Bilderna är från museets hemsida och visar FRAM i packisen - fyra norrmän först på sydpolen 1911 - FRAM i museet Bygdöy i januari 2012 - och en sprängskiss över båten vars bredd och isförstärkning imponerar. Hon pluppade upp som en kork när ispressen slog till.
Vilken båt har en skrovlängd på 39 meter och en bredd på 11 meter och ett djupgående på 5 meter? Svar: FRAM, ritad av den kände båtkonstruktören Colin Archer berömd för sina tunga sjövärdiga båtar som används som lotskuttrar genom tiderna men även som nöjesbåt som tål hårda tag till havs.
FRAM ligger väl bevarad i Oslo ute på Bygdöy som vi besökte i helgen. Det var en marin upplevelse utöver det vanliga. FRAM är ett välbevarat bastant fartyg med en tremastad gaffelrigg. Bredden är det som imponerar mest på en fåtöljjseglare. Det var Fridtjof Nansen, en av Norges stora polarhjältar, som ville ha ett fartyg som kunde tåla att pressas av packisen i polarområden under lång tid utan att brytas sönder. Colion Archer fullföljde Nansens önskan, Otto Sverdrup fullföljde projektet i i juni 1893 sjösattes båten.
Ett besök ombord i FRAM är att stiga in i ett fartyg där tiden stått stilla. Det är gott om plats på det breda däcket och det går bra att känna på ratten akterut men rör inte nakterhuset för kompassen i blänkande mässing som är lätt att kladda ner.
FRAM deltog i flera expeditioner. Mest känd är när hon fraktade Roald Amundsen och hans team mot Sydpolen 1910-12 och den norske polarforskaren blev den första människan i historien som nådde världens sydligaste punkt. En klassisk bild är fyra polarfarare som kollar på ett litet tält stående på den sydligaste positionen med en norsk flagga vajande på en stång. Året var 1911 strax före jul den 14 december. En månad senare den 17 januari 1912 når engelsmannen Robert Scott och hans team sydpolen och det är inte svårt att föreställa sig hur han kände sig efter åsynen av den norska flaggan vajande.
Ett besök ombord i FRAM tar en hel dag. Där finns allt viktigt som rör polarforskningen i Norge - ett kärt grannland som har 40 procent av sin landyta ovanför polcirkeln och som har markerat intresse för ett stort landområde i Antarktis.
På köksbordet står nu en vit emaljmugg men namnet FRAM som passar för trekaffet och ger lite polarkänsla. Vilka män dessa norska polarfarare - för det var bara män - och vilka kvinnor som stod ut med att vara ihop med nedisade gubbar i sina bästa år - nästan aldrig var hemma. Flera polarfarare var dessutom mer eller mindre utfattiga - så vad drev dem till dessa stordåd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar