GOTT NYTT BÅTÅR!

Nyårsspaning: MÖJLIGEN VAR SKEPPARN SNÄLL!

Fråga: Hur firades jul och nyår till sjöss? Det måste ändå ha varit speciella högtider som firades på något sätt även fast fartyget var på gång över havet.
  Finns det någon forskning om detta?
                            "Sjötomten"

Svar: Julen var den högtid som firades lite extra till sjöss. På segelfartygens tid så slaktades en gris till julbordet. Manskapet som var ganska van vid mager kosthållning fick nu smaka på ett dignande julbord. Var skepparen snäll kunde det bli en flaska brännvin också. Det finns många myter om sjömäns alkoholvanor. Till sjöss förekom sällan spritdrycker med iland så festades det på ibland. Det hände till och med att manskapet inbjöds till julmiddag i salongen. Timmerman kunde snickra en gran av träbitar som pryddes med med granna papper och målades grön. 
  Sjömannens enda verklighet var FARTYGET. HIMLEN OCH HAVET skriver Marika Rosenström , Svenska Littertursällskapet i Finland, som forskat hur sjömännen levde i segelfartygen som gick i sjöfart fram till andra världskrigets utbrott.
Så här berättar en sjöman i en intervju:

• 23.12.33. Julafton ja. Någon julstämning kunde man inte tala om och inte fordra heller förresten. Klockan 1900 önskade oss försten en god jul, och två man fick gå efter julpaketen. Vi väntade alla att vår kapten skulle önska sin besättning en god jul. men detta uteblev dock. Alla i skansen kände sig inte så litet sårade över detta. Vid elvatiden vädrade vi ut vad som fanns av julstämning. Vi hade bränt barr som någon tagit med hemifrån.

  Julklappar kom ofta från Sjömansmissionens syföreningar för att glädja sjömän som annars inte skulle fått något julpaket. De så kallade "Veteseglarn" från Åland som gjorde länga resor till Australien fick ta ombord julpaketen innan avgång. De förvarades då hos befälhavaren.Nyår kunde firas med några extra slag på skeppsklockan. Ibland sände kapten ned en flaska till skansen. 
 

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Fredsspaning: DAX IGEN! REPÖVNING FÖR 7500 SOLDATER!

 Repövningar igen för att förstärka försvarsförmågan! Det är budskap i försvarsminister Peter Hultqvist (S) (bilden) beslut att återigen inkalla ca 7 500 soldater till repövingar. Målet är att kunna öva med fullt bemannade krigsförband. En av orsakerna är ett allt oroliga närområde med bland annat den pågående krisen i Ukraina och den marina närvaron på Östersjön. I hotbilden finns också den undervattenskränkning som svenskt territorium utsattes för nyligen. 
  En repövning med fotsoldater innebär övning på kompani och bataljonsnivå (ca 500 soldater) som över samband och framryckning mot definierade mål. I övningarna ingå också mekaniserade förband som stridsfordon 90, stridsvagnar, pansarbandvagnar med mera. Övningar enligt taktikens grundregel - eld, rörelse, skydd.

Sjövet: RORSMAN, RORGÄNGARE

Bildtexter: Olika rorsmän som ofta får symbolisera sjölivet. Hon eller han skall ge signaler om energi och beslutsamhet genom att hålla rätt kurs. Notera bilden från Sovjettiden på Stalin som med järnhand håller i rodret.

Fråga: I samband med den pågående regeringskrisen läste jag ordet "styråra" i en krönika och att någon hade lämnat den och nu drev fritt på havet. Båten som drev redlöst skulle i så fall vara "skutan Sverige".Vad är en styråra? Vad kallas den som håller i styråran och styr båten?
                                     "Styrbjörn"

Svar: Ord ur sjöspråket blir ofta metaforer i det symbolspråk som flyter fritt i spalterna i den aktuella regeringskrisen. Styråra är en relik från vikingatiden och var en åra fastknopad om styrbord i båtens aktra del, Först på 1200-talet kom en anordning fastsatt i båtens akterstäv. År 1853 definierades ett roder som " det vid akterstäven fästade, av starka timmer sammansatta verktyg . genom vars vridande åt ena eller andra sidan fartyget styres, vanligen brukar förkortat "ror".
  Roder (eng. rudder, helm) säga komma av fornsvenskans rodher, forntyskans ruodar.
  Den som styr båten kallas rorsman eller rorgängare och hon eller han står till rors. Rorsman tar order av den som ansvarar för navigationen i läget. Det kan vara båtens skeppare eller vakthavande styrman. 
  Sjöman som skall styra förfångar till rors och går sedan rorstörn vilket innebär att så noga som möjligt hålla angiven kurs genom att vrida på ratten åt ena eller andra hållet.
   Att väl styra en båt kräver en speciell känsla hos rorgängare som enligt tradition skall hålla kursen, farten och - käften! Den senaste menat för att understryka allvaret i uppgiften.  

Dansk VOR-BÅT SMÄLLDE PÅ ETT KORALLREV!!

Danska segelbåten Team Vestas Wind grundstötte i 19 knop på ett korallrev nära ön Mauritius i Indiska oceanen. Grundsmällen gjordes i 19 knop under det pågående etappseglingen i Volvo Ocean Race mellan Kapstaden i Sydafrika och nästa etappmäl i Dubai. Beättningen räddades av en fiskebåt och kom iland med fast mark under fötterna på ön efter en 20 timmars båtfärd.
  Hur denna maxade tävlingsbåt kunde smälla på grund trots satellitnavigator GPS ombord och annat elektroniskt godis kommer sannolikt att utredas och diskuteras,
  Seglaren på bilden är båtens navigatör Wouter Verbrak som kojade strax före smällen. Han hade inte sett korallrevet på det elektroniska sjökort han navigerade efter. Han ger inget svar på om ekolodet var påslaget och varnade för eventuell uppgrundning strax innan revet. Det ser ut på video som om båten smällde på i mörka natten. Ett under att ingen av besättningen skadades.

Brottspaning:FEM SMURROR STULNA PÅ NSS BÅTVARV!

     Fem utombordsmotorer stals natten till idag torsdag från NSS båtvarv i Fagerviken, Nynäshamn. Tjuvarna hade klippt upp två hål i nätstaketet och sedan tagit sig in på området och tagit motorerna. NSS ordförande i varvskommittén Rickard Björkman uppmanar nu medlemmarna att se till att grindarna är stängda dagtid. Okända personer som befinner sig inom varvsområdet bör tillfrågas om sitt ärende. De aktuella motortjuvarna har möjligen rekat på varvsområdet dagtid innan de slog till i skydda av mörkret. Utombordsmotorer som förvaras inom varvsområdet bör prepareras för att bli mindre attraktiva för motortjuvar. Växelhuset kan till exempel skruvas bort och förvaras hemma.

Hamnspaning: NYA MILJÖREGLER GYNNAR STOCKHOLM-NORVIK!

Nya miljöregler gynnar Stockholmsregionens framtida godshamn Stockholm-Norvik strax utanför Nynäshamn. Det handlar om nya strängare gränsvärden för båtarnas rökgaser som träder i kraft den 1 januari 2015 De nya utsläppskraven innebär att rederierna måste sänka svavelinnehållet i bränslet från 1,0 till 0,1 procent.

  Det väntas bli en mycket dyrbar miljöreform för de rederier som bland annat trafikerar Östersjön. Att miljöanpassa ett normalstort fartyg kan kosta flera 100 miljoner kronor.
  I slutänden kan det innebära större och färre fartyg på Östersjön. Därmed minskade utsläpp. Inseglingen till nya godshamnen Stockholm - Norvik är ca 15 meter vilket gynnar mycket stora fartyg så Östersjömax som klarar inseglingen via Stora Bält i Danmark. Ett Norvik-anpassat fartyg med 15 meters djupgående kan frakta upp till 10 000 TEU:s containrar.
  I jämförelse kan nämnas att Södertälje hamn lång inne i skärgården kan ta emot fartyg med ca 9 meters djupgående. Det begränsar deras storlek. De fartyg som byggs om anpassade till de nya svavelreglerna får lägga kostnader för ombyggnad på frakten som blir dyrare. I slutänden blir det billigare att frakta containrar på de större fartygen än på de mindre. Konkurrensfördelarna med de större fartygen blir de fördel för Stockholm - Norvik med sitt överlägsna djupgående på 15 meter..
    Historien visar att sjöfarten kan ändra sig snabbt om det finns pengar att tjäna. Sjöfart brukar jämföras med kameleonten som snabbt kan skifta färg.
- Ge oss en hamn så kommer vi, brukar redare säga när nya hamnen kommer på tal,
  De nya utsläppskraven bekymrar bland annat rederiet Stena AB som bland annat trafikerar Nynäshamn med förbindelse till Ventspils i Lettland. Rederiet har ett 40 tal linjer inom området på 23 färjelinjer. Omställningen till miljövänligare bränsle väntas kosta rederiet minst en halv miljard kronor per år. Det innebär minst 15 procentiga prishöjningar från årsskiftet. De nya regler försämrar konkurrenssituationen till förmån för transporter på väg i stället för till sjöss. Det är knappast miljövänligt.
   Om inte nya godshamnen Stockholm - Norvik byggs snarast så riskerar trafiksituationen i regionen bli mycket besvärlig med allt fler större lastbilar som anstränger en redan svår trafikmiljö i en växande region.  
   På den politiska nivån pressas ytterligare Miljöpartiet som inte vill ha Stockholm - Norviks nya godshamn och dessutom satt käppar i hjulet för Förbifart Stockholm vars byggstart skjutits på framtiden. Det kostar flera miljoner kronor om dagen.  

Sjövet: JOHAN MÅNSSON OCH SJÖKORTET

Fråga: Vem var Johan Månsson? Undrar efter en lektion i navigation som jag går på. En av oss hade tydligen läst om någon som hette "Månsson" och skulle ha nåt med svenska sjökort att göra. Stämmer det?
                                "Backbones"

Svar: Jovisst, du är på rätt spår. Johan Månsson brukar kallas för det svenska sjökortets fader. År 1643 blev han åldersstyrman i svenska flottan. Han omtalas första gången år 1629. Han gav sig ut på en nautisk expedition med ett antal styrmän i Östersjön för att de skulle lära sig kurser och märken. Med denna resa som grund publicerade han en seglingsbeskrivning Een Siö-Bokk om Siöfarten i Östersjön aff Johan Månsson. Sjöboken kom ut i flera upplagor den sista år 1748, vilket visar vilket värde den hade. Han blev en banbrytare för svensk sjökartografi.
  Sjökortet som också publicerade var tillägnat drottning Kristina. Även holländska mätningar lågt till grund. Sjökortet innehåller flera djupangivelser, bankar med mera. Sjökortet är en typisk plattkarta med alla dessa fel. Någon matematisk projektionsmetod hade inte använts. Mot slutet av 1600-talet började sjömätningskartor framställas. Svensk sjökarteväsen inrättades år 1681.
   Båtfarare som nu seglar med GPS, elektroniska sjökort, appar och allt vad det heter - sänd gärna en tanke till Johan Månsson. Möjligen upptäckte han en grynna som vi slapp dundra på.

Hamnspaning: HÅRT TRYCK PÅ GÄSTHAMN LANDSORT!

Bildtext: Övre bilden visar gästhamnen på norra Öja som är hårt belastat av gästande båtar som bland annat ska segla till Gotland.      Nedre bilden visar fyren Landsort som ligger på öns södra del
_____________________
  Norra gästhamnen på Landsort/ Öja är så hårt belastad av gästande båtar att de som sköter gästhamnen gärna ser att Nynäshamns kommun tar över driften. Upp till 50 båtar kan hamnen ta emot sedan blir det fullt. Många båtar får vända under högsäsong. Gästhamnen är speciellt populär hos de båtfarare som ger sig ut till havs för att segla till Gotland.
    Margareta Sjöblom-Kriisa och Jack Kriisa är de som drivit hamnen i privat regi 1 14 säsonger. De har föreslagit att hamnen tas över av Nynäshamns kommun och frågan bereds nu av kommunens miljö och samhällsbyggnadsnämnd.
  - Det är många båtar som ska över till Gotland och då är vi siste utposten mellan Oxelösund, Trosa och Landsort, säger paret Kriisa i senaste numret av tidningen Skärgården som beskriver läget.
  Gästhamnen på Landsort/Öja skulle också kunna får större kapacitet och ta emot flera båtar. Bryggorna kan förlängas och flytbryggor utöka antalet platser. En pir mot nordväst skulle skydda hamnen bättre mot friska nordvästliga vindar. Sprängmassor från framtida godshamnen Stockholm-Norvik skulle kunna användas för att bygga ut en skyddande pir.
  -Oavsett pir eller inte så skulle mycket vara vunnet på att man har samma ägare till Nynäshamns gästhamn och gästhamnen här, som erfarenheter, inköp och liknande, säger paret till tidningen Skärgården.
  Kommunstyrelsens ordförande Anna Ljungdell (s) är positiv och efterlyser en långsiktig hållbar lösning.

Fredsspaning: SPÅREN AV UBÅT FÖRSKRÄCKER!

Bildtext: Övre och nedre bilden visar Försvarsmaktens bilder av de senaste spåren efter en miniubåt oktober Mellanbilden visar en illustration från 80-talet som marinen gick ut med till allmänheten. 
   Inte sedan den ryska ubåten U 137 grundstötte 1981 i Blekinge skärgård har den politiska och militära ledningen varit så enig och fördömande. Då sade dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin till Försvarsmakten - "Håll linjen !" när en rysk flottstyrka sannolikt skulle frita den kärnvapenbestyckade ubåten.
  Nuvarande statsminister Stefan Löfven är lika skarp i tonen mot den främmande makt som kränkt oss. 
   Det gäller höstens "underrättelseoperation" i Stockholms skärgård som genomförde utan vapeninsatser men med så tydliga indikationer på misstänkt ubåt. 
  Om marinen får tillbaka samma ubåtsjaktkapacitet som under det kalla kriget återstår att se. Möjligen kan vi hamna i ett skymningsläge där kränkningarna upprepas utan att vi kan göra så mycket åt dem. Vi som ofta är i skärgården får skärpa kontrollen.
   Ingen spaning - ingen aning.

Fredsspaning: UBÅTSNOJA I MEDIA?

 Amerikansk atomubåt i Mysingen! 
  En känd krönikör på kultursidan i ett större medium tvekade inte att påstå att marinen jagade en amerikansk ubåt i Stockholms skärgård vid senaste ubåtsincidenten.
  Ett exempel på hur de senaste ubåtsspaningarna i Stockholms skärgård skapade den vanliga hysterin hos media. Lite av samma karaktär som under 80-talets kalla krig då ubåtslarmen stod som spön i backen. Det var som gengångare dök upp från dessa spöklika ubåtsjakter. Ryska gengångare. Det finns inga ubåtar i Stockholms skärgård och finns det några så är de inte ryska. En av extremuppfattningarna. 
  Skillnaden mot då och nu 2014 var att marinen denna gång inte gjorde några vapeninsatser. Under Horsfjärdenincidenten hösten 1982 fälldes ett 50-tal sjunkbomber och ett 10-tal minor sprängdes vid Mälsten "låset" mot Mysingen och Horsfjärden.
  Media då som nu bidrog däremot med  bitvis hetsig rapportering till ett skapa en förväntan att marinen skulle få fram ett mer påtagligt synligt bevis på främmande ubåtar. Så blev det inte. Vad som återstår av den senaste underrättelseoperationen är någon suddig bild av misstänkt ubåt plåtat av en privatperson. 
   Vad marinen har för indikationer i sina hydroakustiska system vet vi vanliga civila ingenting om. 
  Hur fungerar då media vid ubåtsincidenterna? Noja eller sans och balans? Sant och relevant?
   Styrelsen för Psykologisk Försvar SPF gav 1988 ut en skrift "Nyheter i Krig" författad av en Håkan Hvitfelt, forskare. Målsättningen var att granska de stora medias nyhetsvärderingar i fredstid. Ubåtsincidenterna fick ett särskilt kapitel. Mycket av vad som skrevs känns fortfarande aktuellt efter rapporteringen i media av 2014 års "underrättelseoperation"-

• De återkommande ubåtsjakterna är i princip ett militärt agerande som normalt förekommer under krig även om omfattningen av åtgärderna inte på någon sätt kan jämföras. Ändå torde man kunna göra många välgrundade antaganden om hur nyhetsförmedlingen fungerar i krig genom att ingående analysera  hur nyhetsmedierna uppmärksammat dessa händelser.

   I ubåtskommissinens betänkande (SOU 1983:13) konstaterades beträffade Horsfjärdenincidenten att mediernas uppmärksamhet koncentrerade sig på att ubåtsjakten misslyckades. Trots de förväntningar som skapades. Negativt var  att massmedierna spred olika rykten. Dessa rykten minskade trovärdigheten i rapporteringen:
  En sammanfatning av rapporteringen gav följande synpunkter:

1. Sekretessproblem föreligger. Mycket av den information som nyhetsmedierrna önskar är sekretessbelagd. Emellertid kan sekretessbelagd information läcka ut till journalisterna. Detta torde vara en grogrund för en ömsesidig misstro mellan journalister och militärer.
2. Nyhetsmedierna sprider rykten Detta torde delvis vara en konsekvens av ett bristfälligt källmaterial. En del av de källor som används förmedlar i sin tur också rykten. Sensationella rykten torde dessutom prioriteras av nyhetsmedierna på grund av sitt höga nyhetsvärde.
3. En betydande del av nyhetsutbudet utgörs av journalisternas spekulationer. Dessa har ofta karaktären av utfyllnad. Källorna anges inte klart och är ofta osäkra.
4. Svårigheterna att informera, både för militärer till nyhetsmedierna och dessa till allmänheten, tilltar vid ovissa, hastigt växlande och komplicerande händelseförlopp.
5. Det militära fackspråket missförstås och misstolkas av nyhetsmedierna. När samma ord förekommer i såväl det militära som i allmänhetens och nyhetsmediernas språk har de ofta olika innebörd.
6. Rikstidningar och lokaltidningar ger delvis olika bild av händelserna. Detta är naturligt med torde innebära att enbart konsumtion av lokala medier inte är tillräckligt för att en helhetsbild skall erhållas.
7. Militärens vilja och framför allt förmåga att informera nyhetsmedierna kan ifrågasättas för närvarande. 

Har vi lärt oss något?

Murspaning: SLUTET FÖR JÄRNRIDÅN!

Idag hissar vi flaggan för att muren i Berlin föll år 1989 utan våld. Det var en spontan folkresning när folket i öst kastade av sig det kommunistiska oket. I USA fanns det 1 000 forskare som under det kalla kriget fokuserat på det sovjetiska systemet.  Ingen av dessa forskare hade förutspått denna fredliga spontana resning.

  På söndag är det 25 år sedan muren föll. "Die Wende" blev dödsstöten för ett ruttet system - Sovjetkommunismen. För den som besöker Berlin så vittnar en resten av muren vid Bernauer Strasse hur muren såg ut. 136 människor miste livet i försök att ta sig över muren. Innan den 16 mil långa muren byggdes år 1961 flydde 3 000 människor från öst till väst - per dag.  
     För oss betraktare finns det möjligen anledning att läsa Anne Applebaums bok "Järnridån"(Bonniers)  som handlar om den kommunistiska maktövertagandet i Östeuropa 1945 - 1956. Applebaum är tidigare Pulitzervinnare för boken om Gulag. Nya boken är en skakande berättelse om människorna i det totalitära öst.

 I slutskedet av andra världskriget svepte Röda Armen in österifrån in över Europa. När krigsslutet kom så kontrollerade Sovjetunionen större delen av Östeuropa. Frågor som ställs i boken är varför hade folk som precis befriats från det nazistiska förtrycket så svårt att stå emot den sovjetiska ockupationen. 
    Vilka medel använde Stalin och hans säkerhetsapparat för att krossa det hopp om frihet och självständighet som spirade efter krigsslutet?
   Författaren har bland annat med hjälp av nya arkivfynd och aldrig tidigare publicerade vittnesmål skildrat hur miljontals människor försökte anpassa sig till livet under terrorn. De hade berövats både mänskligt hopp och världsliga tillgångar. 
  Mot bakgrund av nuvarande utvecklingen i Ukraina och i Ryssland så ger boken ett perspektiv på historien om vad som kan hända när en totalitär ideologi tar makten

Båtspaning. SKARGARD 20 - NY ELBÅT FRÅN NYNÄS

  
En aluminiumbåt som drivs av el från en utombordsmotor, är ett nytt båtkoncept från Skärgårdsfotografen Sören Colbing i Nynäshamn. Den nya båten i en så kallad Skärgårdsströvarserie är designad tillsammans med Micael Palmgren. KG Motor och Torguedo heter två samarbetspartner.
  Den nya båten är lång. smal och ser lättdriven ut på papperet. Längd 6,10 meter. Bredd 1,70 meter. Djupgående 0,35 meter. Vikt 650 kg. Material aluminium 5 mm i skrov, 4 mm i surk och 10 mm i akterspegel och köl. CE-märke är på gång klass C för 5 personer. Mer info finns på   www.skargardboats.com

Sjövet:SVARTMÖGEL - ETT GISSEL! TÄCK LAGOM!

Fråga: Jag har nu tagit upp båten och skall täcka den för vintern. Förra säsongen täckte jag båten noga i alla hörn. När jag lossade på pressen i vårat upptäckte jag små svart prickar på garnering och i stuvningsutrymmen. Vad är detta? Är det månne böldpest? Fläckarna var svåra att få bort och Klorin såg ut att funka bra. Vad gör jag?
                                           "Bryggseglare"

Svar: Din båt har sannolikt drabbats av svartmögel som är en  mögelsvamp som består av svarta fläckar. Den sätter sig gärna på inredningsdetaljer. Gammal garnering på äldre plastbåtar från 80-talet och tidigare kan vara helt svartprickiga. Likaså luckor i stuvningsutrymmen och i övriga utrymmen som är dåligt ventilerade.
    När de billiga japanska plastpresenningarna dök upp på marknaden så började många ambitiösa båtägare att linda in sina båtar under vintern så att de liknande kåldolmar. Resultatet av denna välvilja blev att luften stannade inombords under pressen. Når vårsolen sedan började stråla så blev det varmt och kallt med kondens som inte vädrades ut och mögelsvamparna tog fart. 
    En perfekt  miljö för svartmögel som avger giftiga ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner och inte minst dålig lukt. För att motverka svartmögel är bra ventilation en metod. Låt alla luckor stå öppna och lämna en glipa för och akter så att luften kan passera. En luftfuktare typ Torrbollen är inte fel. En hygrometer som mäter luftfuktighet kan ge en signal om läget.
  En tidig vårpromenad till kära båten kan också innebära någon timmes lättnad på presenningen medan termosfikat intas. 
   Engelska båtfarare brukar tala om "fiddle in the garden" när de tar hand om sin båt på land. En fin tradition.
Gör om gör rätt :-)

Sjövet: DYVIKA - PROPP TILL LÄNSHÅL

Fråga: När jag tog upp roddbåten hittade jag ett hål i båten med nån slags plugg i. Vad gör jag med denna plugg? Skall den sitta i till våren?
                   "Nybliven roddare"

Svar; Du har sannolikt hittat Dyvikan som är en propp till ett länshål som du bör skruva eller ta bort  så att vatten inuti båten rinner ut och inte ligger och fryser under vintern. 
   Glöm inte att sätta i Dyvikan i vår då kan vatten rinna in och båten sjunka eller hamna i marvatten. 
 Sjöordet Dyvika kan härledas till lågtyskans Douvicke eller holländskan Douvik som betyder Tapp.

Sjövet: UBÅTSSPANING OCH UBÅTSJAKT

Bildtext: Överst en modern kustkorvett - ytstridsfartyg - som deltog i senaste underrättelseoperationen i Stockholms skärgård. Fartygets kantiga struktur STEALTH skall se till att hon inte syns i en fientlig radar.
Mellanbilden från Horsfjärdenincidenten 1982. I förgrunden hänger en en Vertol-helikopter som lyssnar på eventuella ljud. Kan fälla sjunkbomber direkt. Inga helikoptrar var med vid den senaste incidenten. Inga vapeninsatser gjordes.
  Nedre bilder visar Stridsbåt 90 som deltog aktivt i ubåtsspaningeni Stockholms skärgård. Tillhör marinens anfibiebataljon. Vattenjetsdrift för att kunna ta sig in i grundvatten. Halvplutonsbåt för 20 tungt beväpnade kustjägare-

Fråga: Vad är det för skillnad på "ubåtsjakt" och "ubåtsspaning"? Är "försvarsmakten" någon ny myndighet som går till sjöss och kollar eventuella ubåtar? 
   Det har varit många ord i media om senaste tidens "underrättelseoperation" i Stockholms skärgård och rapporterna har varit ibland motsägelsefulla och förvirrande för oss vanliga som lever utanför det militära tänket
                                                    "Agnes i Viken""

Svar: Ubåtsjakt förutsätter möjlig vapeninsats i slutänden det vill säga när en främmande ubåt upptäcks så fälls sjunkbomber eller sprängs minor. Om helikoptrar varit med i senaste ubåtsköret (jounalistiskt slangord) så hade de med sina aktiva hydrofoner kunnat upptäcka ubåten och sedan matat över sin målinformation till en vapenbärare typ patrullbåt eller liknande med med sjunkbomber ombord. Så gjorde jagaren "Halland" vid den så kallade Utöincidenten i Stockholms ytterskärgård år 1980.
  Vid Horsfjärdenincidenten 1982 fälldes ett 50-tal sjunkbomber bland annat från helikoptrar.
  Inga vapeninsatser gjorde vid årets ubåtsspaning i Stockholms skärgård. En sådan hade marinen rapporterat omedelbart. Indikationer som ger möjligt ubåt i tekniska system rapporteras normalt inte till allmänheten. Uppskattningsvis 6 000 sådana rapporteras från 1980-talet. Enbart en bråkdel offentliggjordes.
  Ordet Försvarsmakt avser hela den militära strukturen med alla vapenslag plus ledning. Det operativa ansvaret har marinen som består av kustartilleriet och flottan. Modernare ord är ytstridsfartyg och amfibiebataljon - det senare med trupp i land typ forna tiders kustjägare - specialutbildade elitsoldater för strid i skärgård. I denna elitgrupp ingår bland annat attackdykare specialutbildade för spaning under vattenytan. 

Sjövet: TORRSÄTTA - BÅTEN UPP!

Fråga: Vi har tagit upp båten på land i helgen. Heter denna manöver något speciellt på båtspråk?
                                                       Gasten

Svar: Du kan alltid säga torrsatt båten, Låter lite kryptiskt men torrsätta är motsatsen till ordet sjösätta så det finns en poäng. Ordet torr finns annars lite här och där i sjöspråket. Att vara torr bakom öronen är ett uttryck för att en ung sjöman börjar bli lite mer erfaren. Torrskaffning är ett ord för mat som inte är tillredd typ smör, bröd och kallskuret. Torrdocka är en konstruktion för torrsättning av fartyg som skall bottenmålas eller repareras. Fartyget körs in i dockan som pumpas läns på vatten. Stöttning ser till att det dockade fartyget hålls på plats. När arbetet är slutfört fylls dockan på vatten och fartyget körs ut.
  Att stå på det torra gör en båt som står på sjöbotten på ett ställe där det finns tidvatten dvs ebb och flod.

33 år sedan U137: " INTRÄNGANDET VAR AVSIKTLIGT!"

 Bildtext: fd ÖB General Bengt Gustafsson ((1989-94) har testat inseglingen till Gåsefjärden där sovjetisk ubåten U137 grundstötte för 33år sedan vid Torumskär, militärt skyddsområde. Ubåten grundstötte mitt i den militära enslinjen med girade babord för sent
__________

För 33 år sedan den 27 oktober 1981 grundstötte den sovjetiska ubåten U137 i Blekingeskärgård. Sedan följde tio dagar som skakade Sverige. Ubåten grundstötte i övervattensläge i en militär farled mitt i enslinjen från Torumsskär. Den ryska besättningen girade för sent babord och smällde på.
  General Bengt Gustafsson som var ÖB under ubåtskrisens mörkaste år under 1980-talet har personligt med båt gått in i Gåsefjärden till ubåtsgrundet. Han skriver i söndagens upplaga av tidningen Expressen att U 137:s inträngande i Gåsefjärden var "avsiktligt"och tillbakavisar alla de spekulationer om oavsiktlig felnavigering som det spekulerats i från olika håll under de 33 år som gått.

•   Att slumpen skulle leda U 137 på exakt rätt kurs in i Gåsefjärden är osannolikt, i synnerhet om man beaktar den nämnda kursändringen. Men att ubåtens besättning, som manövrerade båten i övervattensläge mellan öarna, inte rätt uppfattade signalerna från de ljusstarka fyrarna i området, de omkringliggande öarna med växtlighet och upplyst bebyggelse samt ljuset över Karlskrona är helt enkelt inte möjligt. Denna slutsats grundar vi på egna iakttagelser under den färd som företogs under i huvudsak samma betingelser som rådde vid U137:s grundstötning. Vi finner alltså att U137:e inträngande var avsiktligt"

  General Bengt Gustafsson var Sveriges överbefälhavare åren 1986 till 1994 och tillträdde samma år som statsminister Olof Palme mördades. Han var sedan ÖB under de flertalet ubåtsutredningar som tillsattes. För honom råder ingen tvekan om att Sovjetunionen låg bakom ubåtskränkningarna. Han är i artikeln bland annat kritisk till  att den senaste  ubåtsutredaren ambassadör Rolf Ekéus inte tagit ställning till huruvida U 137:s inträngande var avsiktligt eller inte utan muntligt accepterat ryssarnas förklaring att ubåten felnavigerat. 
  Bengt Gustafsson om att U137 grundstötte i övervattensläge:

• För min del visar just intagandet av övervattensläge att det var avsiktligt. Det var nämligen nödvändigt då Gåsefjärdens mynning hade en tröskel som endast ger ungefär sex meters vattendjup, vilket precis är tillräckligt för ubåtens djupgående i övervattensläge"

Ubåtsspaning: VART TOG UBÅTSJÄGAREN HALLAND VÄGEN?

   Vart tog jagaren HMS Halland  (bilden) vägen? Vi som varmed 1982 vet svaret. Hon avrustades samtidigt som Horsfjärdsincidenten pågick i oktober 1982. Kommendörkapten Hans von Hofsten var siste fartygschefen och han var besviken för att inte kunna göra nåt åt den misstänkta ubåten.
  Jagaren Halland var ett av flottans sista ubåtsjaktsfartyg som tog ur tjänst. Hon var bland annat utrustad med antiubåtsraketer som sattes in mot misstänkt ubåt i den så kallades Huvudskärsincidenten år 1980 som enligt bedömare var inledningen till 1980-talets ubåtskris. Om en ubåt blev skadad eller ej blev aldrig klarlagt. Möjligen är uppgiften hemlig liksom om att ubåten var rysk.
   En helt avlövad svensk ubåtsjaktförmåga innebär att nu i oktober 2014 så jagas ingen misstänkt i mellanskärgården utan det handlar om spaning. Hur denna underrättelseoperation än slutar så kommer en debatt om vi ska ha någon incidentberedskap med ubåtsjaktförmåga att tala om eller ej.  Läget för försvarsmakten är genant.    
    Gengångare, säger nu de som minns om den aktuella undervattensoperationen i Stockholms skärgård. Hur det än går så har marinen i alla fall vässat sitt språkbruk. På 80-talet när ubåtslarmen så talades det om "möjlig ubåt" eller "främmande undervattensverksamhet".  Annars är mycket sig likt. Men har vi lärt oss något?  
 Ubåtslarm i Stockholms innerskärgård. Fullt pådrag men den sista resten av våra marin. Kanholmsfjärden känner vi väl till som var med. Under ubåtsincidenten Horsfjärden 1982 så var fjärden en av de inbrytningspunkter norrifrån mot den då topphemliga Musköbasen längre sydvart. I denna farled fanns då flera indikationer. Det finns inte så många djupa farleder in mot denna örlogsbas. Antingen Sandhamn eller också söderifrån via Mysingen. 
- Vi jagar ubåt! var det direkta svaret år 1982 från en högt uppsatt militär på frågan varför det var sånt herrans liv med helikoptrar och båtar i Horsfjärden.
  Miniubåtar kom snabbt in i uppgiftsflödet 1982. Små rackare som kom till svenska kusten med någon större ubåt och sedan släpptes in bland våra skärgårdsöar. De la sig på botten när det mullrade till av kreverande sjunkbomber. Någon eller några efterlämnade bottenspår som sedan visades upp som bevis i ubåtskommssionens rapport som senare utpekade dåvarande Sovjetunionen som den kränkande makten. Protesten avvisade bestämt.
  Marinen skaffade två egna miniubåtar "Stor-Klas" och "Lill-

Klas" som testades. De lyckades ta sig in till Musköbasen oupptäckta. Genant men en bra test på vårt ubåtsskydd. Resultat blev avspärrade sund med nät, videokameror och avlyssningsapparater under vattnet. Det gällde att få en ljud verifierat på ytan. Ubåt eller segelbåt? Vi som seglade brukade hälsa på videokamerorna, som enligt några brukade bocka tillbaks.
  Ubåtsjakten i Horsfjärden 1982 kulminerade i några minsprängningar vid Mälsten - den lilla ön i södra Mysingen som är "låset" inte mot Musköbasen. Rutorna skallrade i Nynäshamn. Ett par hundra kilogram sprängmedel i en bottenmina är inte att leka med.
  Ingen ubåt flöt upp vid Mälsten. Inte heller några döda sjömän. Det har varit katastrof. Uppgifter om knackningar från djupet avfördes som trasig mikrofon som låg och hackade på botten. Ubåtsbärgningsfartyget Belos var där och letade. Inga spår, vad vi vet. Vi låg och spanade från Ramklöv och var tidigare på plats vid en av bottensmällarna. Såg ett uppkok av grönt slam.
  Sedan kom Natospåret. Det var en Natoubåt inne i Horsfjärden.
Att det vara en Natoubåt i Mysingen vid ett annat tillfälle i samband med en livräddningsövning med URF:en marinens ubåtsräddningsfarkort visste vi som var där. Vi åkte med URF:en tillbaks till Horsfjärden och det blev ett knäck av det också.
  Vad händer nu 2014? Svårt att inte dra paralleller med Ukrainakrisen, ljugandet från Ryssland, upprustningen i Östersjön, och aggressivare uppträdande från rysk sida. Överraskande anfall med kort militär förvarning, hette det under det kalla kriget på 1980-talet. Gäller det fortfarande? 
     Men vart tog ubåtsjaktfartyget HMS Halland vägen?

Fredsspaning: MERA KVINNOR TILL FÖRSVARET

  
  Kvinnor i försvaret är en effektivitetsfråga, Utöver att bredda rekryteringsbasen kan kvinnor tillföra specifika kompetenser som försvaret behöver. Här finns dock en stor risk att fastna i den fälla som utpekar kvinnor enbart i vissa roller och i vissa kompetenser, skriver Robert Egnell (visiting professor)i senaste numret av tidningen Vårt Försvar som har som tema Kvinnor i försvaret.

  Sverige som är ett föredöme och förebild internationellt i jämställdhetsfrågor ligger i botten i officerskåren med endast 5 procent kvinnor. USA har 15 procent (drygt 200 000) kvinnor, Canada, Storbrittanien, Frankrike och Australien har alla mellan 10-20 procent kvinnor. Norge inför från 2015 allmän värnplikt för både män och kvinnor. Ur texten:

• Mest uppenbart ur ett operativt perspektiv är att kvinnor ökar möjligheten till kontakt med kvinnor i många samhällen, vilket i sin tur skapar en bredare och bättre underrättelseinhämtning av den lokala miljön och kulturen. Därmed skapas en bättre förståelse för och interaktion med lokalbefolkningen, vilket i sin tur skapar legitimitet för förbandet. Några exempel är Gendel Field Advisors och Female Engagement Teams som skapar kontakter där män inte har access..

    En bättre arbetsmiljö är nödvändig för kvinnor inom försvarsmakten. För en bredare rekrytering av kvinnor krävs en förändring av organisationsstrukturen. Många länders försvarsmakter brottas med problem som sexuella trakassarrier och våldtäkter i det militära. I Sverige har drygt 24 procent utsatts för trakasserier enligt en undersökning från 2009 - men det beskrivs som ett minskande problem. Inga våldtäkter har rapporterats, enligt författaren. 
  Författaren skyller delvis på det gamla värnplikssystemets manliga profil och det tar tid för ett yrkesförsvar att skrota det gamla och ersätta det med något bättre.
  Flera kvinnor intervjuas i detta högaktuella nummer av Vårt Försvar. Till exempel Veronika Wand - Danielsson, Sveriges ambassadör i Paris, om NATOS roll i en nya säkerhetsordningen i skuggan av krisen i Ukraina, Major Karin Malmsten ger sin syn på att vara officer och kvinna: Helene Lackenbauer, forskningsledare vid FOI om kvinnor och militär förmåga; Cecilia Winjnbladh. chefsutvecklarre om hierarki och patriarkat och Gudrun Persson fil dr. om att det drar en isande kall vind genom Europa mot bakgrund av Ryssands agerande på Krim.