(Bild: Luddes stuga, Nynäshamn sannolikt byggd 1719. Foto: SÖREN POLHEDE Ryssugn, Rånö Foto: STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Ritning av rysk grundgående galär väl lämpad för skärgårdskrig. När galären satt stäven iland red beridna soldater iland med brinnande fackor och satte eld på hus och bodar. Porträttet föreställer den ryske amiralen greve Fjodor Apraksin, befälhavare över södra ryska galärflottan som hade sin bas på Rånö och Nåttarö sommaren 1719)
Höstens muddring av Ryssundet i Stockholms södra skärgård har väckt intresse för rysshärjningarna i skärgården år 1719. Det var hårda tag för skärgårdsborna som till en början blev övergivna av den egna försvarsmakten. I området kring Ryssundet och Ryssviken i Stockholms södra skärgård grupperade sig en av de två ryska galäreskadrar som härjade efter kusten.
Enstaka ryssugnar (se bild!) finns ännu kvar att beskåda på öarna. Det har skrivits mycket om denna svåra tid för skärgårdsborna. Här ett exempel:
” Det står ett moln vid himlens rand,
Som en har regn i säcken.
Det driver brandrök inåt land.
Med röken följer skräcken.
Hör klagorop och jämmerlåt!
Hör de fördrivnas röster
På varje stig och varje stråt
Från socknarna i öster
I måndags brändes Nävekvarn
I tisdags Utterviken.
Där tog tartaren bondens bar
Och spetsade på piken.”
(ur ”Sjuttonhundranitton” av Ruben G:son Berg)
Sommaren 1719 genomförde ryska flottstyrkor ett härjningståg efter Sveriges östra kust från Bråviken i söder ända upp till Gävle i norr. I storleksordningen 20 000 svenskar blev hemlösa. Sju städer, tio stora bruk, flera kyrkor och större gods, och hundratals gårdar och hemman plundrades och lades i aska.
Ryssugnarna i Stockholms skärgård på öarna från Arholma i norr till Landsort i söder är idag de enda synliga resterna av det som påminner om denna sommar då skärgården härjades av ryska inkräktare.
Ryssugnen vid Skutviken på Rånö har beskådats av många seglare som sökt natthamn. Stenhögen har sannolikt plockats runt många gånger genom historien.
I dessa ugnar bakade ryssarna sitt bröd under sin förflyttning genom skärgården. Ugnarna är byggda i natursten och varierar i storlek och utseende. Sannolikt gräddades ett enkelt bröd vars deg inte knådats eller jästs. Gräddningen tog inte så lång tid eftersom många skulle utspisas. Att grädda bröd på heta stenar är en urgammal metod som fortfarande används i flera länder.
På öarna omkring Nynäshamn finns ett flertal ryssugnar. 62 har inräknats på Utö, 59 på Rånö och Nåttarö och vid Älvsnabben finns några.
Ett annat exempel på ett fornminne från året 1719 är ”Luddes stuga” vid Fagerviken i Nynäshamn. Det sägs att det lilla huset byggdes upp på nytt samma år efter att det bränts ner av ryssarna. Kvar på tomten låg timmer som var avsett för ett fähus som inte brunnit upp och som nu sägs finnas som material i den stuga som vi idag kan betrakta på vägen ut mot vackra Strandvägen.
Det gamla torpet Sand med ”Luddes” stuga tillhörde en gång Nynäs Gård men ägs idag av Sotholms härads Hembygdsförening i Nynäshamn. Smeknamnet ”Ludde” syftar på siste hyresgästen – Carl Ludvig Samuelsson – som flyttade dit i början av 1900-talet där han bodde till 1935 då han hittades död på golvet i stugan.
Ett påtagligt bevis för rysshärjningarna på Södertörn inom Nynäshamns kommun finns på kungliga biblioteket i Stockholm. Det är tsar Peters manifest, en fem sidor långt aktstycke med en anteckning på holländska som säger att det är ett originalmanifest som ryssarna lämnade kvar på Torö efter att ett hus bränts ned.
Manifestet fanns på Herrhamra gård som 1719 ägdes av släkten Hildebrandt. Maria Dorotea Hildebrand var gift med holländske ministern Hendrek Wilhelm Rumpf som antas ha skrivit noteringen.
Torö brandhärjades den 18-19 juli 1719 och då brändes Herrhamra gård ner till grunden. Av bebyggelsen lär endast Östra Oxnö gård och ett hus på Revskär sydväst om Torö blivit kvar efter härjningen.
Tsar Peters manifest satt uppspikat på ett träd och var skrivet på rådbråkad svenska som sannolikt dåtida skärgårdsbor hade svårt att förstå. Budskapet var tydligt:
Som en har regn i säcken.
Det driver brandrök inåt land.
Med röken följer skräcken.
Hör klagorop och jämmerlåt!
Hör de fördrivnas röster
På varje stig och varje stråt
Från socknarna i öster
I måndags brändes Nävekvarn
I tisdags Utterviken.
Där tog tartaren bondens bar
Och spetsade på piken.”
(ur ”Sjuttonhundranitton” av Ruben G:son Berg)
Sommaren 1719 genomförde ryska flottstyrkor ett härjningståg efter Sveriges östra kust från Bråviken i söder ända upp till Gävle i norr. I storleksordningen 20 000 svenskar blev hemlösa. Sju städer, tio stora bruk, flera kyrkor och större gods, och hundratals gårdar och hemman plundrades och lades i aska.
Ryssugnarna i Stockholms skärgård på öarna från Arholma i norr till Landsort i söder är idag de enda synliga resterna av det som påminner om denna sommar då skärgården härjades av ryska inkräktare.
Ryssugnen vid Skutviken på Rånö har beskådats av många seglare som sökt natthamn. Stenhögen har sannolikt plockats runt många gånger genom historien.
I dessa ugnar bakade ryssarna sitt bröd under sin förflyttning genom skärgården. Ugnarna är byggda i natursten och varierar i storlek och utseende. Sannolikt gräddades ett enkelt bröd vars deg inte knådats eller jästs. Gräddningen tog inte så lång tid eftersom många skulle utspisas. Att grädda bröd på heta stenar är en urgammal metod som fortfarande används i flera länder.
På öarna omkring Nynäshamn finns ett flertal ryssugnar. 62 har inräknats på Utö, 59 på Rånö och Nåttarö och vid Älvsnabben finns några.
Ett annat exempel på ett fornminne från året 1719 är ”Luddes stuga” vid Fagerviken i Nynäshamn. Det sägs att det lilla huset byggdes upp på nytt samma år efter att det bränts ner av ryssarna. Kvar på tomten låg timmer som var avsett för ett fähus som inte brunnit upp och som nu sägs finnas som material i den stuga som vi idag kan betrakta på vägen ut mot vackra Strandvägen.
Det gamla torpet Sand med ”Luddes” stuga tillhörde en gång Nynäs Gård men ägs idag av Sotholms härads Hembygdsförening i Nynäshamn. Smeknamnet ”Ludde” syftar på siste hyresgästen – Carl Ludvig Samuelsson – som flyttade dit i början av 1900-talet där han bodde till 1935 då han hittades död på golvet i stugan.
Ett påtagligt bevis för rysshärjningarna på Södertörn inom Nynäshamns kommun finns på kungliga biblioteket i Stockholm. Det är tsar Peters manifest, en fem sidor långt aktstycke med en anteckning på holländska som säger att det är ett originalmanifest som ryssarna lämnade kvar på Torö efter att ett hus bränts ned.
Manifestet fanns på Herrhamra gård som 1719 ägdes av släkten Hildebrandt. Maria Dorotea Hildebrand var gift med holländske ministern Hendrek Wilhelm Rumpf som antas ha skrivit noteringen.
Torö brandhärjades den 18-19 juli 1719 och då brändes Herrhamra gård ner till grunden. Av bebyggelsen lär endast Östra Oxnö gård och ett hus på Revskär sydväst om Torö blivit kvar efter härjningen.
Tsar Peters manifest satt uppspikat på ett träd och var skrivet på rådbråkad svenska som sannolikt dåtida skärgårdsbor hade svårt att förstå. Budskapet var tydligt:
”Vi att med all vår makt under Guds bistånd företa och fortsätta Våra krigsoperationer in till de innersta av Sveriges länder, men för den ruin och i synnerhet oskyldig blodsutgjutelse som skulle orsaka rikets inbyggare därav vi för Gud och hela den hederliga världen ha urskuldat Oss med detta uppriktiga förslags offentliggörande; vartill Vi anropar Gud till vittne och lägger allt ansvar på dem, som av särskild lust och intresse hindrat fredens genomförande”….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar