En mästare på båtars sköna former

En bra segelbåt skall kunna älskas av seglaren i nöd och lust. Båten skall ge seglaren en känsla av trygghet under alla tänkbara förhållanden. Det skall vara någorlunda njutbart ombord, även när vindguden släpper ut mycket vind ur sin säck….
Så sammanfattade Knud H Reimers 60 års ritande och konstruerande av segelbåtar. Vi träffade i Stockholm en majdag år 1986 strax innan han skulle fylla 80 år. Det blev ett minnesvärt möte vars innehåll lever än i dag 26 år senare inte minst då Knud H Reimers värdegrund hur en segelbåt är högst aktuell idag 2012.
Här följer artikeln ur DN den 18 maj 1986 om världens på den tiden mest kände svenske båtkonstruktör som var född i Danmark – närmare bestämt i Aarhus år 1906.
Båt-Sverige exploderade under 1960-70 talen. Då gick Svensson till sjöss för att bli storseglare på kredit. Innan dess var segelsport bara något för sociteten.
Knud H Reimers har ritade vackra segelbåtar för alla slags människor på den sociala rangskalan, från kejsare till dataprogrammerare.
Mest kända segelbåt bland Svenssonseglarna är nog ”Fin-Gal” (se bild ovan nederst höger!)) döpt efter komikern Martin Ljungs berömda sketch om Fingal Olsson som ”rör på sig”. ”Fine girl” heter på skotska ”fin gal” och betyder ”fin flicka”.
År 1959 ritade Knud H Reimers en havskryssare, mått 8,35 x 2,45 meter avsedd att seriebyggas i glasfiberarmerad plast och färdigställas av självbyggare.
”Fin-Gal” byggdes i 225 exemplar och var under åren 1963-69 framgångsrikaste båt i klassen med fyra segrar i Gotland Runt 1963, 65, 67 och 69. Bland rorsmännen märktes Peter Norlin och Sven Hellström, två seglare som betytt mycket för svensk segelsport och båtproduktion under 1980-talet.
”Ingen brydde sig om ”Fin-Gal” förrän hon började vinna. Då stod det plötsligt guldglans runt båten. Om hon varit sist hade vi inte älskat henne!”
Knud H Reimers har ett slags hat- kärlek- förhållande till kappsegling. Han beskriver i lyriska ordalag den härliga känsla det innebär att få segla mot en annan båt. Samtidigt tycker han hjärtligt illa om den nuvarande regelutvecklingen inom segelsporten. Mätregler styr segelbåtarnas utseende. Det tummas på sjövärdigheten för att det skall seglas snabbt. Kölar ramlar av, master knäcks, och livet ombord är mycket spartanskt för seglarna.
”Jag förstår inte hur någon kan bygga en båt för 15 miljoner kronor utan att det finns en bekväm koj ombord. Besättningen sover på segelsäckar. Det finns ingen dörr för toaletten. Det är pervest!” fnyser han.
Knud H Reimers har som få svenska seglare kryssat i Atlantens salta vatten. Han var med och vann havskappseglingen Fastnet Race år 1959 ombord i Sven Hansens ”Anitra”. Ombord i amerikanen Bill Snaiths ”Figaro” var ”watch captain” när båten vann Transatlantic Race mot 17 andra segelbåtar år 1960 (till GKSS:s 100-årsjubileum). Omedelbart efteråt vann hann Skagens Regatta med sin egen båt ”Baccant III” mot 20 havskryssare i RORC klass-I.
”Jag ringde runt till alla fyrvaktare efter banan och frågade hur strömmen satt. Det hjälpte oss något!”
När han konstruerat havsgående segelbåtar har målsättningen varit att de skall tåla påfrestningar i sjön. Yawlen ”Agneta”, mått 24,5 x 4,65 meter, byggd i Hondurasmahogny på Neglingevarvet tar han som ett exempel. Deplacementet är 37 ton. En 30 meter hög mast står direkt på däcket. Under segel kan krafterna från masterna vara mellan 10 och 60 ton.
”Efter 30 år fanns det inte en spricka i nåten!.”,
Med ”nåt” menas sammanfogningen mellan skrovets bord, som på en kravellbyggd båt ligger kant-i-kant.
Fiat-presidenten Giovanni Agnelli köpte ”Agneta” år 1959 på ett telefonsamtal till Knud H Reimers. Han seglade sedan båten i 23 år. (Se bild ovan vänster!)Internationell jetsetare har alltid haft en förkärlek för denne danskfödde konstruktörs segelbåtar. Kanske har det att göra med skönheten i segelbåtarnas linjer. När Knud H Reimers studerade till skeppsbyggnadsingenjör vid Höhere Schiffsbauschule i Breemen var han fattig.
Han tvättade spårvagnar för att dryga ut sin kassa men hjälpte också sina kamrater att renrita konstruktioner. Efter avslutad examen med toppbetyg anställdes han då av den världsberömde konstruktören Gustaf Estlander i augusti i augusti 1930. Denne avled hastigt under hösten samma år.
24 år gammal övertog Knut H Reimers konstruktionsfirman och startade därmed sin internationella karriär. Med sina första intjänade pengar betalade han en annons i amerikanska seglartidningen ”Yachting” i augusti 1931.
”Den bästa presenten till din dotter är en svenskbyggd 30 kvadratmeters skärgårdskryssare”. Så löd annonstexten. 3 100 dollar kostade båten med Ratseysegel. Skärgårdskryssaren utlovades vara byggd i förstklassig mahogny med blyköl. Endast 20 båtar per år kunde byggas, därför att varvet strävade efter toppkvalitet.
Gensvaret blev mycket stort. Det var i Kreugerkraschens och depressionens tid. Att bygga en segelbåt i Sverige kostade en tredjedel mot i USA. 500 kronor kostade frakten över Atlanten.
År 1933 ritade han sin första egna 30 kvadratmeters skärgårdskryssare ”Skjold VIII” till skeppsredare Heinz Horn i Flensburg. Båten vann kappseglingen Kieler Woche och exporterades sedan till Marblehean i USA där den under namnet ”Tipler II”med sin ägare Art Schuman blev amerikansk chamion i sin klass.
År 1936 levererades en 30:a till kejsaren Bao Dai av dåvarande Indokina och fick hemmahamn i Hue. Samma år ordnade Knud H Reimers en regatta mellan kejsaren och den engelske bankiren Sir Victor Sassoon i Shanghai.
Fram till 1960 hade Knud H Reimers ritat 53 olika 30 kvadratmeters skärgårdskryssare till 16 olika länder.
”Det är väl inte dåligt av en fattig grabb som en gång tvättade skitiga spårvagnar i Bremen!”
Sedan kom ”Bijou” entyps 30 kvadratmeters skärgårdskryssare som också byggts i skrov av glasfiberarmerad plast, samgt formlimmat fanér (West-metoden). Dessa 30:or har in på 1980-talet dominerat Europa-Cupseglingarna i denna klass.
Skärgårdskryssarna, även av de mindre sorterna på 22 kvadratmeter, är vad seglarvärlden hyllar Knud H Reimers för. Men denna båttyp så högt älskad och ärad av generationer seglare, blev också konstruktörens livs stora besvikelse.
År 1970 fick han Seglarförbundets uppdrag att rita en tidsenligare 30:a. Det skedde efter en motion från Göta Segelssällskap. Båten S 30:an skulle ha plats för 6 personer och ritades på underlag av en enkät bland medlemmarna i Göta SS, som särkilt vurmar för skärgårdskryssare av den gamla modellen.
S 30:an eller ”Götatrettian” byggdes i över 300 exemplar till seglardagen 1980. Då fick Skärgårdskryssarförbundet genom en motion att S 30:an ej längre fick kallas för skärgårdskryssare.
”Detta var mitt livs största besvikelse. Jag riskerade att bli anklagad för falsk marknadsföring.!”
S 30:an bedömdes för modern av belackarna. Skärgårdskryssarförbundets aktion mot S 30:an dödade klassen.
Knud H Reimers har under sitt 80-åriga livt ägt och seglat 45 egna båtar. 31 av båtarna är hans egna konstruktioner.
Av alla de båtar som skapats på hans ritbord kanske ”Tumlaren” blivit mest kärleksfullt mottagen av seglarna. Den ritades år 1934 och en sntyps kosterbåt och byggdes sedan i ett hundratal länder. Båten byggs fortfarande i USA, Kanada, Nya Zeeland och i Sverige. På 1930-talet berömde kända seglare som Uffa Fox och Adlard Coles ”Tumlarens” fina sjö- och seglingsegenskaper.
Största Reimers-ritade segelbåten är 33,5 meters tvåmastade ”Zolana” 225 ton byggd 1949 på Lidingöverken. Båten ägdes 1986 av den grekiske skeppsredaren Stavros Niarchos.
Kommentar: År 1987 – ett år efter att denna intervju gjordes – lämnade Knud H Reimers jordelivet. Jag återvända ofta i minnet till denna vackra vårdag då vi träffades i hans våning på Hedinsgatan i Stockholm med alla vackra halvmodeller av segelbåtar på väggen. Det var ett berikande lärorikt möte med en av seglarvärldens legender.