BUNGENÄS september 2012. Horisonten ligger fri österut när vi traskar omkring på stranden vid Bungenäs – en udde som sticker ut på norra Gotland. Tidigare var det övningsområde för militären men är området öppet. Igenväxta löpgravar i sicksack och rester av pjäsvärn vittnar om tidigare försvarsanläggningar för denna kuststräcka.
Då under det kalla kriget fram till 1990 ungefär var den baltiska och polska kusten mitt emot rödmålad och låg inom dåvarande Sovjets maktsfär. Nu är det NATO (Polen) och EU som gäller om det gamla svenska invasionsförsvaret är skrotat och ersatt med ett insatsförsvar som vi inte riktigt vet hur det skall funka om det kör ihop sig i hemlandet. Jag är född 1940 då andra världskriget började breda ut sig och Sveriges beredskap var god vilket nog inte rymde hela sanningen. Där känner vi 40-talister som är födda under ett krig en viss oro. Våra föräldrar var bekymrade över läget.
Rustar då Ryssland och Putin för fred?
Frågan är högst relevant då öppna uppgifter talar för omfattande ryska satsningar på försvaret i takt med en bättre ekonomi. För oss som särkilt följer nyheter inom örlog så har Ryssland köpt två franskbyggda amfibieattackfartyg av Mistralklass för leverans 2014 och 2015. Utöver dessa två franskbyggda båtar ska ytterligare två Mistral byggas i Ryssland oklart när det blir. Dessa stora fartyg som kan bära attackhelikoptrar skall kunna operera i Östersjön och Svarta Havet men också i den arktiska regionen där intresset från stormakterna ökat i takt med att regionen blir mer isfri som ett resultat av den globala uppvärmningen.
Inte bara Ryssland stärker sin militära förmåga i den regionen utan NATO satsar på ökad radarrövervakning i polaromådet och Kanada bygger också upp resurser.
På lång sikt kommer Sverige att hamna i kläm mellan två ryska intresseområden – Östersjön och polarområden. Oklara gränsområden riskerar att öka på konflikrisken. Så har vi den där gasledningen i Östersjön i anslutningen till den svenska ekonomiska zonen. Möjliga etniska konflikter i östländer finns med i hotbilden.
Svenska ”hangarfartyget Gotland” där vi nu står på Bungenäs vackra strand är i praktiken avmilitariserat efter det kalla kriget. När jag gjorde lumpen under Kubakrisen 1962 gällde lumparsnacket ”vi skall försöka hålla stånd tills jänkarna kommer” Nu är värnplikten skrotad och ersatt med ett yrkesförsvar som inget vet riktigt hur det skall fungera.
Nu signalerar USA minskande satsningar på försvaret och länder i Europa inom EU visar ovilja att satsa på militära projekt.
Klarar Sverige att hålla sig utanför en konflikt i Östersjöområdet utan ett trovärdigt försvar?
Det gamla skyddsvärnet på Bungenäs gnisslar det i en rutten dörr och inne i skyddsrummet ligger en väl använd surfingbräda. På väggen har någon sprejat:
”Låna gärna brädan”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar