skip to main |
skip to sidebar
Har du koll på dina färgslattar? Inte jag i alla fall. I helgen var jag ute på Ön och kollade då upp färgburkarna och flaskorna i sjöboden. Jag fick ihop en stor plastpåse av olika rengöringsmedel, vaxburkar. gelgoatputs och annat som kostat hundratals kronor genom åren.
Mitt färgminne är uselt så varje år inför vårutrustningen öppnar jag plånboken och lägger några hundra på diverse båtkosmetika. Drygast har nog varit en burk Autosol som räckt så där en åtta år. En bra putsmedel.
I år skall jag göra slut på alla slattar på familjen öppna snurrebåt och investera i en Scrubbis som är en båtborste för båtskrovet som skall ersätta den bottenfärgen där vissa sorter förgiftar vattenmiljön.
Om Scrubbis är så bra som reklamen lovar så verkar den var en vettigt uppfinning inte allt för dyr heller.
Härlig helg i skärgården men vart tog all sjöfågel vägen?
Finally ett billigt tips för rengöring av båten.
VARMT VATTEN OCH DISKMEDEL TYP YES!
Blöt in skrovet ordentligt med en blandning hett vatten och diskmedel och låt det verka en stund innan det spolas av. Hett vatten kan vara svårt att få tag i med det lönar sig att jobba lite.
En bortglömd lyxbåt som i två år legat övergiven i Strömstad är dagens snackis på nätet. Båten är en Rinker Fiesta Wee 342 (bilden från GT) uppskattat värde mellan 500 000 kronor och 700 000 kronor. Polisen har lyckats via en Facebooksida spårat båtens ägare till Norge som vid kontakt påstod att "han trodde båten var såld".
Nu lär han få betala två års hamnavgift till att börja med. Den norske båtägaren tycks ha gott om pengar eftersom han glömt bort sin båt - att äga en båt är ganska jobbigt och "lyxbåtar" finns inte enligt vissa röster i båtvärlden.
Men det är en annan historia.
Sjöspråket har gjort entré i valrörelsen med ord som "kantra" och "dumpa" i ett angrepp på regeringen av de röd-gröna oppositionen. Om parterna fortsätter med dessa märgfyllda sjöord så kan vi som skall rösta möjligen hitta en "röd tråd" i parternas retorik. (Den röda tråden fanns i engelska Royal Navys tågvirke och markerade att det var Kronans egendom.)
Här några exempel på sjöord som kanske passar in:
Hur som helst så har valrörelsen ""gått av stapeln och nu undrar vi spänt om någon "seglar under falsk flagg" när de "kapar förtöjningarna: och sätter "alla klutar" för att vinna valet.
Det gäller att "trimma" valarbetarna och om nödvändigt "lägga om kursen" för det gäller att inte "sacka efter" i kampen om makten för då riskerar man att hamna i "kölvattnet" eller att "gå överstyr" till och med "lida skeppsbrott" eller "haverera".
Har något parti eller allians blivit "akterseglad" under de år som gått och är beredd att kämpa till "the bitter end".
Vad ingen får glömma bort är att vi sitter "i samma båt" och det gäller att förväntningarna "håller streck" samtidigt som valrörelsen aktörer försöker "skjuta varandra i sank" med högstämd retorik.
Då kan det blir nödvändigt att "stryka flagg" vilket kan ge pluspoäng då vi lever i ödmjukhetens tidevarv då det gäller att med mjuka medel "ta loven" av motparten genom att i motsats till att göra en pudel i stället göra "en kovändning"
Det är bara att välja.
Sjöspråket har dykt upp i årets valrörelse. Senast var det Stefan Löfven (S) som tvålade till sin huvudmotståndare statsministern Fredrik Reinfeldt med att hans politik har "kapsejsat" och att han "dumpat"delar av den politik som han tidigare trott på. Det utspelades i SVT:s Agenda nyligen i ett av årets första valdebatt cirka ett halvår för valet som fick en lätt marin slagsida.
"Kapsejsa" är som bekant det engelska ordet för svenskans "kantra" vilken en båt kan råka ut för med hela besättningen ombord. Båten tippar omkull och kan i värsta fall sjunka.
För en sjöman gäller det att försöka hålla båten upp mot lovart och försöka för att inte hamna under eventuellt segel och trassla in sig om segelbåten tippar.
Det gäller också att blöta huvudet för den som råkat ut för en "kantring" eftersom det hjälper kroppen att uthärda kylningen från vattnet bättre.
Viktigt vid en kantring är också att inte överge båten så länge den flyter eftersom det kan vara svårare att ta sig iland simmande än att vänta ut hjälpen förutsatt att den kommer.
"Dumpa" (engelskan To dip) betyder att låta ena änden av en hängande balk gå i luften genom andra ändans nedtryckning. Unders mina år till sjöss så betydde "dumpa" till exempel "dumpa strö" att vräka skräp överbord på fritt vatten genom att först samla träbitarna och skräpet i ett segal som hissades upp och vreds ut över vattnet med en bom eller krav varefter en sjöman cuttade av en kardelstump som hälla ihop seglet så att det öppnades och all bråten får i havet. Det var en skamlig miljöstörande verksamhet som dåtidens sjöfart får skämmas för men det är en annan historia.
Vad Löfven kanske menade med att använda "dumpa" var möjligen i betydelse kasta överbord men det sa han aldrig. Likaså med ordet "kapsejsa" eftersom han rimligen också måste ha varit med i båten som i kantrade. Löfven kan inte kan smita undan genom att spela betraktaren. Det var skolpolitiken som han pekade ut och där är vi alla med på ett hörn.
Reinfeldt som varnats för att tidigare ha varit arrogant hade låg profil utan några försök att briljera med hänvisning till några sjötermer.
Håller plasten i havet på att kväva oss båtfarare?
Bilder från Stilla Havet. Atlanten och andra av de sju haven visar skäckinjagade exempel på stora plastsjok som driver omkring och hotar inte minst de fiskar, fåglar och andra djur. Det smärtar att se en pelikan med en rev inlindad runt näbben som går en kvalfylld död till mötes.
Idag finns sex gånger med plast än plankton i våra hav. säger Intiativ Hållbara Hav en specialbilaga som fanns på den nyligen avslutade båtmässan Allt För Sjön. Intressant läsning inte minst som en kontrast till de köpfest som annars dominerar budskapet.
Plast som legat några år - det kan handla om tiotals år - försvinner inte vilket var en nyhet för forskarna. För att par decennier fick båtfolket rådet att sänka sin plastflaskor och annan plast på djup vatten och där lär det ligga fortfarande.
23 stränder runt Östersjön har uppmäts och det visade sig att 60 procent av skräpet som låg på stränderna var plast. Mest skräp hittade man i Finland. Ett av problemen med plastskräp är den kommer in i näringsskedjan.
Ett sätt för oss vanliga lekmän att hjälpa till är till exempel att ställa upp för "Kusträddarna"som på Västkusten ordnar skäpplockardagar där vanliga människor går ut och samlar skräp längs kusten.
