(Bilder: Ovan Eldhärjad Coronet som sett sina bästa dagar . Nedan likaså eldhärjad Saltö 31:a. Foto: Båtskroten Muskö http://www.batskroten.se/ Ovan höger: Skrotbåt okänt fabrikat Foto: ANDERS ÖHMAN.) Längst upp till höger: STORTRISS populär första båt på 1970-talet, konstruktör PER BROHÄLL som bland annat gjorde VEGAN. En spekulant har bjudit 1000 kronor för båten om det finns mast och segel. Kommentar: En skrotbåt kan plötsligt bli en drömbåt för den händige.
När blir det lönsamt för båtindustrin att satsa på en skrotningspremie för plastbåtar? Inte i nuläget säger Sweboat - marginalerna vid nyförsäljning är för små. Maria och Josefin på Muskö i Stockholms södra skärgård har startat en båtskrot http://www.batskroten.se/ och flyttar just nu in på Muskös örlogsbas. (Bilderna ovan föreställer skrotbåtar)
"Hur många uttjänta och skrotfärdiga plastbåtar ligger och skräpar runt våra stränder?
Om detta skrev jag om i denna spalt för fyra år sedan och då kändes ungefär som att skjuta ett skott ut i rymden. Därför känns det kul att det nu 2009 snart 50 år sedan plastbåten blev poppis börjar röra sig lite båtskrotfronten. Antalet övergivna skrotbåtar blir bara fler.
Ett företag på Muskö i Stockholms södra skärgård arbetar sedan en tid med ett båtskrotprojekt som möjligen kan leda till att verksamheten kan bli kommersiell. Två driftiga tjejer driver ett projekt delvis finansierat av länsstyrelsen som skall kartlägga om hur många båtar som är skrotfärdiga. Det måste vara tiotusentals eftersom det finns cirka 1,3 miljoner båtar i Sverige. En liten roddbåt innehåller cirka 100 kg plast och motsvarar en rymd på 5 kubikmeter
Om ett år 2010 så skall projektet vara klart. Ett antal plastbåtar kommer att provskrotas. Båtskroten skall nu under hösten flytta till Muskövarvet som ligger när marinens örlogsbas.
Hur många skrotbåtar det rör sig om är oklart då det saknas ett trovärdigt båtregister i Sverige. Därmed saknas också ett ägarregister. En markägare som har en övergiven frostsprängd plastbåt på sin tomt kan inte hur som helst köra det till skroten. Det kan bli en polisfråga om egenmäktigt förfarande, säger en polis.
Den statliga fritidsbåtutredningen föreslog 1974 ett båtregister som kunde ha underlättat någon form av miljöpositivt omhändertagande av uttjänta plastbåtar..
Andra skrotningsreglerregler gäller för bilarna. Där finns det finns regler för registrering och avregistrering. Skriftlig anmälan skall göras som visar att bilen förstörts.
Om jag äger ett plastvrak går det att köra båten till skroten. Inom det nuvarande systemet kan det kosta mig upp till 10 000 kronor för att få den destruerad. Så då låter jag hellre plastvraket ligga och förtränger problemet.
”Det är svårt att driva en båtskrot på kommersiell basis. Vi har än så länge inte hittat en finansiering som gör det möjligt för privat personer att lämna in sin båt gratis, men vi jobbar på det.” säger Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg på Södertörns båtskrot.
De betonar att det inte spelar någon roll om en skrotningspremie tas ut vid köp av ny båt eller via försäkringen.
Ur miljösynpunkt var det bättre förr. Då dominerade träbåten och de övergivna träbåtsvraken förintades av naturen efter en tid. Att elda upp gamla träbåtar var också vanligt.
I mars 1982 presenterade båtindustrins branschorganisation Sweboat en utredning gjord av två forskare vid Lunds universitet. Utredningen heter ”Återvinning av restprodukter vid tillverkning samt skrotning av plastbåtar”.
De mindre båtarna är de som blir först skrotfärdiga genom bristande underhåll. Dessa mindre båtar bedömdes ha en livslängd på minst 20-30 år. En utskrotning av ca 15 000 båtar bedömdes vara trolig.
Vissa plastbåtar som tillverkats under 1960-talet har redan skrotats därför att stora mängder krita blandades som fyllnadsmedel i polyestern vilket ledde till en för tidig söndervittring av laminatet.
Genom att strimla, krossa, mala eller granulera en uttjänt plastbåt kan restprodukten användas som utfyllnadsmaterial i olika konstruktioner. Likaså kan glasfiberkrosset användas som fyllnadsmedel i asfalt.
Glasfiberlaminatet visar sig också ha samma energiinnehåll som eldningsolja vilket talar för att förbränning i någon form kan vara intressant, men då krävs specialugnar som kan hantera rökgasutsläpp.
Har då ingen ansvarig myndighet tänkt på skrotfärdiga plastbåtar?
Jodå, den statliga fritidsbåtutredningen som kom 1974 har ett särskilt kapitel (15.7) om destruktion av uttjänta fritidsbåtar. Ingen generell metod – inte heller för återvinning – kunde rekommenderas. Möjligen kunde plastbåten eldas upp men då uppstod ett nytt problem i form av luftförorening.
Allt ljus på Maria och Josefin på Södertörns båtskrot. Kan de fixa fram en skrotningspremie för uttjänta plastbåtar har vi kommit en bra bit på väg."
När blir det lönsamt för båtindustrin att satsa på en skrotningspremie för plastbåtar? Inte i nuläget säger Sweboat - marginalerna vid nyförsäljning är för små. Maria och Josefin på Muskö i Stockholms södra skärgård har startat en båtskrot http://www.batskroten.se/ och flyttar just nu in på Muskös örlogsbas. (Bilderna ovan föreställer skrotbåtar)
Här följer min senaste krönika i Båtnytt Nr 13 2009 som är ett försök att belysa frågan:
"Hur många uttjänta och skrotfärdiga plastbåtar ligger och skräpar runt våra stränder?
Om detta skrev jag om i denna spalt för fyra år sedan och då kändes ungefär som att skjuta ett skott ut i rymden. Därför känns det kul att det nu 2009 snart 50 år sedan plastbåten blev poppis börjar röra sig lite båtskrotfronten. Antalet övergivna skrotbåtar blir bara fler.
Ett företag på Muskö i Stockholms södra skärgård arbetar sedan en tid med ett båtskrotprojekt som möjligen kan leda till att verksamheten kan bli kommersiell. Två driftiga tjejer driver ett projekt delvis finansierat av länsstyrelsen som skall kartlägga om hur många båtar som är skrotfärdiga. Det måste vara tiotusentals eftersom det finns cirka 1,3 miljoner båtar i Sverige. En liten roddbåt innehåller cirka 100 kg plast och motsvarar en rymd på 5 kubikmeter
Om ett år 2010 så skall projektet vara klart. Ett antal plastbåtar kommer att provskrotas. Båtskroten skall nu under hösten flytta till Muskövarvet som ligger när marinens örlogsbas.
Hur många skrotbåtar det rör sig om är oklart då det saknas ett trovärdigt båtregister i Sverige. Därmed saknas också ett ägarregister. En markägare som har en övergiven frostsprängd plastbåt på sin tomt kan inte hur som helst köra det till skroten. Det kan bli en polisfråga om egenmäktigt förfarande, säger en polis.
Den statliga fritidsbåtutredningen föreslog 1974 ett båtregister som kunde ha underlättat någon form av miljöpositivt omhändertagande av uttjänta plastbåtar..
Andra skrotningsreglerregler gäller för bilarna. Där finns det finns regler för registrering och avregistrering. Skriftlig anmälan skall göras som visar att bilen förstörts.
Om jag äger ett plastvrak går det att köra båten till skroten. Inom det nuvarande systemet kan det kosta mig upp till 10 000 kronor för att få den destruerad. Så då låter jag hellre plastvraket ligga och förtränger problemet.
”Det är svårt att driva en båtskrot på kommersiell basis. Vi har än så länge inte hittat en finansiering som gör det möjligt för privat personer att lämna in sin båt gratis, men vi jobbar på det.” säger Maria Rindstam och Josefin Arrhénborg på Södertörns båtskrot.
De betonar att det inte spelar någon roll om en skrotningspremie tas ut vid köp av ny båt eller via försäkringen.
Ur miljösynpunkt var det bättre förr. Då dominerade träbåten och de övergivna träbåtsvraken förintades av naturen efter en tid. Att elda upp gamla träbåtar var också vanligt.
I mars 1982 presenterade båtindustrins branschorganisation Sweboat en utredning gjord av två forskare vid Lunds universitet. Utredningen heter ”Återvinning av restprodukter vid tillverkning samt skrotning av plastbåtar”.
De mindre båtarna är de som blir först skrotfärdiga genom bristande underhåll. Dessa mindre båtar bedömdes ha en livslängd på minst 20-30 år. En utskrotning av ca 15 000 båtar bedömdes vara trolig.
Vissa plastbåtar som tillverkats under 1960-talet har redan skrotats därför att stora mängder krita blandades som fyllnadsmedel i polyestern vilket ledde till en för tidig söndervittring av laminatet.
Genom att strimla, krossa, mala eller granulera en uttjänt plastbåt kan restprodukten användas som utfyllnadsmaterial i olika konstruktioner. Likaså kan glasfiberkrosset användas som fyllnadsmedel i asfalt.
Glasfiberlaminatet visar sig också ha samma energiinnehåll som eldningsolja vilket talar för att förbränning i någon form kan vara intressant, men då krävs specialugnar som kan hantera rökgasutsläpp.
Har då ingen ansvarig myndighet tänkt på skrotfärdiga plastbåtar?
Jodå, den statliga fritidsbåtutredningen som kom 1974 har ett särskilt kapitel (15.7) om destruktion av uttjänta fritidsbåtar. Ingen generell metod – inte heller för återvinning – kunde rekommenderas. Möjligen kunde plastbåten eldas upp men då uppstod ett nytt problem i form av luftförorening.
Allt ljus på Maria och Josefin på Södertörns båtskrot. Kan de fixa fram en skrotningspremie för uttjänta plastbåtar har vi kommit en bra bit på väg."
plastbåtar utan underhåll?
SvaraRaderasom man inte blir av med...
och så finns det beprövade konstruktioner och material som bara återgår...trä
men det är ju mycket underhåll, en halvtimme på vår och höst som kunde använts till något viktigare än att stryka roslagsmahogny