Klarar den svenska alliansfriheten att ta hand om en drönare? Svaret på frågan är intressant de förarlösa drönarna blir ett alltmer tydligt inslag i den moderna krigföringen. USA som har ett tiotal baser i den östra hemisfären som kan styra drönare mot fientliga mål inte minst i Pakistan, Afghanistan, Libyen, Jemen och Somalia. En drönare har till och med lyckats landa på ett av USA: s hangarfartyg i Nordatlanten.
De flesta drönaroperationer handlar om spaning mot misstänkta fiender. Ett fåtal är riktade med missiler för att likvidera misstänkta fienden. Folkrättsligt är naturligtvis drönarattackerna helt förkastliga - på samma sätt som självmordsbombare spränger oskyldiga människor i luften.
Men vem skall ställas till svars?
Ett möjligt drönarscenario i Sverige skulle vara att en drönare upptäckte från luften en misstänkt fientlig cell som förberedde i terroristattentat. USA meddelar den svenska regeringen om detta - och vad händer sedan. Skall Sverige ta hand om problemet? Blir det polis i så fall insatsstyrkan som skall sättas in? Finns militär styrka att hantera problemet?
Sverige kan fungera som terroristbas vilket den fasanfulla sprängincidenten i Stockholm den 12 december 2010 och som slutade med att självmordsbombaren sprängde sig själv. Denna terroristhandling visade dock att polisens redskap för att hantera sådana händelser är bristfällig. Det kan gälla att ta hand om hundratals döda och skadade.
Ur ett drönarperspektiv är det svenska luftrummet intressant. En drönare kan spana från 10 000 meters höjd kommer då ett svenskt flygplan gå upp och avvisa det?
I den aktuella försvarsdebatten som fortfarande handlar om ett alliansfritt Sverige måste drönarperspektivet vägas in.
Förarlösa drönare har också kommit till Europa och visas på den pågående mässan på Bourget i Frankrike. USA och Israel är de länder som dominerar drönartillverkningen som är på väg att bli en miljardindustri, enligt DN.
Dragplåstret på flygmässan är en Heron-drönare för mellanhög flyghöjd och lång räckvidd.
Vid konflikten i Mali där också svensk militär var med i periferin så lånade USA ut drönare till den franska militären för att den inte skulle famla i ovisshet om vad fienden sysslade med. Resultatet är att fransmännen beställde tolv amerikanska Reaperdrönare för nära sex miljarder kronor. Drönarutveckling har gett den traditionella vapenindustrin skrämselhicka, enligt bedömare.
Drönararna ses av vapenindustrin som ett genombrott som jämförs med när kulsprutan kom på 1880-talet och orsakade massdöd på slagfälten innan militären kunde utveckla en bättre taktik för att minska förlusterna. Medel och motmedel är de faktorer som traditionellt finns inom vapenindustrin som nu kan skapa ett nytt område för att slå ut eller störa drönarna.
Sverige har inte något aktuellt drönarprojekt men svenska Saab finns med i periferin i pågående forskningsprojekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar