Fråga: När vi nyligen besökte Stockolm passade vi på att besöka Vasa-museet på Djurgården och studerade detta pampiga skepp. Vi undrar nu om ”Vasa” var ett av 1600-talets största skepp eller fanns det större?
” Två Kanontjejer”
Svar: Nej, regalskeppet ”Vasa” som seglade ned sig i Stockholms ström år 1628 var inget stort skepp. Under åren 1521 till 1660 fanns tolv skepp av ”Vasas” storlek eller större. I Vasadynastins flotta var regalskeppet snarare ett av de minsta.
En forskare som kollade upp ”Vasas” storlek i jämförelse var docent Jan Glete år 1995. Han gjorde jämförelser mellan olika dåtida fartygs yttermått. Att ”Vasa” är så välbevarad har gjort det möjligt att exakt mäta upp skrovet. Dessa mått har kompletterats med försteofficers Petter Gierdssons vittnesmål att ”Vasa” vid avseglingen hade ett djupgående akterut på 16 fot och ett djupgående förut på 14 fot vilket var normalt för att göra skeppet lättstyrt.
Skrovets undervattensvolym har beräknats vid detta djupgående till 1 210 kubikmeter. Mot bakgrund av den låga salthalten i Stockholms ström så kan ”Vasas” deplacement anges till 1 300 ton.
Med utgångspunkt i deplacementet har Jan Glete försökt beräkna storleken på andra örlogsfartyg under 1600-talet, vilket inneburit en viss osäkerhet då måttuppgifterna är ofullständiga.
”Vasa” kom på åttonde plats i rankinglistan över dåtidens örlogsskepp. Större skepp var ”Stora Kravelen”, ”Elefanten”, ”Mars”, ”Neptunus/Röde Draken”, ”Valen”, ”Julius Caesar Makalös” och ”Äpplet”.
” Två Kanontjejer”
Svar: Nej, regalskeppet ”Vasa” som seglade ned sig i Stockholms ström år 1628 var inget stort skepp. Under åren 1521 till 1660 fanns tolv skepp av ”Vasas” storlek eller större. I Vasadynastins flotta var regalskeppet snarare ett av de minsta.
En forskare som kollade upp ”Vasas” storlek i jämförelse var docent Jan Glete år 1995. Han gjorde jämförelser mellan olika dåtida fartygs yttermått. Att ”Vasa” är så välbevarad har gjort det möjligt att exakt mäta upp skrovet. Dessa mått har kompletterats med försteofficers Petter Gierdssons vittnesmål att ”Vasa” vid avseglingen hade ett djupgående akterut på 16 fot och ett djupgående förut på 14 fot vilket var normalt för att göra skeppet lättstyrt.
Skrovets undervattensvolym har beräknats vid detta djupgående till 1 210 kubikmeter. Mot bakgrund av den låga salthalten i Stockholms ström så kan ”Vasas” deplacement anges till 1 300 ton.
Med utgångspunkt i deplacementet har Jan Glete försökt beräkna storleken på andra örlogsfartyg under 1600-talet, vilket inneburit en viss osäkerhet då måttuppgifterna är ofullständiga.
”Vasa” kom på åttonde plats i rankinglistan över dåtidens örlogsskepp. Större skepp var ”Stora Kravelen”, ”Elefanten”, ”Mars”, ”Neptunus/Röde Draken”, ”Valen”, ”Julius Caesar Makalös” och ”Äpplet”.
(Illustration: Vasa-museet)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar