Fråga: Att småbåtar skall vara flytsäkra känns självklart. Men hur är det med större fritidsbåtar? Finns det några tvingande krav på att även stora båtar skall flyta om de vattenfylls. Hur löser vi ett sådant problem tekniskt om jag till exempel vill flytsäkra min båt. Är inte denna ytterst en fråga för försäkringsbolagen?
"Mar-Bettan"
Svar: Inbyggd flytsäkerhet har aldrig blivit någon större hit på större fritidsbåtar. Vare sig ibland båtfolket eller hos försäkringsbolagen.
Uppgifter från fransk båtindustri från den tiden sade att det skulle krävas ca 3 000 liter plastskum för att göra en 26 fotare flytsäker. Mängden skum skulle stjäla mycket utrymme ombord. Inte säkert att båtägare skulle vilja avstå detta utrymme för en "osannolik" olycka.
I Fastnetstormen 1979 övergavs 24 båtar varav 5 av dessa försvann och förmodas ha sjunkit. Varför övergavs de 19 båtar som höll sig flytande? En het debattfråga. En orsak antogs vara psykisk kollaps hos besättningarna.
Debatten på 60-talet utmynnade i en juridisk diskussion om när en båt kunde betraktas som livsfarlig eller ej. Sensmoralen blev att en båt som flyter utan att vara flytsäkrad inte behöver vara livsfarlig. Att båtar kan sjunka var inget säljargument. Så debatten tystnade.
Men idag 50 år senare så uppstår problem som kunde ha undvikits om båten varit flytsäker.
En båtgranne har en båt som sjönk överraskande vid bryggan. Tidigare hade skepparen trasslat in en tamp i propellern som han lyckades få loss med viss möda efter att ha dykt.
Båten hade genomgående axel till motorn. Vad han inte kunde se under vattnet var att propelleraxeln vid backmanövern med den intrasslade tampen hade ruckats några centimeter bakåt så pass att vatten sipprade in genom propellerhylsan. Båten sjönk långsamt till botten. Stora skador inte minst på all elektronik. Om motorrummet varit flytsäkrat med vattentäta skott med ett dito föröver hade sannolikt båten kunnat flyta vattenfylld i marvatten.
I början av 70-talet kollade jag efter ett larm från en båtbyggare en dubbelruffad motorbåt som fått pris som årets båt. Båten visade sig vara ett fuskbygge med viktiga detaljer som lossnade däribland gummilisterna till fönstren (ventilerna) som gick att trycka in med fingrarna. Det var lite cutym på den tiden att sälja båtar "som inte fanns" det vill säga en prototyp levererades och sedan tecknades order. Ett fuskbygge i skandalklass.
Ansvarig experter i juryn gjorde ingen självkritik. Jag utmålades som "båtbranschens dödgrävare". Personer som köpt båten ringde och skällde hotfullt. Jag kände mig som pianisten som blev skjuten när han spelade en usel melodi.
Snällast var båtbyggaren som delvis erkände att produktionen gått lite för snabbt. För mig blev denna affär startskottet för en hårdare granskning av nöjesbåtars kvalitet.
Båtköpare - konsumenten - skall inte vara någon testbänk för oseriösa båtbyggare.
Men tiden höjdes kvaliten på båtar upp till nivå dagens CE-märkning som kom med Sveriges inträde i EU - den europeiska marknaden. Fritidsbåtdirektivet är tvingande vid försäljning av nya båtar.
Vad gäller flytsäkerhet på till exempel en 30-fots motorbåt så skall öppningar (fönster, luckor, ruffnedgångar m.m.) var så anpassade att vatten inte kan tränga in. .
Stora båtar som nyttjas i öppen vatten med risk att möta grov brytande havsjö skall vara flytsäkra. Havsgående segelbåtar har till exempel självlänsande brunnar?
På stora cruisingbåtar och oceanracers finns kollisionsskott föröver som skall hindra att båten sjunker om den kolliderar med till exempel en container i vattenytan.
Inför vintern kan det vara skäl att kolla alla skrovgenomföringar till motor, tvättho eller vad det nu är. Skall båten ligga i över vintern - vilket förefaller bli allt vanligare - så är det särskilt viktigt. Dubbla slangklämmor. Fräscha slangar. Glykol i ledningen. Varje år sjunker båtar för att skrovgenomföringar frusit sönder och vatten strömmat in. Kan bedömas som ovarsamhet av försäkringsbolagen vilket kan höja självrisken betydligt.
Båtliv med flyt - inte självklart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar