Sjövet: I Kung Valdemars kölvatten

Fråga: När vi planerade för årets långfärd minns jag något om en gammal farled efter svenska kusten som skulle ha uppgraderats av marina kulturbärare. Finns det en sådan led och i så fall hur får vi veta mera.
”Farledsspanare”

Svar: En sådan uppgraderad fornnordisk farled är kung Valdemars segelled som sträcker sig från Blekinge till Åland och Estland. År 1996 tog det nordiska ministerrådet fram en läsekarta över denna historiska segelled.
Denna karta är en uppdatering av den äldsta kända seglingsbeskrivningen i Östersjön som påträffats i konung Valdemars jordebok från 1200-talet senare hälft. Förlagan är en handskrift gjord av munkar i ett kloster i Danmark. Leden hade ett sjökrigiskt värde när danskarna under kung Valdemar erövrade Estland år 1219.
Segelleden sträckte sig från Utlängan i sydöstra hörnet av Blekinge längs Smålands, Östergötlands, Sörmlands, Roslagens, Ålands, Åbolands och Nylands skärgård samt över Finska Viken till Reval, nuvarande Tallin i Estland.
En båt som seglat leden är ”Aluett” (Se Bilden!) som är en replik av ett fraktfartyg från 1200-talet byggd i regi av Marinmuseum i Karlskrona under båtbyggare Per-Anders Daags ledning. Hon är odäckad och kan seglas av en sexmannabesättning som övernattar under bar himmel. Skaffningen ombord tillagades över öppen eld. Projektledare var John Liljefors
Läsekartan pekar ut några sevärdheter längs leden. I det ursprungliga dokumentet fanns namn på 100 platser längs farleden. Där beskrivs avståndet mellan olika utvalda platser i måttet ”veckosjöar” vilket antas motsvara den sträcka som ett roddarlag kunde ro utan avbyte vid årorna. En bra genomsnittlig roddsträcka antas vara åtta kilometer. De medeltida sjöfararna gav sig ogärna ut på det öppna havet utan höll sig längs kusterna med land i sikte.