Sjövänliga Laurin!

Vintersegling Svalbard med L 32. Mer info på http://www.laurinkoster.dk/

Nedan en unik bild från 1981 i Stockholm visar sex båtkonstruktörer som betytt mycket för svenskt båtliv. Från vänster Gustaf Plym. Harry Becker, Peter Norlin, Arvid Laurin, Knud H Reimers och Curt Borgenstam.
______________________________________________________________

- Jag föredrar ordet sjövänlig före sjövärdig. En båt som bedöms sjövärdig är inte alltid sjövänlig!

Så sade Arvid Laurin (1901-98) på SYR:s tekniska symposium i Stockholm 1981 då han redovisade sin syn på segelbåtars "sjövänlighet". Han ansåg att en sjövänlig segelbåt skall ha helt lateralplan och när utvecklingen i slutet av 1960-talet gick mot delat lateralplan så var hans tid som konstruktör av havskryssare förbi.

En silvermedalj i Starbåts-klassen under OS 1936 var hans främsta merit som kappseglare men han vann också Entonnarpokalen 1949 och Guldpokalen 1950 men sina egna båtkonstruktioner.

Mest kända är kanske hans "Laurin-kostrar" typ L 28 och L 32 i plast som byggdes förhållandevis billigt och fortfarande seglar utomskärs och i skärgårdar. Förste skandinav som ensamseglade jorden runt var Göran Cederström och båten var en L 28 "Tua-Tua" som seglade 38 000 sjömil i början av 70-talet. Om denna resa skrev han boken "Från hav till hav".

Arvin Laurin ritade också flera segelbåtar med platt akter och valfiskdärk så kallat "flushdäck". Andra spännade Laurin-båtar var R-6:an Sinkadus och R-8:an Andromeda. En av hans sista konstruktioner var Sveakryssaren som bland annat finns i NSS. Lilla centerbordsbåten Spättan är också en Laurin-båt.

Arvid Laurin blev 97 år och har med sina sjövänliga båtar gjort mycket för båtlivet i och utom Sverige.

Här följer Arvid Laurins uppsats från 1981 under rubriken "Erfarenheter rörande båtars sjövänlighet"

Ursprungligen vart jag ombedd att tala om mina erfarenheter av "60 år som Yachtkonstruktör" eller "båtars sjövärdighet". Visserligen är det i år (1981) 60 år sedan jag ritade min första båt, men jag tycker ändå att SJÖVÄNLIGHET fråm engelskans "seakindness" mycket mer intressant. och ej så ofta behandlat ämne. Många sjövärdiga båtar är absolut inte sjövänliga.

Sedan min ungdom har jag alltid varit mycket fängslad av båtar. Kanske beror det på något nedärft, ty mina förfäder har varit beroende av havet i många generationer.

På västkusten talade man om goda och dåliga "sjöbåtar". Ett försök kanske att klassificera båtar med angenäma, oangenäma eller farliga egenskaper.

Nästan varje havs, sjö eller flodområde har skapat båtar passande för där rådande förhållanden. De kunna vara av mycket varierande typer. men inom varje typ är propotionerna ganska lika, med stor sannolikhet för att bibehålla goda egenskaper.

Tänk på forsbåten, den norska snecken, doryn, bankskonaren. engelska kuttern. bohuskostern med flera(fortsättning följer...)