Miljööverdomstolen har strax före årsskiftet 2010-2011 gett Stockholms hamn ett positivt besked i sin ansökan att få bygga Norviks djuphamn i Nynäshamn. För snart fyra år sedan i oktober 2007 hölls en konferens på Utsikten i Nynäshamn där byggandet av Norvik och vilka konsekvenser det skulle få för regionen - en dominerande fråga. Här följer de minnesanteckningar som skrev om konferensen och vars innehåll kan bli ett startskott för vilka konsekvenser hamnbygget får för Nynäshamn och regionen. (Några personer som nämns i texten kan under åren ha flyttat på sig och bytt jobb till exempel Christel Wiman som inte längre är i ledningen för Stockholms Hamnar)
Minnesanteckningar konferensframtidskraft den 25 oktober 2007
Ilija Batljan, kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamns kommun, inledde med att hälsa välkommen och berätta att Nynäshamns kommun är en attraktiv framtidskommun där det sjuder av framtidskraft och investeringarna frodas.
Syftet med dagen var att med representanter från rederi, spederi, industri, marknad, forskning och offentlig sektor och kommuner i Stockholm – Mälarregionen diskutera vad hamnen betyder som hävstång för tillväxten i Nynäshamn, Södertörn och i Stockholms län. Men även visa hur kommunen i samarbete med näringslivet har skapat tillväxtformeln
drivkraft + växtkraft = framtidskraft i Nynäshamn.
Tillväxt är beroende av många saker, det finns ingen som har ett bra svar på frågan vad som egentligen driver tillväxt, men infrastruktur är en viktig del.
Det fanns också tillfälla att diskutera utvecklingsidéer, önskvärda åtgärder för framtida ut-veckling t.ex. inom kultur- och skola. Vi måste arbeta systematiskt med att skapa och kom-municera en stark profil i syfte att attrahera individer som vill bo och arbeta i kommunen.
Kari Noroviita, dir. Vuosaari Harbour Centre, berättade om hur det gick till och vilka ut-maningar som fanns när Helsingfors hamn började byggas 2002. Vikten av bra tillgänglighet underströks järnväg, väg och tunnlar. En hamn är en stor investering för framtiden och Kari underströk vikten av att gå försiktigt fram och investera i ny teknik, bullervallar och tunnlar för att skona miljön runt hamnområdet.
Fredrik Bergström, Vd Handels Utredningsinstitut (HUI), berättade om rapporten ”Vad får en hamnutbyggnad i Nynäshamns kommun för samhällsekonomiska effekter? Fredrik redo-gjorde för (HUI) konsekvensanalys för sysselsättning, direkta och indirekta effekter på kort och lång sikt.
Export utgjorde 1990 ca 30 % av BNP idag är den 50 %. Östersjöområdet är en stor snabb-växande marknad. Enligt HUIs prognos så ökar år 2020 flöden av interregionala transporter över haven med 83 %.
Dagens moderator John Crispinsson ledde sista passet före lunch som var ett samtal om hur planerade satsningar bäst tas tillvara för morgondagens Nynäshamn. Medverkade gjorde:
Christel Wiman, VD Stockholms Hamn AB
Svante Hagman, regionchef NCC Construction Sverige AB
Ilija Batljan, kommunalråd Nynäshamn
Johnny Pettersson, raffinaderichef Nynas Refining AB
När John Crispinsson bad paneldeltagarna
- beskriva Nynäshamn år 2020
- hur ser du på utvecklingen kring hamnen?
- kommentera Mikael Dambergs (s) fråga om EU pengar i Riksdagen, kommer pengarna att räcka? vad händer om Norvik blir ett sydligt Kallax flygplats, misslyckande?
lät det så här:
Christel Wiman
– Hamnen är up & running – centrala hamnen i östra centrala Sverige. Statens strategi-beslut kan innebära att hamnen kommer att behöva göra mer själv. Stor del av utvecklingen sker kring hamnar, t.ex. Kina, Helsingfors, Oxelösund. Faktor 2-4 ggr i ”värdekedjan” på kringtjänster dvs. att en hamnanställd ger ca 5 arbetstillfällen i serviceyrkena t.ex. frisör, taxinäring, i restaurang- och butik.
– Raffenaderiet har många miljötekniker, kan bli ett kluster i Stockholm – Nynäshamn. Nybyggd hamn blir effektivare och bättre än ombyggd gammal.
– Vi räknar inte med EU pengar. Vi tycker det är bra med EU projekt samarbete med Finland, Tyskland. Men staten har valt att stödja två projekt i södra Sverige. Investeringar i infrastruktur är inte att låna av barnbarnen, tvärtom. Norvik är ingen korttidsfluga utan de planerna har funnits mycket länge och är i praktiken mycket väl förankrade.
Svante Hagman
– Företagsparken är i gång, inte klar förmodligen. Logistik, godshantering men även annan verksamhet, t.ex. Helsingfors – ABB. Infrastrukturen är klar. 150-200 personer arbetar under byggarbetstiden, samma i hamnen. Ca 1 000 arbetstillfällen i NCC företagspark och logistikcenter när parken är klar. Bygget självt kommer att betyda mycket.
– Av våra 1 Mkvm är 50 % gröna kilar, våtmarker etc. Hamnen är en miljövinst p.g.a. kortare inseglingstid. Utbildning är viktig och också det lokala perspektivet när det gäller arbetskraft under byggnadsfasen.
– En nybyggd hamn ger lite tryggare prognos, det finns möjligheter att involvera privata finansiärer. Politiska riskerna små.
Johnny Pettersson
– Fastighetspriserna är högre. Nynäshamn är dubbelt så stor stad med specialisering på högkvalitativa produkter. Jag tror på mer av sekundära effekter, inte minst kontors- och handelsrelaterad. Här borde vara Sveriges bästa skola och utbildning.
– Köp av tjänster kommer att växa hos oss. Tillgången när det gäller kringservice är dålig i Nynäshamn. Mycket som vi behöver kommer utifrån. Speciellt tydligt är det vid driftstopp. Utbildning i logistik, vi kommer att starta en utbildning i processteknik. Expansion av kompetenskrävande arbetskraft.
– Kallax var mycket speciell. Norvik har möjlighet att förändras tillsammans med omgivningen om omvärlden inte skulle bete sig på annat sätt än tänkt.
Ilija Batljan
– Nynäshamn är en integrerad stad, med ca 35 – 40 000 invånare. Öppen ekonomi är grunden för utvecklingen, t.ex. Göteborg, t.ex. Helsingborg. Handels och hamn-relaterad utveckling. Scania etablerar redan verksamhet i Jordbro p.g.a. Norvik. När det går bra för en ska man vara generös. Stockholms hamn är inte en hamn, utan en brygga. Detta jämfört med Hamburg som växer med 1 miljon containers om året. Jag är övertygad om att underlaget är bra för ett rätt beslut i Miljödomstolen. Hamnen kommer också att kunna bevisa att den inte är en miljöbelastning. Men det är ändå viktigare att relatera till miljön inte bara lokalt utan lyfta blicken och se till miljön i Sverige, de minskade lastbilstransporter, kortare väg genom skärgården, hamnen nybyggd och supermodern – effektiv och säker.
– Vi utvecklar kvalificerad yrkesutbildning, tidigare telekom nu logistik – vi kommer att utveckla tillsammans med näringslivet. Bra samarbete med KTH och Haninge kommun, när det gäller byggteknik, en professur i logistik.
– Stockholms Stad har beslutat att investera 1 miljard kronor. Nynäshamn är redan med och finansierar i samma storleksordning. Bra saker är värda att investera i, dumheter kräver hjälp av Birgersson. Nynäshamn vill ju vara med och äga en del av hamnen, Stockholm vill inte sälja tyvärr. Vi investerar för lite i infrastruktur, Kallax kanske också blir bra i framtiden. Titta på Ikea i Tornedalen som redan måste bygga ut. Hela landet skulle behöva mer infrastruktur.
Christel Wiman fick sista ordet i paneldebatten och då passade hon på att önska alla välkomna till invigningen av Stockholm – Nynäshamns nya hamn på Norviksudden.
Anders Rune, chefsekonom Teknikföretagen, berättade om vad som händer runt Östersjön med nya snabbt växande marknader, kraftigt ökad handel i båda riktningarna. Anders berättade även om sin studie ”Svensk industri i ett växande östra Europa – Hur påverkas produktionen i Sverige?
Anders Rune spår fortsatt handel i båda riktningarna. Avancerade företag är vinnare i strukturomvandlingen då innehållet ändras och blir mer avancerat. Europa är gemensam marknad och även mindre företag lir mer internationella.
Jörgen Kennemar, ekonom Swedbank, berättade att de är större i Estland än i Sverige nu. Löneutvecklingen i Lettland är ca 30 %. Östersjöregionen har en ljus framtid, inkomst-skillnader är fortfarande stora, men det finns mycket goda förutsättningar för tillväxt.
Sem. 1 Hamnen som hävstång.
Mikael Castanius, branschchef Sveriges Hamnar, berättade att varje hamn ska leva på sina egna meriter! 90 % av Sveriges utrikeshandel går via en hamn. Varje hamn ska leva på sina egna meriter! Hamnar är extremt långsiktiga projekt. Om hamnen inte svarar upp till kundernas krav finner godsflödena andra vägar. Östersjöregionen är i stark tillväxt och utveckling, globala aktörer kommer att spela en allt viktigare roll, oavsett vad vi tycker om det är vi alla deltagare av globaliseringsprocessen och måste hitta våra roller utifrån det perspektivet.
Världshandel ökar. 90% av Sveriges utrikeshandel går via en hamn. Containerhanteringen 2006 var 1,2 milj. TEU, ökning 8% mer ett år. Kompetens och kunskap drivs mycket av varor och produkter. Sjötransporter är de mest miljövänliga.
Maria Wallhager, landstingsråd (fp), var samtalsledare när frågan –Vad innebär en modern hamn för utvecklingen i kommunen, Södertörn och Stockholm-Mälarregionen? diskuterades.
Det finns en medvetenhet av behov att satsa på infrastruktur, men kanske inte beredvillighet att verkligen göra verklighet av planer. Ingenting händer automatiskt, vi måste slåss för att växa i det här landet. Regeringen har backat när det gäller utveckling i Mälardalen. Tänk om regionen blir mycket mer aktiv? Varför inte bilda en ny region? Man måste kunna se det på en högre nivå än lokalt och bortse från den regionala konkurrensen, genom utvecklingen kommer fartyg bli större och inte kunna gå i Östersjön – Göteborg är och förblir den största hamnen i Sverige. Hamnen kommer att kunna gynna hela regionen.
Sem 2 Kommunen, universitetet och näringslivet i samverkan
Leif Öbrink, VD RoA-koknsult/Man Machine och ordförande i Företagarna Region Stock-holm, berättade om utbildning, skola, forskning under rubriken ”Kommunen, universitetet och näringslivet i samverkan”.
Förutom jobben i hamn- och terminalverksamheten skapas förutsättningar för andra typer av sysselsättning. Vi står inför en enorm utmaning att hänga med de länder som just nu ut-vecklas. Vi halkar statigt efter. Ett sätt att göra något åt detta är att satsa på utbildningar.
Göran Cars, professor KTH, var samtalsledare när frågan –Vad kan vi i samverkan göra för att stötta tillväxten? diskuterades. Göran berättade om vikten av att satsa på både högskole-utbildning och yrkesutbildning, entreprenörer.
Hur får vi med oss näringslivet? Kan vi öppna ett centra för framtidsbranscher i Nynäshamn? Eller varför inte ett centrum för Östersjösamverkan – uppbyggd kring handel, utbildning, turism och småföretagande. På sikt skapa en högskoleutbildning med fokus på Östersjö-samverkan. Potentialen är viktig. Samstämmighet krävs för att få fram utveckling. Viktigt att medborgarna är med. Till varje pris undvika NIMBY (Not In My Back Yard) effekt – lokal opinion som kan piskas upp mot varje husprojekt måste undvikas. Man får aldrig glömma att förankra, bakom NIMBY finns en oro, som måste hanteras. T.ex. när Öresundsbron byggdes, då trodde Malmöborna att den kanske skulle ge ett brohuvud och kanske en korvkiosk. I dag ifrågasätter väl inte någon Spin off-effekterna i Malmöregionen. Avslutningsvis så får vi får inte glömma besöksmålen, t.ex. Litteraturhuset. Vi måste satsa på kulturella värden.
Summering av dagen:
Hamnen ska bära sig själv
Samarbeten måste grunda sig på största möjliga nytta. Bryt traditionella umgängesformer och etablera mötesplatser. Det behövs alltid lite nytt bränsle.
Skapa ett Informationscentrum i Folkets Hus i Nynäshamn.
Detta är ingen engångsövning! Detta är ett första steg i en regional förändringsprocess.
Regionen ska satsa på infrastruktur, samordna och gynna varandra
Förankra utvecklingen med medborgarna. Ta medborgarnas oro, osäkerhet på allvar. Tydlighet om varför hamnen är viktig.
- Positivt tänkande t. ex. fråga inte -Vad vinner Stockholm på en ny hamn?
Fråga istället - Vad vinner Vi på en ny hamn?
Ilija Batljan avslutade dagen med att inbjuda samtliga till avslutande mingel och tacka alla för visat engagemang och presenterade att ägaren till Utsikten Meetings i Nynäshamn, Johan Bjelke, beslutat bygga en kongresshall för 800 personer. Denna satsning fick bli ett praktiskt exempel på den Framtidskraft som diskuterats under dagen.
Vid pennan
John Hentschel och Taave Vahermägi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar