(Bild: Om du köper en stulen båt i god tro kan du förlora både båt och pengarna. Foto: ANDERS ÖHMAN)
Alla ni båtägare som drabbats av båtstölder kan sedan några år ropa ”Äntligen!”. Orsaken är en dom som tidigare avkunnats i en av Stockholms läns tingsrätter. En båtköpare har dömts för häleri och rätten trodde inte på hans försäkran att båten köpts i ”god tro”. Mannen dömdes till att böta drygt 10 000 kronor plus att den beslagtagna båten skall återlämnas till den rättmätige ägaren.
Den dömde mannen hade köpt båten för 15 000 kronor långt under båtens egentliga värde som var cirka 40 000 kronor. Mannen påstod i rätten att båten annonserats i Gula Tidningen och att han sedan träffade säljaren på en plats där båten låg upplagd. Han uppgav också under ed att han inte kände till båtens pris, ej heller hade han några handlingar som verifierade båten och något kvitto på köpet kunde han inte uppvisa.
Minnet svek honom dessutom. Han mindes varken mobiltelefonnumret i Gula Tidningen eller vad säljaren hette i efternamn.
Till saken hör att mannen som köpt den stulna båten själv polisanmälde stöld av ”sin” båt då den plötsligt försvann från hemmabryggan. Det visade sig vara polisen som hämtat båten efter att den stöldanmälts av den rättmätige ägaren.
Mannen hävdade att han köpt båten i ”god tro” men rätten trodde honom inte. Han borde ha varit noggrannare vid en så pass stor affär som ett båtköp och tagit reda på mer om båtens identitet och om säljaren verkligen var den rättmättige ägaren.
Häleri innebär i lagens mening att köpa det som man vet är stulet alternativt gömma den stulna för tjuvens räkning. Det har hittills varit lätt att köpa stöldgods och hänvisa till att köpet skett i god tro, det vill säga att köparen inte känt till att till exempel en båt varit stulen. Denna luddiga något svårtolkade lagtext har gjort det svårt för polis och åklagare att komma åt den organiserade brottslighet som ägnar sig åt båtstölder
Under de senaste åren har det stulits båtar till ett värde av ca 200 mkr per år. Endast 10 procent av de stulna kommer till rätta. Det beror på att det har funnits en marknad för stulna båtar delvis beroende på att hälerilagstiftning var otydlig och gagnat den kriminella världen. Polisen uppger också att utländska ligor med östeuropeiskt ursprung härjar på den svenska marknaden med det saknas statistik som belägger detta påstående.
Det finns exempel på båttjuvar som annonserat ut en båt innan den är stulen. Affären görs upp varefter båten stjäls och levereras. Tjuven inkasserar pengarna. På så sätt undviker tjuven köparens kontroll att genom Larmtjänsts register få uppgift om att båten är stulen.
Du är som köpare numera skyldig att ta reda på mera om ett säljobjekt för att inte åka dit för häleri. Bäst är att kolla båten vid köpetillfället och förutom säljarens namn och adress också kolla trovärdigheten i dennes legitimation.
I ett uppmärksammat fall drabbades en köpare av en stulen båt trots att han varit ganska noggrann. Han blev av med 200 000 kronor han köpte båten för – en båt som sedan den rättmätige ägaren fick tillbaka.
Att ta lagen i egna händer i ett liknande fall kan däremot ha sina risker. En båtägare som blivit av med sin nya utombordsmotor hittade en annons på en identisk motor i Gula tidningen. Han åkte till säljaren och kunde identifiera sin motor på plats. Motorns rättmättige ägare köpte då tillbaks sin motor men betalade med en check som inte hade täckning men var nöjd med att på detta sätt ha återtagit sin motor.
Ett par veckor senare ringde en åklagare och bad honom återlämna båtmotorn och att han samtidigt riskerade åtal för checkbedrägeri. Den misstänkte motortjuven sade sig ha köpt motorn av en man på Stockholms Central i god tro och åklagaren valde att gå på denna linje. Detta var innan lagskärpningen som trädde i kraft den 1 juli 2003. I dagsläget hade båtägaren som frestades att köpa tillbaks sin motor med en att behöva begå checkbedrägeri.
Båtägare som vill värna om sin båt och motor måste i fortsättningen ha höjd beredskap mot båttjuven. Sämst till är obevakade bryggor. Marinor med hamnvaktssystem klarar sig bäst.
Märkning av båtmotorer är viktigt. Stansa gärna in motorrummet på riggröret eller fästbygeln. Stryk över med klarlack så att inte det instansade numer gror igen.
Ett bra tips är att med bred tuschpenna måla in motornumret i utombordsmotorns skumgummi. Allt fler båtägare väljer idag att ta bort alla dekaler på motorkåpan för att göra utombordsmotorn mindre attraktiv.
En frustrerande oro finns alltid över hotet att få båten stulen. En känsla jag delar med tiotusentals båtägare. Möjligen kan vi nu känna oss lite tryggare när marknaden för stulna båtar minskat. Båttjuveri lönar sig sämre, både för tjuven och hälaren. I lagens namn.
Den dömde mannen hade köpt båten för 15 000 kronor långt under båtens egentliga värde som var cirka 40 000 kronor. Mannen påstod i rätten att båten annonserats i Gula Tidningen och att han sedan träffade säljaren på en plats där båten låg upplagd. Han uppgav också under ed att han inte kände till båtens pris, ej heller hade han några handlingar som verifierade båten och något kvitto på köpet kunde han inte uppvisa.
Minnet svek honom dessutom. Han mindes varken mobiltelefonnumret i Gula Tidningen eller vad säljaren hette i efternamn.
Till saken hör att mannen som köpt den stulna båten själv polisanmälde stöld av ”sin” båt då den plötsligt försvann från hemmabryggan. Det visade sig vara polisen som hämtat båten efter att den stöldanmälts av den rättmätige ägaren.
Mannen hävdade att han köpt båten i ”god tro” men rätten trodde honom inte. Han borde ha varit noggrannare vid en så pass stor affär som ett båtköp och tagit reda på mer om båtens identitet och om säljaren verkligen var den rättmättige ägaren.
Häleri innebär i lagens mening att köpa det som man vet är stulet alternativt gömma den stulna för tjuvens räkning. Det har hittills varit lätt att köpa stöldgods och hänvisa till att köpet skett i god tro, det vill säga att köparen inte känt till att till exempel en båt varit stulen. Denna luddiga något svårtolkade lagtext har gjort det svårt för polis och åklagare att komma åt den organiserade brottslighet som ägnar sig åt båtstölder
Under de senaste åren har det stulits båtar till ett värde av ca 200 mkr per år. Endast 10 procent av de stulna kommer till rätta. Det beror på att det har funnits en marknad för stulna båtar delvis beroende på att hälerilagstiftning var otydlig och gagnat den kriminella världen. Polisen uppger också att utländska ligor med östeuropeiskt ursprung härjar på den svenska marknaden med det saknas statistik som belägger detta påstående.
Det finns exempel på båttjuvar som annonserat ut en båt innan den är stulen. Affären görs upp varefter båten stjäls och levereras. Tjuven inkasserar pengarna. På så sätt undviker tjuven köparens kontroll att genom Larmtjänsts register få uppgift om att båten är stulen.
Du är som köpare numera skyldig att ta reda på mera om ett säljobjekt för att inte åka dit för häleri. Bäst är att kolla båten vid köpetillfället och förutom säljarens namn och adress också kolla trovärdigheten i dennes legitimation.
I ett uppmärksammat fall drabbades en köpare av en stulen båt trots att han varit ganska noggrann. Han blev av med 200 000 kronor han köpte båten för – en båt som sedan den rättmätige ägaren fick tillbaka.
Att ta lagen i egna händer i ett liknande fall kan däremot ha sina risker. En båtägare som blivit av med sin nya utombordsmotor hittade en annons på en identisk motor i Gula tidningen. Han åkte till säljaren och kunde identifiera sin motor på plats. Motorns rättmättige ägare köpte då tillbaks sin motor men betalade med en check som inte hade täckning men var nöjd med att på detta sätt ha återtagit sin motor.
Ett par veckor senare ringde en åklagare och bad honom återlämna båtmotorn och att han samtidigt riskerade åtal för checkbedrägeri. Den misstänkte motortjuven sade sig ha köpt motorn av en man på Stockholms Central i god tro och åklagaren valde att gå på denna linje. Detta var innan lagskärpningen som trädde i kraft den 1 juli 2003. I dagsläget hade båtägaren som frestades att köpa tillbaks sin motor med en att behöva begå checkbedrägeri.
Båtägare som vill värna om sin båt och motor måste i fortsättningen ha höjd beredskap mot båttjuven. Sämst till är obevakade bryggor. Marinor med hamnvaktssystem klarar sig bäst.
Märkning av båtmotorer är viktigt. Stansa gärna in motorrummet på riggröret eller fästbygeln. Stryk över med klarlack så att inte det instansade numer gror igen.
Ett bra tips är att med bred tuschpenna måla in motornumret i utombordsmotorns skumgummi. Allt fler båtägare väljer idag att ta bort alla dekaler på motorkåpan för att göra utombordsmotorn mindre attraktiv.
En frustrerande oro finns alltid över hotet att få båten stulen. En känsla jag delar med tiotusentals båtägare. Möjligen kan vi nu känna oss lite tryggare när marknaden för stulna båtar minskat. Båttjuveri lönar sig sämre, både för tjuven och hälaren. I lagens namn.
Sjövet: Senaste nytt om båtstölder
En man i 45-årsåldern från Nynäshamn har dömts till skyddstillsyn för häleri. Mannen har köpt en båt, en Flipper 575, trots att han borde ha insett att den var stulen.
I juli i år gjorde en båtägare en polisanmälan om att hans Flipper 575, som låg vid Gröndalsviken i Nynäshamn, var stulen. Någon dag senare såg han båten ligga vid en annan brygga i viken. Ett antal kännetecken gjorde att han var säker på att det var hans båt. När han stått på bryggan en stund kom en man och kröp ombord på båten. Han ringde polisen som kom dit och ropade på mannen som precis lämnade bryggan.
En man i 45-årsåldern från Nynäshamn har dömts till skyddstillsyn för häleri. Mannen har köpt en båt, en Flipper 575, trots att han borde ha insett att den var stulen.
I juli i år gjorde en båtägare en polisanmälan om att hans Flipper 575, som låg vid Gröndalsviken i Nynäshamn, var stulen. Någon dag senare såg han båten ligga vid en annan brygga i viken. Ett antal kännetecken gjorde att han var säker på att det var hans båt. När han stått på bryggan en stund kom en man och kröp ombord på båten. Han ringde polisen som kom dit och ropade på mannen som precis lämnade bryggan.
Polisen fick hjälp av en annan båtägare som erbjöd sig att följa efter båten. De fann den tom och med motorn igång en bit därifrån. Den nu dömde mannen har uppgett han någon gång i början på sommaren hade ingått ett avtal om att byta sin bil mot en båt som var värd 40 000 kronor med två personer som han bara hade förnamnet på. Han skulle betala 10 000 kronor i mellanskillnad. De skrev inget kontrakt. Det skulle de göra när han betalade mellanskillnaden.
Ett par veckor senare skulle han hämta en vän och hans dotter på en strand en bit därifrån. Han hörde hur någon gapade och skrek från bryggan men tänkte inte särskilt på det. När han kom fram till udden var vännen inte där. Han gick iland och letade och när han återvände var båten borta. Han gjorde ingen polisanmälan.
Tingsrätten konstaterar att det är den stulna båten som mannen hade i sin ägo. Alla omständigheter kring affären borde ha fått honom att inse att båten var stulen. Därför dömdes han till skyddstillsyn för häleri. Mannen förekommer 18 gånger i belastningregistret. Domen förenas med en särskild föreskrift om drogkontroll. Mannen har samtyckt till detta.
(Källa: Nynäshamn-Posten december 2009)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar