miljöförstöring. Ett spänningsfält mellan försvarsalliansen Nato och Ryssland som spänner musklerna. Ett bräckvattenhav som genom århundraden präglats av en kamp om vem som skall ha inflytande,
  Det sägs att Rurik som var svensk en gång på 800-talet rodde uppför floden Neva och grundade den första statsbildningen som senare blev Ryssland.
  Under det kalla kriget på 80-talet var den baltiska kusten rödmålad som en del av Sovjetunionen. Efter murens fall 1989 och unionens upplösning är de baltiska staterna med i både den europeiska unionen och försvarsalliansen Nato.
     Kampen om inflytande växlar.
1719 året efter den svenske krigarkungen Karl XII stupade i Norge brände Tsar Peter svenska ostkusten i fem veckor med sin galärflotta. 
  I dag 2015 fortsätter främmande ubåtar att gäcka Stockholms skärgård samtidigt som vårt alliansfria land har begränsade möjligheter att försvara sig.
  Kolla den fantastiska satellitbilden (Nasa) nyligen fotograferad när månen sken starkt över norra delen av jordklotet. Sverige är som synes största strandägaren från Smygehuk i söder till Torne älv i norr.

måndag 23 november 2015

Båt-Frågan: VINTERFÖRVARING I SJÖN - GÅR DET?






Fråga: Jag bor i Nynäshamn och råkade passera Seglarbryggan i hamnen. Där låg en segelbåt som hade sjunkit till botten. Bara masten och spridarna stack upp. Senare kom en arbetsbåt med kran och lyfte upp båten som såg ömklig ut. Det var ingen is vid tillfället. Är det vettigt att låta båten ligga kvar i sjön under vintern? Vad skall jag tänka på?
  "Vatten över huvudet""

Svar: De flesta båtar sjunker vattenfyllda. Ofta är det genomföringar till motor, disko, toalett, självläns med mera som inte klarar kylan. Även propellerhylsor kan läcka in vatten. Säkrast är att frostskydda genomföringar med till exempel glykol. Se till att slangklämmor kring självlänsar med mera är fräscha så att de inte glipar.
  Allmänt så bör båtägaren veta att en båt byggd i glasfiberarmerad plast tar upp ca 10 procent av sin vikt i vatten varje båtsäsong. Fördelen att ha båten på land är att laminatet får torka ut. Böldpesten som är ett hot mot flera äldre plastbåtar har en tendens att visa sig oftare för plastbåtar som legat i under vintern. Vissa bedömare menar att 75 procent av alla plastbåtar inte minst nere på kontinenten förr eller senare kan drabbas av böldpest. Har du en segelbåt så kolla med ditt klassförbund som brukar ha koll på just denna fråga och kan rekommendera bra åtgärder.
   Slutligen kolla med ditt försäkringsbolag. Det är inte alltid som båtförsäkringen täcker skador orsakade av frost och is.

tisdag 17 november 2015

Mediaspaning: KLARAR BÅTPRESSEN MEDIAKRISEN?






  Ska papperstidningarna försvinna och ersättas av nätet? Kan båtpressen överleva utan att vara traditionella papperstidningar?
   Svaret på dessa frågor är högst aktuella mot bakgrund av den första delen av en Mediautredning som nyligen presenteras. Kvällstidningen Aftonbladet spås till exempel lägga ner papparet om två år.

  En nedmontering av papperstidningar inleds om fem till tio år med färre utgivningsdagar eller rena nedläggningar. I ett scenario lägger Aftonbladet ned print redan 2017 och Expressen 2023.
  I tre av fyra scenarier som är hämtade från en nederländsk studie går den traditionella journalistiken kvävningsdöden till mötes. Dessa dystopier bygger på osäkerhetsfaktorer som teknikanvändning och förtroende. 
Så här låter det:

  • Om ny teknikanvändning anammas snabbt och medieföretagen inte lyckas med sin förändringsprocess kommer de traditionella medierna att ha spelat ut sin roll inom tio år, enligt prognosen. Mediekonsumenterna vänder sig antingen till de digitala jättarna för nyheter och den nationella journalistiken upphör i små språkområden;eller till enskilda journalister eller nischade nyhetskällor, enligt facktidningen Journalisten
  • Om däremot ny teknik anammas mer motsträvigt kan den traditionella journalistiken ha en chans till överlevnad om man lyckas behålla sitt förtroende hos allmänheten, om inte kommer journalistiken att få en ytterst tillbakadragen roll i och med att tidningar och magasin går under och nyheter sprids via lokala eller vertikala webbplatser där alla bidrar med innehåll.
   Slutrapporten Mediautredning kommer 30 april 2016. Den andra fasen skall ha en tydligare inriktning mot bransch och marknad. En första satsning av Journalistförbunder är en enkät som gått ut till samtliga medlemmar.

  Regeringen utredare Anette Novak (bilden) säger till Journalisten:

-Utmaningen är att hitta affärsmodellar som bär. Att ställa om till ett digitalt medielandskap där användarna i viss mån är snabbare än medieföretagen - det är ett jätteproblem. Det har varit väldigt trögt i branschen, vi har hållit på i 20 år med fortfarande tjänar man inga pengar. Frågan är hur länge till tiden räcker till för de som ännu inte är riktigt ute ur startblocken.
- Att kunna programmera tror jag är framtidens språk. Vi har mer och mer datadrivna sajter. Om du inte förstår hur det är uppbyggt har du tappat, tycker jag, den kontroll som du som journalist eller redaktör bör ha.

torsdag 12 november 2015

Båtfloppar! GUMMIRODER OCH ASYMMETRI!

    

Förra bloggen om båtjournalisten Lasse Genberg har väckt intresse. Flera frågor har ramlat in via de sociala medierna. Finns det några riktiga "floppar" i den svenska båthistorien är ett exempel. Här nedan svarar redaktör Genberg själv på några frågor.

Fråga: Läste med intresse om redaktören Genberg som under sina år på motorbåtstidningen Vi Båtägare sett det mesta i båtväg. 900 tester varav vissa inte borde ha publicerats? Inte dåligt Vilka då?
  Kan inte Genberg ( bilden nedan) berätta om några konstruktioner båtar eller prylar som inte riktigt blev som båtbyggarna tänkt sig? Det är ju inte säkert att en produkt som bedömts dålig i fackpressen var sådan i verkligheten
 "Sjöfiken





 


    Fråga Lasse 

  • Jovisst finns det båtar och prylar som inte riktigt passat konsumenten. Ibland kan de till och med vara mycket bra och båtriktiga men före sin tid. Ett exempel är när klassiska Uttern tog fram sin modell Uttern 6800 SC (Bildens överst). För att förbättra  framkomligheten från akterutrymmet till fördäcket hade ruffen byggts asymmetriskt för att ge plats åt ett rejält gångbord att kliva på. 
  •   När Uttern-båten presenterade på båtmässa i Göteborg 1996 så blev mässans snackis båtens konstiga utseende i stället för den goda framkomligheten i jämförelse med "vanliga" båtars skarndäck.
  •   Huruvida denna opinion påverkade båtens försäljning är oklart med modellen var borta ur sortimentet efter två år. Utternbåtar var på den tiden en av båtbranschens marknadsledare så nya modeller var alltid intressanta.
  •   Till saken hör att konstruktören John HV Lindblom var 20 år före sin tid med sina "sidewalk" Nimbus serien har sedan länge gångbord om styrbord.

  •   En klassiker ibland "båtflopparna" är Monarks gummiroder som togs fram i samarbete med Trelleborgs gummifabrik. Året var 1974. Monark Crescent i Varberg hade tagit fram ett gummiroder till sin snipa 690:an (Mellanbilden) som skulle vara något extra. i synnerhet vid backmanövrar. För att prova denna nyhet for Bengt O Allskog legendarisk chefredaktör för Båtnytt ned till Varberg för att se om gummirodret höll vad det lovade. Han kastade loss med 690:an som efter att ha fått fart genom vattnet inte gick att styra. Rodret hade låst sig och båten girade bara åt ett håll. Att backa med båten gick inte alls
  •   Allskog var inte nådig i sin recension av gummirodret i Båtnytt.


    /forts.följer.....

   

tisdag 3 november 2015

Båt-Nytt:AVMÖNSTRING EFTER 900 TESTER!




  En nestor inom båtpressen har mönstrat av. Sjökaptenen och journalisten  Lasse Genberg har efter 40 år och 900 tester slutat skriva om båtar i Vi Båtägare. Tidningen går vid årsskiftet upp i konkurrenten Båtnytt som ägs av samma mediakoncern som heter Egmont. 37 tjänster skall bort varav 19 redaktionella.

  Lasse Genberg var med när båtpressen stod som högst i upplaga ca 54 000 ex för Båtnytt och 34 000 ex för Vi Båtägare. Året var 1973 och tre år senare kom "all time high" för svensk båtbransch med ca 50 000 sålda båtar på ett år.
  Idag är motsvarande siffra möjligen strax över 10 000 sålda båtar och båttidningar ligger på samma nivå. Någon måste lämna båten i takt med att efterfrågan har sjunkit. Lasse Genberg valde att trappa ned gradvis och sedan sluta.
  Lasse har inte haft som utgångspunkt att klanka ned på en ny båtmodell.
- Jag har för det mesta frågat vem som skall köpa den här båten. Sedan har jag kollat den. 
  Han har upplevt ett visst motstånd att få låna båtar. Det finns även båttillverkare som vägrat låna ut båtar för provning. Något som han inte tycks ha tagit särskilt hårt.
  Vilket är de bästa båtarna av de 900 du testat genom åren?
- Möjligen kan det vara lite övermaga att välja ut några.Men också ganska kul. Här följer en lista utan inbördes rangordning med några minnesbilder från ibland hårda provkörningar.


  • Albin 25 motorbåt - elegant planering, uselt bygge.
  • IF-båten - obekväm sittbrunn.
  • Albin Express - snabbseglare som går att bo i
  • Nimbus 26 DC - slår Nimbus 26
  • Hallberg Rassy Monsun - byggdes i 904 ex - inte många säljs på Blocket .
  • Targa 27 Motorbåt. Den ena kopian avlöser den andra men ingen slår orginalet.
  • Nauticat 33. Sjöduglig skönhet.
  • Ingmarsönipan. Gott traditionellt träarbete.
  • Maxi 95 segelbåt. 10 personer kan bekvämt vara i sittbrunn en midsommarafton.
  • Forbina 9000. Genial placering av toaletten
  • Flipper 640. Konstruktören Sigurd Isacsson pikade med den båten.
  • Smaragd. En familjebåt från 5.5:an - en av de vassaste kappseglarna genom tiderna.
    Lasse Genberg har en förflutet till sjöss som sjöman i handelsflottan. Han seglade elev ombord i bramsegelskonerten Flying Clipper som anlöpte Kuba innan Castro tog över 1959. Efter sjötid sökte han in på sjöbefälsskolan i Stockholm och avlade examen som styrman och sjökapten efter tre års studier.
Vi möttes i värnplikten 15 månader i Kungliga Flottan i början av 60-talet och delade hytt på gamle statsisbrytaren Oden.
   Senare gick Lasse iland och började med journalistiken. Jobbade bland annat på lokaltidningen Fagerstaposten innan han klev in i båtpressen.
  Han mönstrar av båtskrivandet samtidigt som båtpressen går något av en kräftgång i skuggan av en båtindustri som trots vissa optimistiska tongångar har det kort sagt svajigt.
  Båtjournalistikens uppgift har varit att upplysa läsekretsen om nya båtar gärna med ett kritisk öga. Båtskrivandet i krisens spår tenderar att bli mer slätstruken vilket kan vara ett men för läsekretsen.
  - Vi får kanske nu lita på grannars omdöme och vad som sägs på ljugarbänken, säger han.

söndag 1 november 2015

Båtspaning: DÖDSOLYCKA MED RIBBÅT I SANDHAMN!


1,5 promille i blodet hade den förare av en ribbåt (bilden) som omkom i en båtolycka utanför Sandhamn i oktober förra året. Ribbåten kolliderade i mörker med en lotsbåt. Staten Haverikommission som granskat dödsolyckan slår fast att olyckan orsakades av att båtarnas förare inte såg varandra i den grova sjö som rådde. 

Att ribbåtsbesättningen var alkolholpåverkad bidrog till olyckan. enligt SHK- Lanternorna på ribbåten var heller inte påslagna på föreskrivet sätt.
  Det var två berusade män som tidigare lämnat Seglarhotellet i Sandhamn för att köra ribbåt i havet klockan ett på natten Vid tillfället blåste det cirka 10 meter per sekund och sjön var grov med ca två meter höga vågor.
  Samtidigt var en lotsbåt på väg in till Sandhamn efter att ha hämtat en lots från en utgående fartyg. Ingen ombord i lotsbåten såg ribbåten som kom i låg fart och kolliderade med lotsbåten söder om Korsö.
  Vi kollisionen försvann ribbåtens förare och hittades död först morgonen därpå. Besättningen i ribbåten sägs ha hållit på med att ta på sig flytvästarna när kollisionen inträffade.
  Polisen har lagt ner förundersökningen då den som var misstänkt hade omkommit vid olyckan. (KÄLLA TIDNINGEN SKÄRGÅRDEN NR 44)

fredag 30 oktober 2015

Hamnspaning: ETT STEG FRAMÅT FÖR STOCKHOLM -NORVIK



  
Den planerade godshamnen utanför Nynäshamn - Stockholm - Norvik - närmar sig i bästa fall byggstart inom ett år..

  Mark och Miljödomstolen meddelade på fredagen den 30 oktober ett JA till byggande och drift av hamnen. De särintressen som försökt stoppa hamnen har inte fått gehör. Dagen dom kan överklagas till HD Högsta domstolen. Först måste prövningstillstånd beviljas. Säger HD nej är det klart för byggstart. En glädjande dag säger Stockholms Hamnar AB som också fått klartecken för järnvägsplanen till den framtida godshamnen Stockholm-Norvik
   Den aktuella domen från omfattar tre delar:

  • Fastställt tillstånd med några mindre ändringar jämför med föregående.
  • NCC Roads AB får tillstånd att bygga en tillfällig hamn för utskeppning av den sprängsten som ska bort i området för att ge plats åt ett logistikcentrum
  • Undersökning av eventuellt behov av sanering av botten utanför oljeraffinaderiet
  • Stockholms hamnar AB skall utreda frågan om hur olägenheter av transporter till och från den framtida godshamn skall minska. Ett industrispår kan byggas ner till nya hamnen som kan ta över en stor del av de containrar som blir aktuella.
Kommentar:
  Det nya beskedet är glädjande inte minst för Stockholmsregionens befolkning som ökar i snabb takt. Den nya godshamnen kommer att effektivisera transporterna in till tätorten och på sikt avlasta både vägar och järnvägar som idag kör godset långväga från södra och västra Sverige.
  Miljömässigt är den nya hamnen ett steg i rätt riktning att få bort stora fartyg från inre skärgården. Den djupa inseglingen ca 15 meters djupgående bör få effekten att större containerfartyg kan anlöpa hamnen och därmed minska antalet anlöp från flera mindre fartyg. Hamnen har dessutom alla möjligheter att vara isfri jämfört med inomskärsleder vilket är en klar ekonomisk fördel för sjötrafiken.
  I övrigt är det svårt att förstå behovet av sanering av havsbotten. Stora fartyg tas redan in till Nynäshamns oljeraffinaderi med hjälp av stora effektiva bogserbåtar som kan både puffa och dra.
Begreppet "nödankring" låter inte seriöst mot bakgrund av dagens moderna teknik. Varför inte låta bottensedimentet få ligga orört? 

måndag 19 oktober 2015

Miljöspaning: MILJÖFARLIGA TRANSPORTER I OLYCKSDRABBAD FARLED?






Bildtester: Ovan: Det smala sundet Brandalssund - en hårnålspassage som måste passeras för att ett fartyg skall ta sig in till Södertälje hamn.
  Nedan ryska oljetankern Tsesis efter grundstötning i Södertäljeleden vid Fifång. Hundratals ton olja rann ut och kletade ner bland annat Torös vackra stränder.
__________-
En av ostkustens mest olycksdrabbade farleder - Landsort - Södertälje - skall nu utredas för att kunna ta emot miljöfarliga sjötransporter. Trafikverket har gett Sjöfartsverket i uppdrag att göra en farledsutredning mellan Landsort och Södertälje. Syftet är att den skall bli "större och säkrare."
  Det var i denna farled som den ryska oljetankern Tsesis grundstötte nära Fifång år 1977  och orsakade ett stort oljeutsläpp som smutsade ner stora delar av skärgården inte minst stränderna på Torös ostsida - ett kustområde som ingår i Nynäshamns kommun. Staten fick betala oljenotan på tiotals miljoner kronor efter en segsliten juridisk process. 
   5,9 meters grundet som oljetankern grundstötte på var inte utmärkt i sjökortet. Sjöfartsverket kände till grundet med hade underlåtit att informera lotsen som först gavs skulden till olyckan men som sedan friades helt. 
    Den kartograf Anders Ahlmark  som avslöjades verkets mörkläggning av olyckan miste jobbet och blev "Fången på fyren!" när han tvångsförvisades till en fyr ute i havet.
  Den nuvarande godstrafiken in till Mälaren - Storstockholms vattenreservoar - förväntas utöka. Det är en sjötrafik som bland annat går in till Västerås. Oljeprodukter är tänkt att köras med båt in till Södertälje sedan oljetankers till Loudden i Stockholm har upphört. Målsättningen är att öka djupgående för oljetankers och andra fartyg från nuvarande 9 meters djupgående till 11.5 meters djupgående. Då måste trånga passager muddras till exempel tvärgiren i Branddalssund.
  Bertil Skoog farledskonstruktör på Sjöfartsverket säger att den nuvarande farleden är "smal och krokig" och att ett parti är Sveriges mest olycksdrabbade. i ett uttalande till tidningen "Sjörapporten" verkets egen tidnings senaste nummer. Dock nämns inte Tsesis-olyckan som blev ett stort bakslag för verkets trovärdighet.
  En så kallad åtgärdsvalsstudie har redan genomförts och visar på att höja "säkerheten och öka kapaciteten" i farleden. Alternativa delar av farleden behöver utredas som sägs vara "bredare och krävs små muddringsinsatser". Att bredda och förbättra den nuvarande dragningen av farleden kräver omfattande muddringssinsatser.
  Nästa steg i utredningen är att göra en rekognosering av farleden med Sjöfartsverkets arbetsfartyg Candela. Alternativa farleden skall testas i simulator på Lindsholmen i Göteborg.
  35,4 miljoner kronor är budgeten för farledsutredningen som beräknas arbeta fram till juni-juli 2017.

torsdag 15 oktober 2015

Båtspaning: BRSTANDE UTKIK BAKOM DÖDSKOLLISION


En man som körde en öppen fritidsbåt med utombordsmotor (bilden)  omkom efter att ha kolliderat med en taxibåt utanför Möja i oktober förra året. Enligt Statens haverikommission, SHK hade båda förarna bristande utkik, rapporterar tidningen Skärgården i sitt senaste nummer.

  Den 11 oktober förra året klockan elva på förmiddagen körde en mindre taxibåt söderut i Möjaleden med en passagerare ombord. Samtidigt var en öppen fritidsbåt på väg från Hemsundet mot Möja och båtarna kolliderade på Bergofjärden. Mannen i fritidsbåtarna avled på sjukhus av skadorna SHK anser att de båda båtarna var i sikte av varandra i nästan en och en halv minut innan kollisionen. Vädret var bra. Sikten god. Fjärden öppen. Bristande utkik trolig orsak till kollisionen, enligt Rikard Sahl, utredare.
  Den omkomne föraren av fritidsbåten hade 1,38 promille alkohol i blodet vilket kan ha bidragit till den bristande utkiken hos föraren. Olycksbåten kördes med rorkult och föraren satt då med ryggen åt styrbord då rorkulten var placerad om babord. Fritidsbåten var väjningsskyldig för båt med skärande kurs in mot styrbord.
  Om taxibåten utkik skriver SHK att fritidsbåten kan ha befunnit sig i solblänk och var skymd av takstolar som gjorde den svår att 
upptäcka.
  Taxibåtföraren åtalades i våras för vårdslöshet i sjötrafik och vållande till annans död. Rättegång skall hållas i Stockholms tingsrätt. Den misstänkte nekar till brott och hänvisar att han inte haft bristande utkik, enligt sin advokat./.

tisdag 6 oktober 2015

Båtspaning: TVÅ OVANLIGA GRUNDSTÖTNINGAR




  Två spektakulära grundstötningar har inträffat i seglarvärlden denna säsong. Först var det en av de maxade tävlingsbåtarna i kappseglingen jorden runt Volvo Ocean Race som brakade upp på ett rev i Indiska Oceanen. Båten Team Vistas (nedre bilden)  skadades svårt i botten av den vassa korallen. Besättningen klarade sig men fick stanna på revet en tid innan de hämtades. Ett stort handelsfartyg kom sedan och hämtade den skadade båten som fraktades till Europa för att repareras och enligt utsago fortsätta racet. Denna operation måste ha kostat en slant men pengar tycks det finnas gott om hos de som sponsrar dess seglingar.
  Den andra grundsmällen inträffade 20 sjömil utanför Rio i Brasilien. Grundstötningen lär ha inträffat strax efter målgång i en kappsegling jorden runt för "nybörjare och amatörer" enligt media uppgifter. Båten heter LMAX Exchange (övre bilden) lär ha klarat sig oskadd liksom besättningen. 
  Varför har dessa båtar gått på grund?
   De har satellitnavigator GPS som visar rätt på några tiotals metrar liksom elektroniska sjökort. Dessutom radar och ekolod. Båtarnas navigatörer borde i realtid veta sina positioner. Undantag kan vara okända grund. 
       Litar besättningen för mycket på tekniken?
  När radarn kom till handelsflottan efter andra världskriget slut talades det skämtsamt i sjömanskretsar om "captains box". Radarn var befälhavarens som kan bevakade strängt. Det byggdes upp en illusionen att radarn garanterade att inga kollisioner skulle inträffa om radarn var påslagen. Konsekvensen blev ett antal radarkollisioner mellan fartyg som misstolkat sina kurser. Mest spektakulärt var kollisionen mellan de två passagerarfartygen Stockholm och Andrea Doria på 50-talet. Ett fartyg sjönk och många omkom. 
  För att undvika radarkollisioner började fartygsbefälet att plotta kurser från mötande fartyg och beräkna passageavstånd för att göra mötet så säkert som möjligt. Radarn betraktas sedan dess som ett hjälpmedel och inte undantar till exempel utkik under gång.
   Hur har det gått till i de två aktuella fallen? Båten Team Vistas tycks ha brakat på revets i mörker. De visste sannolikt inte om revets position. 
   Hade de koll på besticket?
  Andra båten LMAX Exchange måste ha lämnat allt ansvar åt ödet efter målgång. Uppgifterna om smällen är knapphändiga. 
   Flera intressant frågor väntar på svar.
  
  
  

måndag 21 september 2015

Båtspaning: BRIGGEN SEGLAR VIDARE!

  

Briggen "Tre Kronor Af Stockholm" (bilden) seglar vidare med alla klutar satta. Hon sjösattes och döptes för 10 år sedan och inom kort blir det jubileumsfest på Kastellholmen i Stockholm vid Kolskjulskajen som är hennes hemmahamn.
  Den 4 oktober blir det stort partaj på Kastellholmen där "Tre Kronor" ligger förtöjd. 
  
  I våras var det tjugo år sedan föreningen bildades och strax därefter så blev också föreningen aktiebolag för att kunna bygga, finansiera och driva skeppet. Den 27 augusti 2005 döptes briggen av kronprinsessan Victoria och sjösattes under pompa och ståt.
  Förutom seglingar under åtta säsonger med betalande passagerare typ "paying crew" så har skeppet knutits till marina miljösatsningar.  I projektet "Hållbara Hav" knöts nyligen en ny partner Tallink Silja Line som är ett av Östersjöns ledande rederier. 
   Rederiet  har en uttalad miljöprofil vilket bland annat innebär att tömma allt svartvatten från fartyget till de reningsanläggningar som finns iland. Passagerarfartyg i Östersjön utanför 12 sjömilsgränsen från svenska kusten tömmer fortfarande sitt svartvatten i havet vilket ökat miljöbelastningen på detta känsliga bräckvattenhav.

Mer info kan fås på hemsidan;
WWW.BRIGGENTREKRONOR.SE
  

onsdag 16 september 2015

Miljöspaning: HAVETS LIV FÖRSVINNER!

   
Nytt larm om världshaven. Hälften av livet har försvunnit rapporterar Världsnaturfonden. Populationen av marina däggdjur, fiskar, fåglar, och kräldjur har minskat med 49 procent sedan år 1970. 
  5 800 av 1 234 arter har granskats. Vissa arter har drabbats hårdare till exempel makrill och tonfisk som minskat med 74 procent. Var fjärde art av haj och rocka är hotad.
  Överfiske - det vill säga nationers fiskeflottor som rovfiskare anges som en av orsakerna. Den globala fiskeflottan är två till tre gånger större än vad som kan anses hållbart.
  Hälften av världens koraller och ungefär en tredjedel av sjögräset har försvunnit globalt.
  I Sverige finns flera alarmerande siffror. Ålgräsängarna på västkusten har minskat med 60 procent sedan 80-talet. Sjögräsängar är viktiga områden "barnkammare" för marina arter.
  FN skall inom kort ha ett möte i Paris där rapporten kommer att presenteras tillsammans med andra. Nya hållbarhetsmål skall bestämmas innan FN:s stora klimatmöte i november.
  Fisken vi äter per person och år globalt har ökat sedan 1960-talet från 9,9 till 19,2 kilogram. 
  Mer än en tredjedel av all olja och gas som tas upp kommer från havet.
Källa: Världsnaturfonden WWF

lördag 12 september 2015

Båt-Frågan? KAN MIN SEGELBÅT TAPPA KÖLEN?


Bildtexter: Överst Drum som tappade kölen i havskappseglingen Fastnet Race år 1985. Besättningen väntar på räddningen sittande på det upp-och-nedvända skrovet.
 Nedan två typer av fenkölar på vanliga segelbåtar. Kölarna bör tåla en grundsmäll på ca 7 knop. Nedersta bilderna visar olika typer av förstärkningar som skall fördela krafterna vid en grundstötning.








Fråga: Vi äger en känd segelbåt byggd på 80-talet som vi är mycket nöjda med. Båten har en fenköl. Tyvärr har det börjar läcka in vatten vid kölbultarna. Det rör sig inte om stora mängder. Vi minns att det var en debatt om fenkölars vara eller inte vara i början under 70-talet och senare. 
     Kan vår båt tappa kölen om det vill sig riktigt illa?
   Peter R

Svar: Det verkar osannolikt. Men kontakta gärna båtbyggaren om denne finns kvar. Läckage vid kölbåtarna inne i båten kan betyda att fenkölen möjligtvis kan ha lossnat något vid infästningen.
  När fenkölarna dök upp i samband med att segling blev en riktig folksport för så där en 40 år sedan så avslöjades flera tekniska brister. Det var ett billigt sätt att skruva fast en köl på ett plastskrov jämfört med att bygga en långkölad segelbåt i två halvor.
   Svagheten i kölkonstruktionen visade sig vid kraftiga grundstötningar. Kraften i kölens förkant så stor att kölens bakkant trycktes upp i båten. För att motverka denna svaghet förstärktes fenkölen med bottenstock inne i båten så att krafterna vid en grundsmäll fördelades bättre. 
   Alla var överens om att en fenkölad segelbåt skall tåla en grundsmäll. Sjöfartsverkets fritidsbåtsprovning krävde också att kölen skulle hålla för en grundsmäll i 7 knops fart. Det var flera segelbåtar som till synes inte skulle klara detta. Debatten blev stundom hätsk. Seriösa båttillverkare tog larmen på allvar och förstärkte kölinfästningarna. Några båtmodeller försvann från marknaden. 
  I några fall tappade segelbåtar kölen. I ett fall gick kölhaveriet till domstol med förlikning mellan båtägare och båtbyggare i slutänden.
  Känd i sammanhanget blev havskappseglaren Drum som 1985 tappade kölen under kappseglingen Fastnet Race år 1985. Med ombord var den svenske seglaren Roger Nilson. Båten ägdes av popgruppen Duran Duran.  
  Drum fick en ny köl och kunde vara med i kappseglingen Whitbread  - en jordenruntsegling som senare blev Volvo Ocean Race.
   

tisdag 8 september 2015

Båt-Frågan: SJUNKER STORA BÅTAR?





Fråga: Att småbåtar skall vara flytsäkra känns självklart. Men hur är det med större fritidsbåtar? Finns det några tvingande krav på att även stora båtar skall flyta om de vattenfylls. Hur löser vi ett sådant problem tekniskt om jag till exempel vill flytsäkra min båt. Är inte denna ytterst en fråga för försäkringsbolagen?
    "Mar-Bettan"

Svar: Inbyggd flytsäkerhet har aldrig blivit någon större hit på större fritidsbåtar. Vare sig ibland båtfolket eller hos försäkringsbolagen.  
  Uppgifter från fransk båtindustri från den tiden sade att det skulle krävas ca 3 000 liter plastskum för att göra en 26 fotare flytsäker. Mängden skum skulle stjäla mycket utrymme ombord. Inte säkert att båtägare skulle vilja avstå detta utrymme för en "osannolik" olycka.
  I Fastnetstormen 1979 övergavs 24 båtar varav 5 av dessa försvann och förmodas ha sjunkit. Varför övergavs de 19 båtar som höll sig flytande? En het debattfråga. En orsak antogs vara psykisk kollaps hos besättningarna.
       Debatten på 60-talet utmynnade i en juridisk diskussion om när en båt kunde betraktas som livsfarlig eller ej. Sensmoralen blev att en båt som flyter utan att vara flytsäkrad inte behöver vara  livsfarlig. Att båtar kan sjunka var inget säljargument. Så debatten tystnade.  
  Men idag 50 år senare så uppstår problem som kunde ha undvikits om båten varit flytsäker. 
    En båtgranne har en båt som sjönk överraskande vid bryggan. Tidigare hade skepparen trasslat in en tamp i propellern som han lyckades få loss med viss möda efter att ha dykt. 
   Båten hade genomgående axel till motorn. Vad han inte kunde se under vattnet var att propelleraxeln vid backmanövern med den intrasslade tampen hade ruckats några centimeter bakåt så pass att vatten sipprade in genom propellerhylsan. Båten sjönk långsamt till botten. Stora skador inte minst på all elektronik.  Om motorrummet varit flytsäkrat med vattentäta skott med ett dito föröver hade sannolikt båten kunnat flyta vattenfylld i marvatten.
  I början av 70-talet kollade jag efter ett larm från en båtbyggare en dubbelruffad motorbåt som fått pris som årets båt. Båten visade sig vara ett fuskbygge med viktiga detaljer som lossnade däribland gummilisterna till fönstren (ventilerna) som gick att trycka in med fingrarna. Det var lite cutym på den tiden att sälja båtar "som inte fanns" det vill säga en prototyp levererades och sedan tecknades order. Ett fuskbygge i skandalklass. 
  Ansvarig experter i juryn gjorde ingen självkritik. Jag utmålades som "båtbranschens dödgrävare". Personer som köpt båten ringde och skällde hotfullt. Jag kände mig som pianisten som blev skjuten när han spelade en usel melodi.
   Snällast var båtbyggaren som delvis erkände att produktionen gått lite för snabbt. För mig blev denna affär startskottet för en hårdare granskning av nöjesbåtars kvalitet. 
   Båtköpare - konsumenten - skall inte vara någon testbänk för oseriösa båtbyggare
   Men tiden höjdes kvaliten på båtar upp till nivå dagens CE-märkning som kom med Sveriges inträde i EU - den europeiska marknaden. Fritidsbåtdirektivet är tvingande vid försäljning av nya båtar. 
  Vad gäller flytsäkerhet på till exempel en 30-fots motorbåt så skall  öppningar (fönster, luckor, ruffnedgångar m.m.) var så anpassade att vatten inte kan tränga in. . 
  Stora båtar som nyttjas i öppen vatten med risk att möta grov brytande havsjö skall vara flytsäkra. Havsgående segelbåtar har till exempel självlänsande brunnar? 
   På stora cruisingbåtar och oceanracers finns kollisionsskott föröver som skall hindra att båten sjunker om den kolliderar med till exempel en container i vattenytan.
  Inför vintern kan det vara skäl att kolla alla skrovgenomföringar till motor, tvättho eller vad det nu är. Skall båten ligga i över vintern - vilket förefaller bli allt vanligare - så är det särskilt viktigt. Dubbla slangklämmor. Fräscha slangar. Glykol i ledningen. Varje år sjunker båtar för att skrovgenomföringar frusit sönder och vatten strömmat in. Kan bedömas som ovarsamhet av försäkringsbolagen vilket kan höja självrisken betydligt.
  Båtliv med flyt - inte självklart!